No description available.

No description available.

Digitaliseringen är en pågående förändringsprocess där digitalisering beskrivs som förvandlingen från analoga arbetsrutiner till digitala. Inom redovisningsyrket är digitaliseringen avgörande för att behålla marknadsandelar och upprätthålla en konkurrenskraftig position. Däremot anses individers förändringsprocess som ett komplicerat område. Forskare menar att individers motstridighet till förändringar finns i människans natur. Denna uppsats tar sikte på fem olika barriärer som kan hämma en förändring: Acceptans, Bristfällig kommunikation, Rädsla, Okunskap och Flexibilitet. Forskare menar att om de anställda inte får rätt förutsättningar vid en förändring kan detta hämma en organisations digitaliseringsprocess. Redovisning är en väsentlig del i de flesta företag och det är inom denna sektor det sker konstanta uppdateringar och nylanseringar av system för att effektivisera. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förändringsbenägna ekonomer är med fokus på förändring av redovisningssystem. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där datainsamlingen bestod av åtta semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen visar att det inte finns så många barriärer hos individer inom redovisningsyrket, men att de som finns påverkas av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat hur komplicerade arbetsuppgifter en individ hanterar, individens kognitiva förmåga samt individens demografiska egenskaper. Det är endast rädsla, okunskap och flexibilitet som är av självständig karaktär, dessa tre barriärer är nära korrelerade med individens demografiska egenskaper, som kön och ålder. Kommunikation är ingen individuell barriär i sig men är avgörande och spelar en stor roll för hur hög eller låg acceptansnivån till slut blir hos individen. Få individer var rädda för förändring och ser digitaliseringen mer som en tillgång eftersom den snarare effektiviserar och underlättar deras arbete. Majoriteten av respondenterna upplever dock att de inte får tillräckligt med information om vad en förändring innebär eller kommer innebära i deras yrkesroll. Studien visar även att flertalet respondenter idag har lättare att hantera förändringar än vad de hade förr eftersom det har blivit en del av deras yrke. / Digitalisation is an ongoing process of change, digitalisation is described as the transformation from analogue to digital work practices. In the accounting profession, digitalisation is crucial to retain market share and maintain a competitive position. However, the change process of individuals is considered a complex area. Researchers argue that individuals' resistance to change is inherent to human nature. This paper focuses on five different barriers that can inhibit change: Acceptance, Lack of communication, Fear, Lack of knowledge and Flexibility. Researchers believe that if employees are not given the right conditions during a change, these can inhibit an organization's digitalisation process. Accounting is an essential pillar in most companies and it is in this sector that there are constant updates and new launches of systems to improve efficiency. The purpose of the study was to increase knowledge about how willing economists are to change with a focus on the change of accounting systems. To fulfill the purpose, a qualitative study was conducted where data collection consisted of eight semi-structured interviews. This paper shows that there are not so many barriers among individuals in the accounting profession, but that those that exist are affected by various factors. These factors include, among other things, how complicated tasks an individual handles, the individual's cognitive ability but also demographic characteristics, like gender and age. Only fear, lack of knowledge and flexibility are of an independent nature; these three barriers are closely correlated with the individual's demographic characteristics. Communication is not an individual barrier in itself but is crucial and plays a major role in how high or low the level of acceptance ultimately becomes for the individual. Few individuals were afraid of change and see digitalisation more as an asset as it rather streamlines and facilitates their work. However, the majority of respondents feel that they do not receive enough information about what a change means or will mean in their professional role. The study also shows that most respondents today find it easier to handle changes than they did in the past because it has become part of their profession.

Automated and robotic accounting has expanded and covers more areas than ever before. But automation has resulted in risks within other industries. The purpose of this research has therefore been to investigate the risks that have arisen, as a result of automation and robotization of the accounting. Also to investigate whether the audit risk and audit process has been affected and if the audit process has become more automated. The research questions were answered through a qualitative method, in which nine interviews with authorized auditors were conducted. The result has then been analyzed, mainly in relation to the audit risk model, ARM. The conclusion is that the risks arising from automated systems are a lack of knowledge of the systems, interaction between the systems that lead to the information not being complete and more easily accessible information, that cyber hackers can penetrate. The audit process focuses more on internal control, data analysis and manual transactions that are more risky. This leads to a lower audit risk, where the auditors now can be more sure about that the companies annual statements do not contain significant errors. The inherent risk, control risk and detection risk are lower due to the automation and robotization of the accounting systems. The audit process has not become more automated, since there are technological barriers where the organizations ERP systems are not homogenous, and where the cost is just too high for the audit firms to adapt the automatic audit to the different customers. The auditing standard is not adapted for data analysis and a more automatic and continuous audit, which affects the development of an automatic audit process / Automatiserad och robotiserad redovisning har utvecklats och omfattar flera områden än någonsin. Men automatiseringen har inneburit risker inom andra branscher. Syftet med denna forskning har därför varit att undersöka vilka risker som uppstått till följd av automatisering och robotisering av redovisningen och huruvida revisionsrisken påverkats samt hur revisionsprocessen påverkats och om den har den blivit mer automatiserad. Forskningsfrågorna har besvarats genom en kvalitativ metod, där nio intervjuer med auktoriserade revisorer genomförts. Resultatet har sedan analyserats främst i förhållande till revisionsriskmodellen, ARM. Slutsatserna är att riskerna som uppstått till följd av automatiserade system är bristande kunskap om systemen, interaktion mellan systemen som leder till att informationen inte varit fullständighet samt mer lättillgänglig information som cyberhackare kommer åt. Revisionsprocessen fokuserar mer på intern kontroll, dataanalyser och manuella transaktioner som är mer riskfyllda. Detta leder till en lägre revisionsrisk där automatiseringen lett till att revisorn med större säkerhet kan uttala sig om att företagens påståenden inte innehåller väsentliga felaktigheter. Inneboende risken, kontrollrisk och upptäcktsrisken är lägre. Revisionsprocessen har inte blivit mer automatiserad då det finns teknologiska hinder där det är för hög kostnad för revisionsbyråerna att anpassa en automatisk revision efter de olika kunderna. Revisionsstandarden är inte anpassad för dataanalys och en mer automatisk revision, vilket påverkar utvecklingen av en automatisk revisionsprocess.

Bakgrund och problemdiskussion: Redovisningen förändrades med användningen av datorn och digitala redovisningssystem. Framtidens utveckling handlar om att ta nästa steg, från datorisering till digitalisering. Med den tekniska utveckling som artificiell intelligens tagit är nu självkörande bilar och automatisk cancerscreening ett faktum och även inom redovisningen spås AI få en stor påverkan. Det finns forskning som påvisar att redovisningsekonomer inom snar framtid kommer att kunna ersättas fullt ut av AI och att det finns stora fördelar med detta i form av effektivisering. Men hur ser det ut idag, går det att ersätta redovisningsekonomer med tänkande datorer? Om inte, vad är det som hindrar denna profetia från att bli verklighet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur AI används i ett modernt redovisningssystem idag samt undersöka vad som hämmar att AI ska kunna ta en större roll iredovisningssystem framöver Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med karaktären av en fallstudie i tillsammans med inslag av en intervjustudie och normativ forskning. Den empiriska insamlingen av data har gjorts utifrån föreläsningsmaterial, webbsidor, videomaterial och en semistrukturerad intervju från företaget systemutvecklaren Fortnox. Slutsats: Slutsatserna som kan dras utifrån studiens syfte är i huvudsakliga drag att AI spelar en roll i samtliga arbetsuppgifter som en redovisningsekonom har i dagsläget. Däremot är det ingen som uppgift som till fullo kan överlåtas till AI i dagsläget men det finns funktioner i redovisningssystemet som kräver väldigt låg mänsklig inblandning vilket går att härleda till de legala hinder som föreligger tekniken. Framför allt så är det legala och kunskapsrelateradefaktorer som till största del utgör ett hinder för att tekniken ska kunna utnyttjas i högre grad inom redovisningen. Samtidigt så går det även att identifiera en mängd andra hinder såsom mindset när det kommer till förändringar, kostnader med att införa AI samt säkerhetsrisker men där vi gjort bedömningen att dessa i något avseende går att härleda till kunskapsbristen vilket utgör den enskilt största faktorn att arbeta med för att överkomma dessa hinder.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ge en fördjupad förståelse kring redovisares upplevelse av hur digitaliseringen påverkat redovisningsyrket. Frågeställning: Hur upplevs digitala redovisningssystems inverkan på effektiviteten inom redovisningsyrket? Metod: Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer utgör forskningsdesignen. Data har samlats in från sex redovisare som arbetar på små och medelstora företag i Dalarna. Empiri och slutsats: Studien visar att digitala redovisningssystem har en framför allt positiv påverkan på effektiviteten inom redovisningsyrket. Vidare har digitala system påverkat redovisningsyrket genom främst en stor tidsbesparing. Systemen möjliggör att arbetet kan gå snabbare och genomföras enklare genom automatiserade processer i det dagliga arbetet. Studiens bidrag: Med denna studie bidrar vi till att belysa kunskapsgapet som finns gällande redovisares upplevelse av redovisningssystems inverkan på effektiviteten. Förslag till fortsatt forskning: Fortsatt forskning kan vara att studera detta inom revisionsyrket. Även att genomföra en liknande studie på en annan geografisk plats eller med fokus på stora företag. Till sist hade det varit bra att studera detta genom en kvantitativ studie för att bättre kunna generalisera resultaten. / Purpose: The purpose of this study is to provide a deeper understanding of accountant´s experience of how digitalization has affected the accounting profession. Question: How is the impact of digital accounting systems perceived on efficiency within the accounting profession. Method: This study is qualitative and semi- structured interviews constitute the research design. Data has been collected from six accountants who work at small and medium- sized companies in Dalarna. Empirical evidence and conclusion: The study shows that digital accounting systems have a primarily positive impact on the efficiency of the accounting profession. Furthermore, digital systems have affected the accounting profession primarily through a large time saving. The systems make it possible for the work to go faster and be carried out easier through automated processes in the daily work. The study´s contribution: With this study we contribute to highlighting the knowledge gap that exists regarding accountant´s experience of accounting systems impact on efficiency. Suggestions for further research: Further research could be to study this within the auditing profession. Also to do a similar study in another geographical location or with a focus on large companies. Finally, it would have been good to study this through a quantitative study to better generalize the results.

Artificiell intelligens (AI) blir allt vanligare i dagens samhälle och kan överta många av de arbetsuppgifter redovisningsbyråer utför idag. Det innebär att AI kan efterlikna den mänskliga hjärnan och självständigt lösa problem samt ta beslut. En bransch som kan dra fördelar med AI är redovisningsbranschen och dess tillhörande redovisningssystem. Trots detta visar tidigare forskning att flera aspekter hindrar implementeringen av AI, likaså att flera aspekter är anledningen till att redovisningsbyråer väljer att implementera AI. Däremot krävs vidare forskning för att få en större förståelse för vilket inflytande aspekterna har. Syftet med studien är att öka förståelsen för vad som avgör om en redovisningsbyrå använder AI i sitt redovisningssystem, samt om aspekternas påverkan skiljer sig mellan olika storlekar på redovisningsbyråer. Fokus i studien är fyra aspekter: kostnad, kunskap, personalomsättning, lagstiftning, eftersom alla har pekats ut av tidigare forskning som avgörande i beslutet. Studien grundas på en kvalitativ forskningsstrategi där elva semistrukturerade intervjuer utgör respondenterna. Urvalet består av stora, små, och mikro redovisningsbyråer i Sverige. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter påverkar användandet av AI på ett eller annat sätt. Kostnadsbesparing utmärker sig som en central anledning, likväl okunskap som ett motstånd till implementering. Slutligen berör uppsatsen ett nytt perspektiv då storlek på redovisningsbyråer lyfts. Storleken anses ha en påverkan men är inte den avgörande aspekten. Genom att flera storlekar inkluderas kan studiens resultat appliceras på en större målgrupp. / Artificial intelligence (AI) is becoming more common in today's society and can take over many of the tasks currently performed by accounting firms. This means that the computer can mimic the human brain and independently solve problems and make decisions. One industry that can strongly benefit from AI is the accounting industry and accounting systems. Despite this, previous research shows that several aspects hinder the implementation of AI. Furthermore, previous research shows that several aspects are the reason why accounting firms choose to implement AI. However, further research is needed to gain a better understanding of the influence of these aspects.  The study aims to increase the understanding of what determines whether an accounting firm uses AI in its accounting system. And whether it differs between different sizes of accounting firms. The focus of the study is four aspects: cost, knowledge, employee turnover and legislation, all of these have been identified by previous research as crucial in the decision. The study is based on a qualitative research strategy where eleven semi-structured interviews constitute the respondents. The sample consists of large, small, and micro accounting firms in Sweden.  The results of the study indicate that all aspects affect the use of AI in one way or another. Cost saving stands out as the main reason, as well as lack of knowledge stands out as an obstacle to implementation. Finally, the paper addresses a new perspective as the size of the accounting firms is highlighted. Size is considered to have an impact but not the key aspect. Thus, the study's results can be applied to a larger target group.

Bakgrund:  Denna studie tar sin utgångspunkt i två kontextuella förutsättningar som i akademisk litteratur sägs påverka möjligheterna för hur redovisningsekonomers och controllers roller i företag utformas och förändras. Den första förutsättningen grundas i utvecklingen av informationssystem, däribland integrerade redovisningssystem, vilket i grunden förändrat sätten information kan framställas, användas och omsättas i företag. Den andra förutsättningen tar sin utgångspunkt i en pågående akademisk debatt om förhållandet mellan extern- och internredovisning. Flera forskare har uppmärksammat att dessa forskningsområden särskiljs i akademisk litteratur, medan extern- och internredovisning i praktiken, enligt vissa forskare, närmat sig varandra. Vad detta, sammantaget med utvecklingen av informationssystem, ger för möjligheter att utforma redovisningsekonomers och controllers yrkesroller har i tidigare studier lyfts fram som ett intressant forskningsområde. Syfte:  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur redovisningsekonomers och controllers yrkesroller utvecklas och utformas i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Metod:  I studien tillämpas en kvalitativ metod där det empiriska materialet består av intervjuer inom en ekonomifunktion. Studien har genomförts som en fallstudie med longitudinella inslag. Slutsats och diskussion:  Studiens resultat visar tecken på en hybridisering av redovisningsekonomens och controllerns yrkesroller i och med användning av ett integrerat redovisningssystem och en harmonisering av extern- och internredovisning. Dessa kontextuella förutsättningarna kan sägas ha möjliggjort denna hybridisering, men kan dock inte sägas vara de definitiva orsakerna till denna. / Background:  This thesis is based on two contextual conditions that in academic literature are said to affect the possibilities of how financial and management accountants’ roles can be designed and changed. The first condition is based in the development of information systems, including integrated accounting systems, which are said to have fundamentally changed the ways information is produced, used, and treated within organizations. The second condition is based on an ongoing academic debate regarding the relation between financial and management accounting. Several researchers have noted that these research areas have diverted in academic literature, while the relationship in practice, as suggested by some researchers, is the opposite. The opportunities in this context to design and change management and financial accountants’ roles have, in previous studies, been presented as an interesting research area. Purpose:  The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how financial and management accountants’ roles evolve and are designed provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. Research method:  The study is based on a qualitative approach where the empirical data consists of interviews with employees within an accounting department. The study has been conducted as a single case study with longitudinal aspects. Conclusion:  Results from this study indicate signs of a hybridization of financial and management accountants’ roles provided the use of an integrated accounting system and harmonization of financial and management accounting. These conditions could possibly facilitate this hybridization, but cannot be said to be the definitive cause of it.