The purpose of this analysis was by qualitative semi-structured interviews with twelve children 5-years old and six pre-school teachers at three pre-schools, a total of six departments, find out how pre-school teachers worked with waste separation, if it motivated the children to take care of the environment, and if the work was understandable for the children. The results showed that the children did not comprehend what the pre-school teachers expressed that they worked with regarding waste separation and actions connected to caring for the environment. The pre-school teachers also expressed that the children was not mature enough to learn about the process when waste separated garbage is recycled, and that the work with the subject therefore had been carried out on a lower level. The children however expressed knowledge that did not come straight from their actual every day life, but since dialogue about the subject did not seem to exist between pre-school teachers and children, the pre-school teachers appeared to have failed in making the learning meaningful and understandable for the children, from their knowledge, experiences and interests. / Syftet med denna undersökning var att genom kvalitativ semi-strukturerad intervju med tolv 5-åriga barn samt sex förskollärare vid tre olika förskolor från sammanlagt sex olika avdelningar, undersöka hur förskollärare genomförde arbete kring källsortering, om det motiverade barnen att värna om miljön, och om arbetet var begripligt för barnen. Resultaten visade att barnen inte förstod att det förskollärarna menade att de arbetade med gällande källsortering och handlingar kopplade till att värna om miljön. Förskollärarna uttryckte även att barnen inte var mogna nog att lära sig om processen när källsorterade sopor återvinns, och att arbetet med ämnet därför genomförts på en lägre nivå. Barnen uttryckte emellertid kunskaper som inte kom direkt från deras faktiska vardag, men då dialog kring ämnet inte verkade förekomma mellan förskollärare och barn så tycks det som om förskollärarna inte lyckats med att göra lärandet meningsfullt och begripligt för barnen, utifrån deras kunskaper, erfarenheter och intressen.

Florists must analyze business practices to become environmentally savvy. This study investigated whether the introduction of sustainable waste practices into a college floral design course influenced the student’s perception of environmental health. Two groups of students enrolled in the basic floral design course at Mississippi State University completed a survey on environmental health at the start and end of the semester. One group sorted their lab wastes into compostable and landfill material. Results indicated students who separated their floral waste maintained the same level of environmental concern throughout the testing period while the environmental health scores of those who did not separate their waste declined. Secondly, results indicated participants that who did not separate their floral waste had lower mean scores from start to finish. Results indicated that students who separated floral waste had a higher environmental concern than those who did not separate their floral waste in the lab.

<p>When the producers’ responsibility for packaging was introduced in Sweden in 1994 the industry set up public recycling stations to facilitate the collection of the waste material. In order to establish recycling stations at suitable locations the municipalities assist the industry’s service organization for operation of the recycling stations, the Package and Newspaper Collection Service (Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI). The objectives of this thesis are to improve the service of the public recycling stations within Lidingö town and to increase the accessibility to these stations for the inhabitants of Lidingö. The Municipal authority of Lidingö in consultations with the FTI will use the collected information on the attitudes of the inhabitants in order to bring the recycling system into line with the opinions of the inhabitants.</p><p>The information on the attitudes of the inhabitants towards the public recycling stations has been collected through an opinion poll. About half of those asked are living in blocks of flats while half are living in self-contained houses. In order to secure the differences in attitudes between different forms of living, sex, and age, hypotheses tests were conducted on selected parts of the collected material. New locations for public recycling stations have been suggested and assessed on the basis of accessibility, the risk of littering, the level of noise, the traffic situation, existing hard surfaces and property ownership.</p><p>The inhabitants of Lidingö want the public recycling stations to be located near their homes, near main roads or near shops in order to be accessible. Car is the main means of transport to the recycling stations. Women and people living in blocks of flats walk to the recycling station to a greater extent than men and those living in self-contained houses. The recycling stations ought to be asphalted and well-lit in order to decrease the risk of littering.</p><p>Many inhabitants of Lidingö, living in areas where the population density is high, lack access to public recycling stations within walking distance. New recycling stations should preferably be located in these housing areas. Ten new suggested locations will, if they are adopted, increase the number of inhabitants living within walking distance of a recycling station.</p> / <p>Då producentansvaret för förpackningar infördes 1994 valde näringslivet att lösa insamlingen av förpackningar genom att sätta upp återvinningsstationer till vilka hushållen kan lämna det utsorterade materialet. För att göra det möjligt att placera ut återvinningsstationer på lämpliga platser bistår kommunerna näringslivets serviceorganisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, med lokaliseringsförslag. För att anpassa insamlingssystemet till lokala förhållanden är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ålagd att samråda med kommunerna.</p><p>Examensarbetet syftar till att förbättra servicen på återvinningsstationerna på Lidingö och öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Informationen om lidingöbornas attityder ska användas vid samråd mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att anpassa insamlingssystemet efter kommuninvånarnas önskemål.</p><p>Genom en postal enkätundersökning har lidingöbornas attityder till återvinningsstationerna´utretts. Hälften av de tillfrågade bodde i flerfamiljshus medan den andra hälften bodde i småhus. För att säkerställa skillnader i attityder mellan olika boendeformer, kön och åldrar utfördes hypotesprövningar på utvalda delar av materialet. Platser för nya återvinningsstationer har tagits fram och bedömts utifrån tillgänglighet, risk för nedskräpning, bullerstörning, trafiksituation, markägarförhållanden samt befintliga hårdytor och tillfartsvägar.</p><p>Lidingöborna vill att återvinningsstationer ska placeras i närheten av hemmet, större bilvägar eller i anslutning till affärer för att vara lättillgängliga. Det huvudsakliga transportmedlet till återvinningsstationen är bil. Kvinnor och boende i flerbostadshus tar sig i större utsträckning till fots till återvinningsstationen samt anser i högre grad att återvinningsstationerna ska ligga i närheten av hemmet än vad män och boende i småhus gör. Återvinningsstationerna bör vara asfalterade och välupplysta för att minska risken för nedskräpning.</p><p>Stora områden på Lidingö med hög befolkningstäthet saknar helt tillgång till återvinningsstationer inom gångavstånd. I dessa bostadsområden bör nya återvinningsstationer prioriteras. Tio lämpliga platser för nya återvinningsstationer har lokaliserats vilka, om de upprättas, ökar andelen lidingöbor som har möjlighet att ta sig till fots till återvinningsstationen.</p>

When the producers’ responsibility for packaging was introduced in Sweden in 1994 the industry set up public recycling stations to facilitate the collection of the waste material. In order to establish recycling stations at suitable locations the municipalities assist the industry’s service organization for operation of the recycling stations, the Package and Newspaper Collection Service (Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI). The objectives of this thesis are to improve the service of the public recycling stations within Lidingö town and to increase the accessibility to these stations for the inhabitants of Lidingö. The Municipal authority of Lidingö in consultations with the FTI will use the collected information on the attitudes of the inhabitants in order to bring the recycling system into line with the opinions of the inhabitants. The information on the attitudes of the inhabitants towards the public recycling stations has been collected through an opinion poll. About half of those asked are living in blocks of flats while half are living in self-contained houses. In order to secure the differences in attitudes between different forms of living, sex, and age, hypotheses tests were conducted on selected parts of the collected material. New locations for public recycling stations have been suggested and assessed on the basis of accessibility, the risk of littering, the level of noise, the traffic situation, existing hard surfaces and property ownership. The inhabitants of Lidingö want the public recycling stations to be located near their homes, near main roads or near shops in order to be accessible. Car is the main means of transport to the recycling stations. Women and people living in blocks of flats walk to the recycling station to a greater extent than men and those living in self-contained houses. The recycling stations ought to be asphalted and well-lit in order to decrease the risk of littering. Many inhabitants of Lidingö, living in areas where the population density is high, lack access to public recycling stations within walking distance. New recycling stations should preferably be located in these housing areas. Ten new suggested locations will, if they are adopted, increase the number of inhabitants living within walking distance of a recycling station. / Då producentansvaret för förpackningar infördes 1994 valde näringslivet att lösa insamlingen av förpackningar genom att sätta upp återvinningsstationer till vilka hushållen kan lämna det utsorterade materialet. För att göra det möjligt att placera ut återvinningsstationer på lämpliga platser bistår kommunerna näringslivets serviceorganisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, med lokaliseringsförslag. För att anpassa insamlingssystemet till lokala förhållanden är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ålagd att samråda med kommunerna. Examensarbetet syftar till att förbättra servicen på återvinningsstationerna på Lidingö och öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Informationen om lidingöbornas attityder ska användas vid samråd mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att anpassa insamlingssystemet efter kommuninvånarnas önskemål. Genom en postal enkätundersökning har lidingöbornas attityder till återvinningsstationerna´utretts. Hälften av de tillfrågade bodde i flerfamiljshus medan den andra hälften bodde i småhus. För att säkerställa skillnader i attityder mellan olika boendeformer, kön och åldrar utfördes hypotesprövningar på utvalda delar av materialet. Platser för nya återvinningsstationer har tagits fram och bedömts utifrån tillgänglighet, risk för nedskräpning, bullerstörning, trafiksituation, markägarförhållanden samt befintliga hårdytor och tillfartsvägar. Lidingöborna vill att återvinningsstationer ska placeras i närheten av hemmet, större bilvägar eller i anslutning till affärer för att vara lättillgängliga. Det huvudsakliga transportmedlet till återvinningsstationen är bil. Kvinnor och boende i flerbostadshus tar sig i större utsträckning till fots till återvinningsstationen samt anser i högre grad att återvinningsstationerna ska ligga i närheten av hemmet än vad män och boende i småhus gör. Återvinningsstationerna bör vara asfalterade och välupplysta för att minska risken för nedskräpning. Stora områden på Lidingö med hög befolkningstäthet saknar helt tillgång till återvinningsstationer inom gångavstånd. I dessa bostadsområden bör nya återvinningsstationer prioriteras. Tio lämpliga platser för nya återvinningsstationer har lokaliserats vilka, om de upprättas, ökar andelen lidingöbor som har möjlighet att ta sig till fots till återvinningsstationen.

The purpose of this study was to find out what thoughts and knowledge five- year old children have about recycling and whether they can sort garbage.  In the survey qualitive interviews and a sorting exercise were used, and a total of eight five-year olds in two different preschools participated.    The result shows that children know that recycling means that a material can become a new one and garbage should be disposed of in the correct place. The children had good knowledge of what the material was made of and could even sort the garbage correctly. The children also had knowledge of where recycling locations are availble and that nature and the environment would suffer if we do not recycle. The conclusion is that the children were aware and had knowledge of recycling and waste seperation based on their experiences. Another conclusion is that the pre-school teachers and parents involve children so they can recycle and dispose of garbage in a correct way. / Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad femåringar har för tankar och kunskap om källsortering. I undersökningen har kvalitativa intervjuer samt en sorteringsövning med sammanlagt åtta stycken femåringar på två olika förskolor undersökts. Resultatet visar att barnen vet att återvinning innebär att ett material kan bli ett nytt och att sopor ska slängas på rätt plats. Barnen hade goda kunskaper om vad ett material var gjort utav och kunde även källsortera. Barnen hade även kunskap om var återvinningsplatser finns och att natur och miljö drabbas om vi inte återvinner. Slutsatsen är att barnen var medvetna och hade kunskaper om återvinning och källsortering utifrån deras erfarenheter. En annan slutsats är att förskolan och föräldrar involverar barnen så att de kan återvinna och källsortera på rätt sätt.

Thesis (M. Sc.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 60-62).

An essential part on the way to a sustainable society is each individual’s perspective on handling consumption. To develop a sustainable attitude towards one step in the consumption process, such as recycling, is a way to prevent environmental problems. This project aims to design through informal education and social innovation a solution for increasing the rate of waste separation among students in Sweden. In order to do so, it focuses on students at Linnaeus University in Växjö as an example and it responds to the local needs. It supposes collaborations with student associations, Linnaeus University, recycling companies and Växjö municipality. The solution proposes an innovative framework formulated to develop the habit of separating waste. Through informal education, it intends to deliver the knowledge and create the social space for practice and connection necessary in developing the proposed habit. The theoretical perspectives include design for learning in the context of waste separation, while gamification and learning by doing are tools for development. Several methods are used throughout the innovation process. Among these, conducting a workshop is the main one for defining the design project.  The project can be considered a social innovation because it responds to the students’ needs of connection and self-worth, addressed through knowledge about recycling, awareness and interaction, and to the needs of the Swedish society of a higher rate of waste reparation.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(地球環境学) / 甲第25473号 / 地環博第259号 / 新制||地環||53(附属図書館) / 京都大学大学院地球環境学舎環境マネジメント専攻 / (主査)教授 竹内 憲司, 教授 西前 出, 准教授 TRENCHER Gregory, 教授 浅利 美鈴 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Global Environmental Studies / Kyoto University / DFAM

Long lived radioactive species such as ¹²⁹I⁻ and ⁹⁹TcO₄⁻ are formed as by-products of nuclear fission. These species have extremely long half-lives (1.5 million and 211,000 years respectively), are biologically assimilating and due to their anionic nature, can move freely within a geosphere. Historical disposal methods for active species are no longer considered acceptable to the general public and other ways in which to treat the waste are being explored. One remove and concentrate method to remove radioactive species from the biosphere is using alkaline-resistant materials which trap active species that can be encapsulated in a high pH concrete matrix. Layered hydroxides and layered double salts which consist of positively charged layers between which exchangeable anions and water molecules lie are good candidates for these materials due to the basic conditions in which they form. The synthesis, anion exchange properties and stability of copper, lanthanum, nickel and zinc hydroxysalts have been investigated. The structures consist of layers of edge-sharing metal hydroxide octahedra together with an interlayer space containing the anion and in some cases water molecules. Products were characterised by powder X-ray diffraction and vibrational spectroscopy to confirm the identity of structure of the material formed and the anion incorporated. Only Cu2(OH)3(NO3), Cu2(OH)3(OAc).H2O, Ni2(OH)3(NO3) and Zn5(OH)3(NO3).2H2O consistently exhibited exchange capabilities with iodide as the target anion. In terms of exchange rate and efficiency, copper hydroxyacetate is a more suitable precursor as equilibrium is achieved in 10 mins; whereas other LHS containing nitrate as the occupying require longer than 1 day to reach equilibrium. Cu2(OH)3(Ac).H2O has been shown to easily exchange acetate for monovalent anions X- (X = Ha-, NO3-, ClO4-, IO4-, SbO3-, OH-). Exchange reactions with ReO4- (used as a surrogate to TcO4-) and trigonal pyramidal monovalent anions (such as IO3-) were unsuccessful. Exposure to divalent anions (CO32-, Cr2O42-, SeO3-) resulted in no interaction whereas exposure to trivalent PO43- forms Cu3(PO4)2. Quantitative analysis has shown that, contrary to XRPD and FTIR data, full exchange of acetate for an equimolar amount of iodide within a Cu2(OH)3+ framework does not occur with 100% efficiency. Activity counting, gravimetric analysis and ion specific probe analysis suggested that only ~92-93% exchange occurs. The stability of TcO4- and I- analogues with respect to pH has been investigated. Activity counting has shown that even in pH 9.5 solution, 57-73% of 125I- and 99TcO4- immobilised with a Cu2(OH)3+ framework is leached into solution after 16 days. Exposure of Cu2(OH)3I to high carbonate, nitrate and chloride environments shows a progressive loss of iodide into solution as the anionic radius of the incoming anion decreases and the concentration of the incoming anion increases. In the case of chloride and nitrate incoming anions, only a 2:1 chloride to iodide ratio is need for full exchange whereas a ratio of 10:1 nitrate to iodide is required. In situ ion exchange experiments at Diamond allowed the exchange of the hydroxyacetate material to be investigated in flow experiments showing similar facile exchange as demonstrated under batch conditions. Rietveld refinements on deuterated samples of halide analogues of the materials have allowed accurate structure determinations for the first time (Cu2(OD)3Cl - a = 5.726Å, b = 6.125 Å, c = 5.634 Å, β = 93.100°, Cu2(OD)3Br - a = 6.085 Å, b = 6.144 Å, c = 5.650 Å, β = 93.593°, Cu2(OD)3I - a = 6.587 Å, b = 6.179 Å, c = 5.680 Å, β = 95.044°). As the size of the halide increases, the hydroxide coordination alters reflecting to changing sigma/pi donor capability of the halide.

Hammarby Sjöstad var en av de första miljöinriktade stadsdelarna att byggas, visionerna varstora, målen likaså. I efterhand har vissa delar visat sig bättre än andra. Avfallshanteringen ären av de delar där utrymme för förbättring finns. I Södra Hammarbyhamnen, som dennastudie i huvudsak behandlar, utgörs avfallshanteringen av en stationär sopsug med inkast ianslutning till bostäderna. Förutsättningarna för en lyckad avfallshantering finns men når intei närheten av sin fulla kapacitet. Stockholms innerstad sorterade i genomsnitt ut cirka 17 kgmatavfall per invånare år 2015 medan invånarna i Hammarby Sjöstad enbart sorterade utcirka 13 kg samma år. Då hushållen står för majoriteten av mängden uppstått matavfallavgränsas rapporten till att endast omfatta denna kategori. Denna rapport har således till syfte att identifiera befintliga hinder i utsorteringen av matavfalli Södra Hammarbyhamnen. Vidare undersöks hur man uppnår goda resultat när det kommertill en ökad utsortering samt hur man i förlängningen får dessa att verka bestående.Frågeställningen som denna studie ämnar behandla är; Vilka hinder samt möjligheter finns dettill en permanent god utsortering av matavfall i Södra Hammarbyhamnen? Resultaten visar att ett upplevt hinder är avsaknaden av kontinuitet i informationsflödet, somenligt teorin är en förutsättning för att en nya vana ska skapas. Utöver detta framkom det atttillgängligheten av avfallspåsarna kan förbättras. Oavsett utlämningsställe upplevde deboende att det var långt till utlämningsstället för påsar. Slutsatsen är att förbättringsåtgärdernabör gå i linje med talesättet ”Det ska vara lätt att göra rätt” för att främja utsorteringen avmatavfall. / “Hammarby Sjöstad” was one of the first districts of Stockholm constructed withconsiderations taken to become more environmentally sustainable. Despite the grand visionsfor the project, some elements developed to be more successful than others. One element thatcould be improved upon, is the waste disposal system of the district. This thesis focuses on“Södra Hammarbyhamnen” which utilizes a stationary vacuum system with disposal insertionin connection to the residences. The neighborhood fulfils all the prerequisites for a successfulwaste disposal system, however, these aren’t utilized to capacity. In 2015, the averageresident in central Stockholm sorted approximately 17 kilos of food waste, whilst thecorresponding figure in “Hammarby Sjöstad” was only 13 kilos. As households make up mostof the produced food waste, this report is delimited to focus on households. Therefore, the purpose of this study is to identify obstacles that hamper the sorting of foodwaste in “Södra Hammarbyhamnen”. Furthermore, the report covers a concretization of howto inform residents with the intention of increasing waste separation. In combination with ananalysis on human habits, an empirical study was carried out, consisting of surveys andinterviews. Finally, a mapping of the aforementioned obstacles that obstruct waste separationhave been pinpointed in the gathered results. The results indicate that residents perceive a lackof continuity in the flow of information, described by theory as fundamental to create newhabits. Furthermore, it became clear that the accessibility of waste disposal bags can beimproved. Regardless of location, residents felt that the distance to the nearest waste bagdispensary was too long. This study concludes that improvement efforts should conform tothe apophthegm “It should be easy to do it right” to facilitate waste separation of food waste.