Inledning: I bakgrunden beskrivs att det blir vanligare att företag flyttar över affärssystem till molntjänster; vilket innebär att de har åtkomst till programmen via Internet. Vidare förklaras att det finns skillnader mellan små och stora företag, att i småföretag är företagsledaren en central person, där dennes personlighet, intresse och kunskaper är avgörande för företaget. Dock har småföretagare ofta lägre intresse och kunskaper inom bokföring och ser den som besvärlig och prioriterar istället företagets verksamhet. Att flytta över bokföring som molntjänst innebär förde-lar för företaget, samtidigt som alla företag är olika, och därför även bör beakta nackdelar med bokföring som molntjänst innan de tar beslut i frågan. Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar e-bokföring samt redogöra för vilka faktorer som påverkar småföretag vid beslut att införa e-bokföring. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer har genomförts med företagare som använder e-bokföring samt andra personer som genom sitt arbete kommer i kontakt med e-bokföring. Slutsats: Vår slutsats är att det finns fyra faktorer som påverkar företag i beslut att införa e-bokföring. Dessa är; företaget och företagsledarens karaktäristiska drag, rekommendationer från andra, pris samt programmets funktioner.

Abstrakt   Titel: Resurshantering i små aktiebolags redovisningsfunktion: Motiven bakom att använda externa eller interna resurser   Författare: Jannie Faming, Evelina Mårtensson och Emelie Sjöstrand   Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng   Handledare: Anders Wrenne   Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola     Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera de avgörande faktorerna som påverkar beslutet att outsourca redovisningstjänster, närmare bestämt den löpande bokföringen, sett ur företagsägarens perspektiv. Vi avser även att undersöka betydelsen av och motiven bakom dessa faktorer för att svara på om små företags löpande redovisning, ur företagsägarens perspektiv, lämpar sig för offshore outsourcing eller inte. Denna studie ämnar bidra med ökad förståelse av outsourcingbeslutet ur ett företagsägarperspektiv och lägger grund för vidare forskning kring beslutsstödsmodeller för outsourcing i samband med löpande bokföring.   Metod: För detta examensarbete har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv. Till vår studie har vi samlat in data genom att göra besöksintervjuer med fem olika företagsägare.   Slutsats: Vår slutsats är att offshore outsourcing av den löpande bokföringen inte är ett lämpligt alternativ för småföretag sett ur företagsägarens perspektiv och dennes inställning resurshantering och påverkansfaktorer. Företagsägare i småföretag värderar olika kombinationer av faktorerna fokus på kärnverksamhet, kontakt och kontroll framför kostnad, som är den starkaste påverkansfaktorn för offshore outsourcing. Företagsägarna sätter även stor vikt vid påverkansfaktorn kunskap och att den externa aktören ska inneha professionella kunskaper inom redovisningsområdet. Även om en extern aktör i ett låglöneland skulle kunna erbjuda rätt kompetens saknar en sådan aktör den lokala kunskapen om företagets närmiljö, vilken företagsägare i småföretag efterfrågar. Vår slutsats är således att offshore outsourcing av småföretags löpande bokföring inte är lämpligt eftersom detta tillvägagångssätt inte lever upp till företagsägarnas värderingar av de olika faktorerna. Även detta tillvägagångssätt skulle bidra till minskade kostnader väger det inte upp avsaknaden av de andra faktorerna. Detta eftersom företagsägare i småföretag värderar fokus på kärnverksamhet, kontakt, kontroll och kunskap framför sänkta kostnader. Nyckelord: Outsourcing, Resursbaserad teori, Transaktionskostnadsteori, Småföretag, Löpande bokföring

Avsikten med denna studie var att undersöka hur professionella redovisningsarbetares attityder ser ut gentemot automatisering, och specifikt autokontering. Konteringsutförandet sköttes i regel med en gummistämpel, innehållandes kolumner för konto och kostnadsställe som fylldes i för hand. Genom introduktionen av bokföringssystem så digitaliserades hela detta utförande. Idag finns det systemförutsättningar för att automatisera denna process ytterligare, men ambitionen att använda tekniken skiljer sig mellan företag. Det empiriska materialet består utav semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken tjänstemän, som på något vis arbetar eller har arbetat med löpande bokföring. Resultatet har analyserats med hjälp av attitydteorin, vilken hjälper till att förklara hur en attityd bildas och på vilket sätt den sedan påverkar en individs handlande. Genom detta arbete så fann man att samtliga deltagare förhöll sig positiva till fenomenet autokontering. Men att det fanns skilda åsikter och attityder gentemot implementering och genomförbarhet, vilket kan förklara motsättningen till att använda autokontering. / The aim of the present study was to investigate what professional accountants' attitudes toward automation, and specifically auto-coding, look like. Coding was usually handled with a rubber stamp, containing columns for account and cost-center that were filled in by hand. Through the introduction of accounting systems, this entire occupation was digitized. Today, there are prerequisites in our systems to automate this work further, but the ambition to use the technology differs between companies. The empirical material consists of semi-structured interviews with four workers, who in some way work or have worked with ongoing bookkeeping. The results have been analysed with the help of the theory of reasoned action, which helps to explain how an attitude is formed and in which way it then affects an individual's actions. Through this study, it was found that all participants were in favour of the phenomenon of auto-coding. However, there were differing opinions and attitudes towards implementation and feasibility, which may explain the opposition of using auto-coding.This study is written and conducted in Swedish.

<p> </p><p>Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns.</p><p>OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem. Den tredje delen fortsätter på området säkerhet, och behandlar förutom säkerhet i databaser även kryptering på webben. Den fjärde delen beskriver ekonomiska system och deras utveckling och användning. Kapitlet avslutas med en kort titt på Ajax som ett medel för ökad användbarhet.</p><p>Arbetet ledde till några allmänna slutsatser om utvecklingen av ett system som detta. Planering är viktigt eftersom tidsåtgång är svårt att förutse och systemet inte kommer kunna ersätta vare sig ekonomiprogram eller webbutiker till fullo. Att använda existerande lösningar på programmeringsproblem sparar tid, och ibland är det värt att ändra i designen för att kunna använda en sådan. Avslutningsvis bör man prioritera egenskaper, eftersom en kombination av system som detta annars kan bli allt för stort och komplext. Prestanda, användbarhet, kostnad och säkerhet är aspekter som alla tävlar om samma resurser. I detta projekt visade prestanda och kostnad sig vara viktigast och fick prioriteras.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler</p><p>ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var</p><p>bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev</p><p>tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten</p><p>som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har</p><p>tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att</p><p>kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska</p><p>verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika</p><p>intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då?</p><p>Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter</p><p>påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå</p><p>människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder</p><p>det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och</p><p>förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att</p><p>människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går</p><p>att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har</p><p>påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv.</p><p>Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur</p><p>formar analysen.</p><p>Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över</p><p>problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och</p><p>kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken.</p><p>Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har</p><p>olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och</p><p>god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras</p><p>respektive kontor förutom en som genomfördes via mail.</p><p>Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i</p><p>ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda</p><p>teorierna samt våra egna reflektioner.</p><p>Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i</p><p>de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få</p><p>ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa</p><p>steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade</p><p>bokföringskraven.</p>

Sammanfattning De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då? Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv. Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur formar analysen. Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken. Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras respektive kontor förutom en som genomfördes via mail. Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda teorierna samt våra egna reflektioner. Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade bokföringskraven.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud.

I ett av RN:s disciplinfall ser vi att en revisor har varit den utsedda revisorn i företaget under hela räkenskapsåret och företaget har inte utfört den löpande bokföringen i tid, om revisorn då under året underlåter att vidta åtgärder vid misstanke om brott som denne är skyldig att vidta och även åsidosätter god revisionssed riskerar denne disciplinära påföljder från RN. En revisor riskerar även att dömas för medhjälp till bokföringsbrottet om denne har främjat bokföringsbrottet. Detta gör det intressant att studera hur revisorn ska agera om den löpande bokföringen inte har utförts tid för att leva upp till sina skyldigheter som revisor. Studien studerar detta utifrån reglerna i ABL och hur revisorn ska hantera dessa regler och dess kompletterande seder. Syftet med studien är att skapa tydliga riktlinjer för hur revisorn ska agera vid fall där den löpande bokföringen inte har utförts i tid. Riktlinjerna ska hjälpa revisorerna att inte hamna i situationer där de riskerar disciplinära påföljder från RN samt riskerar dömas för medhjälp till bokföringsbrott. Studiens viktigaste resultat är att om en revisor upptäcker att den löpande bokföringen inte har skett i enlighet med BFL och god redovisningssed finns det grund för en sådan misstanke om bokföringsbrott som avses i ABL 9 kap 42 §. Brottsmisstanken uppkommer därför under revisionen och därigenom måste revisorn senast i samband med sin revision underrätta styrelsen om sin brottsmisstanke. Styrelsen kan avhjälpa bristen genom att i efterhand bokföra affärshändelserna om revisorn i sin granskning inte finner att den försenade löpande bokföringen har orsakat bolaget eller dess intressenter någon skada. Avhjälpandet av bristen ska enligt huvudregeln ske inom dem fyra veckorna efter underrättelsen och om detta inte uppfylls måste revisorn anmäla en misstanke om bokföringsbrott till åklagare. Efter anmälan om revisorn stannar kvar ska denne även anmärka i sin revisionsberättelse över de allvarliga bristerna i bokföringen.

Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring. Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns. OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem. Den tredje delen fortsätter på området säkerhet, och behandlar förutom säkerhet i databaser även kryptering på webben. Den fjärde delen beskriver ekonomiska system och deras utveckling och användning. Kapitlet avslutas med en kort titt på Ajax som ett medel för ökad användbarhet. Arbetet ledde till några allmänna slutsatser om utvecklingen av ett system som detta. Planering är viktigt eftersom tidsåtgång är svårt att förutse och systemet inte kommer kunna ersätta vare sig ekonomiprogram eller webbutiker till fullo. Att använda existerande lösningar på programmeringsproblem sparar tid, och ibland är det värt att ändra i designen för att kunna använda en sådan. Avslutningsvis bör man prioritera egenskaper, eftersom en kombination av system som detta annars kan bli allt för stort och komplext. Prestanda, användbarhet, kostnad och säkerhet är aspekter som alla tävlar om samma resurser. I detta projekt visade prestanda och kostnad sig vara viktigast och fick prioriteras.

SammanfattningDatum: 2022-06-01 Nivå: Kandidatuppsats 15 HPAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitetFörfattare: Abd Alaziz Al Remawi, Kerim, Ihsan, Marcel Kaya. Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomen - En kvalitativ undersökning om effekterna digitaliseringen har på redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskravHandledare: Leanne JohnstoneNyckelord: Digitalisering och redovisning, bokföring, redovisningsekonom,Institutionell teori, Digitalisering Forskningsfrågor:- Hur har redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav förändrats på grund av digitaliseringen?Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetens och arbetssätt kopplat till institutionellt perspektiv. Fokus kommer ligga på hur arbetssättet har förändrats för redovisningsekonomen samt hurdigitaliseringen har förändrat den kompetens redovisningsekonomens bör besitta. Genom att undersöka detta kan vi komma fram till de möjligheter och utmaningar digitaliseringen harskapat för redovisningsekonomerna. Metod: Denna studies empiriska material har samlats in via en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter bestod av sex redovisningsekonomer från olika företag. Slutsats: Studiens slutsats är att digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomensarbetssätt genom att det har blivit mer kostnads- och tidseffektivt och flexibelt genom att arbetekan utföras hemifrån och inte enbart på kontor. Ytterligare finns det delade meningar om huruvida digitaliseringen har förändrat redovisningsekonomens kompetenskrav. Å ena sidan finns det åsikterom att kompetenskraven har blivit högre, å andra sidan finns det åsikter om att de har blivit lägre. / ABSTRACTDate: 2022-06-01 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen university Authors: Marcel Kaya Kerim Ihsan Al Remawi, Abd Alaziz(98/09/12) (96/03/23) (98/04/06) Title: The impact of digitalization on the accounting economist-A qualitative study of digitalization’s effects on the accounting economist`s working methods and competence requirementsSupervisor: Leanne JohnstoneKeywords: Digitization and accounting, Accounting, Accountant, Institutional theory, Digitalization Researchquestion:- How has the working methods and competence needs of accountants changed due to digitalization?Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how digitalization has changed the accounting economist's competence and working methods linked to an institutional theory. Focus will be on how the working methods has changed for the accountingeconomist and how digitization has changed the skills that the accounting economist should possess. By examining this, we can come to a conclusion of which opportunities and challenges digitalization has created for the accounting economist.Method: The empirical material of this study has been collected via a qualitative method in the form ofsix semi-structured interviews. The sample of respondents consisted of six accounting economists from sixdifferent companies.Conclusion: The conclusion of this study is that digitalization has changed the accountant economist working methods by becoming more cost and time efficient and flexible because they have the ability towork at home and not only at the office. Furthermore, there are shared opinions about whether digitalizationhas changed the competence needs of accountant economics or not. On the one hand, there are opinions about the competence needs becoming higher and on the other hand there are opinions about it becominglower.