The growing human population puts pressure on our ecosystems and natural resources. One of the major causes of household’s environmental impact has been found to be the consumption of food, which is why actions need to be taken to decrease it. One such action has been taken by the Swedish grocery store Coop, who by sharing Sustainability Declarations for food products provides information on the sustainability impacts caused by their products. Coop has identified a need to further develop their framework and to ensure its legitimacy, something that this master’s thesis aims to contribute too.  Seven sustainability assessment tools of food used within Europe were compared: Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden and the Sustainability Declarations, for which similarities and differences were identified. Some of the main similarities that were identified were that all tools applied a life cycle perspective, that they mainly focused on consumers and that they aimed to ease the decision of what food to purchase by providing information on sustainability impact. Some of the main differences were the range of scores, type of scores, which functional units were applied and from where the data were collected. Differences were also found in transparency, where some tools provided both scores and detailed descriptions of their framework, whilst others provided a few scores with a brief description of their framework. Whether social sustainability indicators were included or not also differed, and only the Sustainability Declarations were found to include it to a large extent, whilst Impact Score Shopping included it to some extent.  To deepen the apprehension of the tools' methodologies and how these impacted the assessments, scores for six products: Almonds, Chocolate, Flour, Milk, Pork and Rice were also compared. The assessments of flour were similar across all tools, whilst the assessment of almonds differed the most. The Beelong Eco-Score generally assessed products lower than the others, whilst the Sustainability Declarations assessed the products higher. The differences were deemed to both be a result of different methodological approaches, but also to be a result of varying food regulations in the country of origin of the food products.  To further develop the Sustainability Declarations, Coop could consider integrating Agribalyse in their assessments, and to widen their indicators to include seasonality and packaging to a larger extent. It could also be advantageous to provide their customers with alternatives and ideas of more sustainable products. The method used for the Sustainability Declarations seems to be in line with many of the choices and assumptions made for the methodologies within the other tools, and to be in line with the current state of knowledge in the scientific field. / Den växande mänskliga populationen utsätter ekosystemen och våra naturliga resurser för påtryckningar. En av de största orsakerna till miljöpåverkan skapad av hushållen har identifierats som konsumtionen av mat, varför insatser behöver implementeras för att minska denna. Ett sådant initiativ har skapats av Coop, som genom att förse sina kunder med Hållbarhetsdeklarationer innehållande information om vilken påverkan produkter har på olika hållbarhetsaspekter möjliggör för sina kunder att göra mer informerade val av produkter. Coop har identifierat ett behov av att fortsätta att utveckla detta regelverk samt att försäkra sig om regelverkets legitimitet, något som denna masteruppsats syftar till att bidra till.  Sju hållbarhetsbedömningsverktyg för mat som används inom Europa analyserades inom ramarna för denna masteruppsats. Verktygen som inkluderades var Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden och Hållbarhetsdeklarationerna, och dess likheter och olikheter identifierades. Några av de huvudsakliga likheterna som identifierades var att alla verktygen applicerar ett livscykelperspektiv, att de i huvudsak fokuserar på konsumenter och att deras mål är att bidra med information om matens hållbarhetsavtryck i syfte att förenkla valet av vilken mat konsumenterna ska köpa. Några av de huvudsakliga skillnaderna var vilken poängskala verktygen använde, vilken typ av poäng, vilken funktionell enhet som användes och var data hämtades från. Även verktygens transparens skilde sig åt, då några verktyg både hade tillgängliggjort alla sina produktbedömningar och detaljerade beskrivningar av deras regelverk, medan andra hade tillgängliggjort bedömningarna för några få produkter och endast redogjort för några grundläggande delar av deras metod. Det skiljde sig även mellan verktygen om sociala hållbarhetsindikatorer hade inkluderats eller inte. Endast Hållbarhetsdeklarationerna inkluderade specifika indikatorer och poäng för hållbarhetsaspekter, medans Impact Score Shopping inkluderade några få sociala hållbarhetsaspekter i deras indikatorer.  För att ytterligare fördjupa förståelsen för metoderna bakom bedömningsverktygen och hur dessa tar sig i uttryck jämfördes också poängen för sex produkter, dessa var: mandlar, choklad, vetemjöl, mjölk och ris. Poängsättningen för mjöl var lik inom alla de analyserade verktygen, medan bedömningen för mandlar varierade mest. Verktyget Beelong Eco-Score gav generellt produkter lägst poäng, medan Hållbarhetsdeklarationerna generellt gav produkterna högst poäng. Skillnaderna bedömdes både bero på skillnader i metodval och vara ett resultat och skillnader i lagar och regelverk som påverkar matproduktionen inom länderna.  För att utveckla Hållbarhetsdeklarationerna skulle Coop kunna utvärdera möjligheten att integrera Agribalyse i deras bedömningar, och att utöka deras indikatorer till att också inkludera säsongsvariationer och förpackningar i större utsträckning. Det skulle också kunna vara fördelaktigt att förse deras kunder med alternativa idéer på mer hållbara produkter. Metoden som använts för Hållbarhetsdeklarationerna fanns vara i linje med de val och antaganden som gjorts inom de undersökta verktygen. Metoden fanns även vara i linje med det nuvarande kunskapsläget i det vetenskapliga området.

Global food production places significant demands on the environment, contributing to climate change and environmental degradation. The transition to sustainable production and consumption systems is therefore critical in meeting the food demands of growing populations while preserving the ecosystem. Supermarkets, as intermediaries between suppliers and consumers, play an important role in promoting sustainable consumption. However, their profit-driven nature has frequently stifled genuine change. The use of tools, such as life cycle assessment (LCA) has recently boomed in the food industry to help combat negative effects of food production. However, the complexity and variability of food production, as well as the tools’ technopolitical considerations, complicate their application to the food value chain, requiring a critical approach. The thesis explored the intersection of these two topics, specifically the sustainability initiatives of Swedish supermarkets and the role of the life cycle perspective in them. The study found that the life cycle perspective does not currently play a significant role in Swedish supermarkets’ sustainability initiatives, with applications primarily limited to generic carbon footprint data. Furthermore, supermarkets were found to promote a weak model of sustainable consumption, with their transformative potential limited by consumer demand and the desire for profit. Nonetheless, the findings revealed a shift in retailer attitudes relative to previous research, with greater recognition of their responsibility and sustainability initiatives in procurement. While more comprehensive and drastic approaches are required for the long-term transformation of the food value chain, shared initiatives and increased standardisation show promise in bringing actors together to achieve this goal. / Den globala livsmedelsproduktionen ställer stora krav på miljön och bidrar till klimatförändringar och miljöförstöring. Övergången till hållbara produktions- och konsumtionssystem är därför avgörande för att möta den växande befolkningens efterfrågan på livsmedel samtidigt som ekosystemet bevaras. Stormarknader, som mellanhänder mellan leverantörer och konsumenter, spelar en viktig roll för att främja hållbar konsumtion. Deras vinstdrivande natur har dock ofta hämmat verklig förändring. Användningen av verktyg som livscykelanalys (LCA) har på senare tid ökat kraftigt inom livsmedelsindustrin för att bekämpa negativa effekter av livsmedelsproduktionen. Men livsmedelsproduktionens komplexitet och variabilitet, liksom verktygens teknopolitiska överväganden, komplicerar deras tillämpning på livsmedelsvärdekedjan och kräver ett kritiskt förhållningssätt. Avhandlingen undersökte skärningspunkten mellan dessa två ämnen, särskilt svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ och livscykelperspektivets roll i dem. Studien visade att livscykelperspektivet för närvarande inte spelar någon betydande roll i svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ, med tillämpningar som främst är begränsade till generiska koldioxidavtrycksdata. Dessutom visade det sig att stormarknaderna främjar en svag modell för hållbar konsumtion, där deras omvandlingspotential begränsas av konsumenternas efterfrågan och önskan om vinst. Resultaten visade dock på en förändring i återförsäljarnas attityder i förhållande till tidigare forskning, med ett större erkännande av deras ansvar och hållbarhetsinitiativ inom upphandling. Även om det krävs mer omfattande och drastiska tillvägagångssätt för en långsiktig omvandling av livsmedelsvärdekedjan, är gemensamma initiativ och ökad standardisering lovande när det gäller att föra samman aktörer för att uppnå detta mål.

Bakgrund: Att undersöka äldres hälsa och välbefinnande med ett livscykelperspektiv ger insikter i hur tidiga livserfarenheter formar välbefinnandet senare i livet, vilket är det övergripande ramverket för denna empiriska studie. Studien betonar vikten av att förstå de komplexa faktorer som påverkar hälsa och välbefinnande hos äldre över livet från ett folkhälsoperspektiv. Med en ökande åldrande befolkning är det avgörande att adressera dessa faktorer för att främja hälsosamt åldrande. Studien utforskar äldres hälsa och välbefinnande genom ett livscykelperspektiv med en unik ansats, belyser hur samverkan mellan familjen, samhället och vetenskapen kan främja detta, med barnläkares perspektiv som en central komponent för att främja hälsa och välbefinnande under livets olika faser. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambanden mellan tidiga livsfaser och hälsa samt välbefinnande i äldre ålder. Genom att utforska hur barnläkares expertis inom pediatrisk utveckling och hälsa kan bidra till förståelsen av långsiktiga hälsoeffekter orsakade av barndomens förhållanden. Metod: För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem äldre barnläkare i Sverige som har minst två decenniers erfarenhet av klinisk verksamhet. Deltagarna valdes ut genom målinriktat urval. Den insamlade datan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med inslag av Grounded Theory. Resultat: Studien identifierar fyra huvudkategorier: Familjens och samhällets roll i barnets utveckling och hälsa, Reflektion över Barnets Utveckling och Livscykelperspektiv, Betydelsen av Tidiga Insatser och Förändring, samt Vetenskapens Ansvar i Barnets Utveckling och Hälsa. Resultaten av studien visar på barnläkares betydelsefulla insikter om livscykelperspektivet och understryker behovet av en multipel-aktörsansats genom att involvera både familjen, samhället och forskarsamhället i processen. Slutsats: Äldre barnläkares perspektiv på livscykelperspektivet ger en unik inblick i hur de sambandet barnets hälsa och välbefinnande i senare skeden av livet. Det understryks en vidgad förståelse av barns utveckling och hälsa med fokus på familjens generationsöverskridande interaktioner och samverkan. Vidare föreslås att en holistisk och multipel-aktörsansats som involverar familjen, samhället och forskargemenskapen är avgörande för att skapa gynnsamma förhållanden för barn och individer. / Background: Investigating the health and well-being of the elderly through a life cycle perspective provides insights into how early life experiences shape well-being later in life, which is the overarching framework for this empirical study. The study emphasizes the importance of understanding the complex factors affecting the health and well-being of older people over a lifetime from a public health perspective. With an increasing aging population, it is crucial to address these factors to promote healthy aging. The study explores the health and well-being of older people through a life cycle perspective with a unique approach, highlighting how the collaboration between family, society, and science can promote this, with the perspective of pediatricians as a central component for promoting health and well-being throughout the various stages of life. Aim: The purpose of this study is to investigate the connections between early life stages and health and well-being in older age. By exploring how pediatricians’ expertise in pediatric development and health can contribute to understanding the long-term health effects caused by childhood conditions. Method: To answer the study’s purpose, a qualitative method was used with an inductive design. Data collection was collected through semi-structured interviews with five senior pediatricians in Sweden who have at least two decades of clinical experience. Participants were selected through purposeful sampling. A qualitative content analysis, with elements of Grounded Theory was used to analysis the data. Results: The analysis resulted in four main categories: The Role of Family and Society in Child Development and Health, Reflection on Child Development and Life Cycle Perspective, The Importance of Early Interventions and Change, and The Responsibility of Science in Child Development and Health. The results of the study highlight the significant insights of pediatricians on the life cycle perspective and underscore the need for a multi-actor approach by involving both the family, society, and the research community in the process. Conclusion: The perspective of older pediatricians on the life cycle perspective provides a unique insight into how they connect child health and well-being in later stages of life. An extended understanding of child development and health with a focus on intergenerational family interactions and collaboration is emphasized. Furthermore, it is suggested that a holistic and multi-actor approach involving the family, society, and the research community is crucial to create favourable conditions for children and individuals.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka förutsättningar som påverkar kommunernas handlingsutrymme att styra mot ökat byggande i trä. Utgångspunkten är att ökat byggande i trä är en viktig hörnsten i Sveriges arbete för att nå klimatmål om minskade koldioxidutsläpp. I fallstudie undersöker jag Växjö och Skellefteå kommun som sedan länge arbetat aktivt med att öka byggande i trä och båda antagit kommunala träbyggandsstrategier. I fallstudie undersöker jag hur såväl kontextuella (projektspecifika och informella förutsättningar) som formella förutsättningar påverkar kommunens handlingsutrymme. Resultatet visar att processer för att identifiera planförutsättningar och överbrygga olika perspektiv är avgörande för att skapa ett kontextuellt handlingsutrymme. Resultatet visar vidare att kontextuella förutsättningar även har potential att till viss del skapa handlingsutrymme utanför det formella handlingsutrymmets ”uppenbara” ramar. / The aim of this study in to increase the knowledge of municipal possibilities and constraints to increase building in wood by examining the municipal planning conditions. Point of departure is that building in wood is a prerequisite to reach the Swedish climate targets of drastically reducing national CO2-emissions. In a case study two municipalities are examined, Växjö and Skellefteå, two municipalities with strategies to increase building in wood and with long experience in doing so. The study explores how contextual planning conditions (project specific and informal conditions) alongside formal planning conditions affects the municipal space of action. The result shows that processes to identify planning conditions and to bridge different perspectives are crucial in order to create a contextual space of action. The result further demonstrates that contextual planning condition withhold the potential to, to a certain degree, create space of action outside the presupposed boundaries of the formal planning system.