The growing human population puts pressure on our ecosystems and natural resources. One of the major causes of household’s environmental impact has been found to be the consumption of food, which is why actions need to be taken to decrease it. One such action has been taken by the Swedish grocery store Coop, who by sharing Sustainability Declarations for food products provides information on the sustainability impacts caused by their products. Coop has identified a need to further develop their framework and to ensure its legitimacy, something that this master’s thesis aims to contribute too.  Seven sustainability assessment tools of food used within Europe were compared: Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden and the Sustainability Declarations, for which similarities and differences were identified. Some of the main similarities that were identified were that all tools applied a life cycle perspective, that they mainly focused on consumers and that they aimed to ease the decision of what food to purchase by providing information on sustainability impact. Some of the main differences were the range of scores, type of scores, which functional units were applied and from where the data were collected. Differences were also found in transparency, where some tools provided both scores and detailed descriptions of their framework, whilst others provided a few scores with a brief description of their framework. Whether social sustainability indicators were included or not also differed, and only the Sustainability Declarations were found to include it to a large extent, whilst Impact Score Shopping included it to some extent.  To deepen the apprehension of the tools' methodologies and how these impacted the assessments, scores for six products: Almonds, Chocolate, Flour, Milk, Pork and Rice were also compared. The assessments of flour were similar across all tools, whilst the assessment of almonds differed the most. The Beelong Eco-Score generally assessed products lower than the others, whilst the Sustainability Declarations assessed the products higher. The differences were deemed to both be a result of different methodological approaches, but also to be a result of varying food regulations in the country of origin of the food products.  To further develop the Sustainability Declarations, Coop could consider integrating Agribalyse in their assessments, and to widen their indicators to include seasonality and packaging to a larger extent. It could also be advantageous to provide their customers with alternatives and ideas of more sustainable products. The method used for the Sustainability Declarations seems to be in line with many of the choices and assumptions made for the methodologies within the other tools, and to be in line with the current state of knowledge in the scientific field. / Den växande mänskliga populationen utsätter ekosystemen och våra naturliga resurser för påtryckningar. En av de största orsakerna till miljöpåverkan skapad av hushållen har identifierats som konsumtionen av mat, varför insatser behöver implementeras för att minska denna. Ett sådant initiativ har skapats av Coop, som genom att förse sina kunder med Hållbarhetsdeklarationer innehållande information om vilken påverkan produkter har på olika hållbarhetsaspekter möjliggör för sina kunder att göra mer informerade val av produkter. Coop har identifierat ett behov av att fortsätta att utveckla detta regelverk samt att försäkra sig om regelverkets legitimitet, något som denna masteruppsats syftar till att bidra till.  Sju hållbarhetsbedömningsverktyg för mat som används inom Europa analyserades inom ramarna för denna masteruppsats. Verktygen som inkluderades var Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden och Hållbarhetsdeklarationerna, och dess likheter och olikheter identifierades. Några av de huvudsakliga likheterna som identifierades var att alla verktygen applicerar ett livscykelperspektiv, att de i huvudsak fokuserar på konsumenter och att deras mål är att bidra med information om matens hållbarhetsavtryck i syfte att förenkla valet av vilken mat konsumenterna ska köpa. Några av de huvudsakliga skillnaderna var vilken poängskala verktygen använde, vilken typ av poäng, vilken funktionell enhet som användes och var data hämtades från. Även verktygens transparens skilde sig åt, då några verktyg både hade tillgängliggjort alla sina produktbedömningar och detaljerade beskrivningar av deras regelverk, medan andra hade tillgängliggjort bedömningarna för några få produkter och endast redogjort för några grundläggande delar av deras metod. Det skiljde sig även mellan verktygen om sociala hållbarhetsindikatorer hade inkluderats eller inte. Endast Hållbarhetsdeklarationerna inkluderade specifika indikatorer och poäng för hållbarhetsaspekter, medans Impact Score Shopping inkluderade några få sociala hållbarhetsaspekter i deras indikatorer.  För att ytterligare fördjupa förståelsen för metoderna bakom bedömningsverktygen och hur dessa tar sig i uttryck jämfördes också poängen för sex produkter, dessa var: mandlar, choklad, vetemjöl, mjölk och ris. Poängsättningen för mjöl var lik inom alla de analyserade verktygen, medan bedömningen för mandlar varierade mest. Verktyget Beelong Eco-Score gav generellt produkter lägst poäng, medan Hållbarhetsdeklarationerna generellt gav produkterna högst poäng. Skillnaderna bedömdes både bero på skillnader i metodval och vara ett resultat och skillnader i lagar och regelverk som påverkar matproduktionen inom länderna.  För att utveckla Hållbarhetsdeklarationerna skulle Coop kunna utvärdera möjligheten att integrera Agribalyse i deras bedömningar, och att utöka deras indikatorer till att också inkludera säsongsvariationer och förpackningar i större utsträckning. Det skulle också kunna vara fördelaktigt att förse deras kunder med alternativa idéer på mer hållbara produkter. Metoden som använts för Hållbarhetsdeklarationerna fanns vara i linje med de val och antaganden som gjorts inom de undersökta verktygen. Metoden fanns även vara i linje med det nuvarande kunskapsläget i det vetenskapliga området.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.