Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa bokföringens didaktiska frågor hur, vad och varför ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med totalt 49 elever fördelade på två olika klasser i två olika skolor, Stockholm och Östersund. Eleverna svarade på en enkätstudie bestående av 41 frågor, varav 33 stycken var av formen “håller absolut ej med….håller absolut med” med 6 nivåsteg. Resultatet visade sig inte stämma överens med den förutfattade meningen vi hade om att en elev från en företagarfamilj skulle ha ett naturligt försprång i sin kunskap och djupare förståelse och motivation gällande momentet bokföring. Studien visade istället på hur den tilltänkta yrkesrollen ekonom motiverar eleven då hen får känna sig viktig och att just den unika kunskapen om bokföring särskiljer eleven från övriga yrkesgrupper. Tankarna om ett bättre och rikare liv visade sig vara av stor vikt för motivation och insikten om lärarens betydelse för sin egen utveckling i lärandeprocessen var betydande. En positiv framtidstro med en stark koppling till lärandet finner vi vara kärnan till en djupare motivation inom kunskapsområdet bokföring. Att läsa ekonomi och bokföring är faktiskt något man kan använda sig av i det verkliga livet utanför skolans väggar, vilket undersökningen gav tydliga svar på. De undervisande lärarna hade mer än väl förmedlat denna insikt!

SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-31 Nivå: Kandidat-/Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Benjamin Durmaz, Ali Ezzeddine, Ahmed Dahir Hussein  (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Titel: Från papper och penna till digitalisering: Hur teknikens utveckling påverkan redovisningsekonomens yrkesroll - En studie kring digitaliseringens påverkan på redovisningsekonomens kompetenskrav och arbetssätt Handledare: Zelalem Abay Nyckelord: Digitalisering, redovisningsekonom, digitala verktyg, automatisering, institutionell teori, bokföring. Forskningsfråga: Hur påverkar den pågående digitaliseringen redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav? Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida digitaliseringen och tekniken kan komma att påverka redovisningsekonomens arbetssätt och kompetenskrav. Valet av forskningsfrågan tillsammans med studien bidrar till att uppnå en ökad förståelse för hur digitaliseringen påverkar arbetsrollen, och vilka anpassningar behövs för att hantera dessa förändringar i yrket. Metod: För att hitta relevant information har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Studien har använt teoretiska data för att analysera den insamlade empiriska data genom att använda en deduktiv metod Slutsats: Digitaliseringen har en betydande påverkan på redovisningsekonomens arbetssätt och yrkesroll, där nya arbetsområden som rådgivning numera inkluderas. Denna utveckling har resulterat i en mer kostnadseffektiv och tidsbesparande process för redovisningsekonomer.Digitaliseringen kräver en ständig kompetensutveckling inom hantering och anpassning till nya digitala verktyg som införs på arbetsplatsen. Kompetenser inom digitala medel är avgörande för att redovisningsekonomer ska kunna hålla jämna steg med utvecklingen. Det bör noteras att digitaliseringen inte har medfört nya formella kompetenskrav för yrket, till skillnad från tidigare. / ABSTRACT Date: 2023-05-31 Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Benjamin Durmaz Ali Ezzeddine Ahmed Dahir Hussein (00/05/18) (99/11/30) (01/08/30) Title: From paper and pencil to digitization: How the development of technology affects the accounting economist's professional role – A study about the impact of digitalization on the competence requirements and working methods of accountants Supervisor: Zelalem Abay Keywords: Digitalization, accounting economist, digital tools, automation, institutional theory, accounting.Research questions: How does the ongoing digitalization affect the way accountants work and the competence requirements? Purpose: The purpose of the study is to investigate how digitalization and technology can affect the accounting economist's working methods and competence requirements. The study will contribute to an increased understanding of how digitalization affects the work role of the accounting economist, and what adjustments are needed to handle these changes in the profession. Method: To find relevant information, a qualitative method has been applied through semi- structured interviews. The study has used theoretical data to analyze the collected empirical data by using a deductive method. Conclusion: Digitalization has a significant impact on the way accountants work and their professional role with new areas of work such as consulting now being included. Thisdevelopment has resulted in a more cost-effective and time-saving process for accountants. Digitalization requires continuous skills development in using and adapting to new digital tools introduced in the workplace. Competences in digital means are essential for accountants to keep up with developments. It should be noted that, unlike in the past, digitalization has not led to new formal competence requirements for the profession.

Styrelsen och revisorn i ett aktiebolag har ett parallellt ansvar som främst aktualiseras vid skadeståndstalan när båda bolagsorganen på något sätt varit inblandade. ABL uppställer en ansvarsfördelning som anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har även till uppgift att se till bolagets ekonomiska förhållande och det ska ske fortlöpande. Styrelsens ansvarsområden framgår av 8 kap 4 § ABL. Revisorn däremot, som är ett oberoende organ i förhållande till bolaget, deltar inte i bolagets förvaltning. Istället ska revisorn utgöra ett kontrollerande organ som ska granska det arbete som styrelsen utför. Granskningen ska enligt 9 kap 3 § ABL ske av årsredovisningen, bokföringen och styrelsens och VD:ns förvaltning. Bolagsorganen ansvarar således för olika saker. Styrelseledamöterna, VD:n och revisorn bär ett skadeståndsansvar enligt 29 kap 1–2 §§ ABL. Skadeståndsansvaret innebär att bolagsorganen ansvarar för skador som de orsakat av oaktsamhet vid utförandet av sina uppdrag. Det ska även föreligga ett orsakssamband mellan den oaktsamma handlingen och skadan som uppstått. I de fall som det finns fel i årsredovisningen, vilket kan vara en följd av en icke korrekt bokföring, aktualiseras frågan vem som ska bära ansvaret för den uppkomna skadan. Enligt ABL är det styrelsen som ansvarar för bokföringen och således är ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det skulle därför vara nära till hands att bedöma att styrelsen är ansvarig för den skada som uppstått. Rent generellt sett kan det sägas att styrelsen bär ett ansvar för skadan, eftersom styrelsen brustit i den ekonomiska förvaltningen. Men i flera fall har en skadeståndstalan väckts mot revisorn. Frågan blir då om revisorn i vissa fall kan bli ansvarig för fel som orsakats av styrelsens förvaltning med avseende på ekonomin. Revisorn är inte ansvarig för att bokföringen sköts på ett korrekt sätt. Det är inte revisorn som ska se till att det finns ett bra bokföringssystem och tillsynssystem som kontrollerar att bokföringen sköts korrekt, men revisorn utgör, som tidigare nämnts, ett granskande bolagsorgan. Det åligger således revisorn att kontrollera de uppgifter som finns i bokföringen. Revisorn är ansvarig för skador som kunnat uppstå på grund av att han/hon inte har fullgjort sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Det innebär att även om det inte är revisorn som är ansvarig för skadan, som styrelsen ursprungligen orsakat, kan revisorn ändå bli skadeståndsansvarig på grund av att han/hon inte utfört sitt granskningsuppdrag korrekt. Det medför att både revisorn och styrelsen kan bli skadeståndsansvariga för samma skada men på olika grunder, eftersom de har olika uppdrag i grunden. Vid domstol har dock flertalet parter endast väckt skadeståndstalan mot revisorn. I de fall som revisorn har dömts till ansvar och att betala skadestånd tycks domstolarna ha gjort en ansvarsförskjutning från styrelsen mot revisorn. Det har medfört att revisorn har fått svara för sådant som enligt lagen är styrelsens ansvar.

<p>The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.</p><p>In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.</p><p>After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business. Therefore, we cannot see any reason for smaller companies not to have an internal control, as we understand that control is of paramount importance to protect their businesses against economic crimes of all kinds. We also believe that economic crime will increase and that it will find new ways, which means that this type of control system will become even more important in the future. Another support system for companies to detect inaccuracies has been the investigative accountant, but when the duty now will vanish for smaller businesses, we believe that internal control will become even more important to prevent economic crime.</p> / <p>Syftet med den uppsatsen var att undersöka om mindre företag kan undvika bokföringsbrott med en bra intern kontroll. Frågorna vi ställde oss är med andra ord om, och i så fall hur, företag kan undvika att en anställd begår ekonomisk brottslighet genom att ha en in-tern kontroll.</p><p>Vi använde oss av en kvalitativ metod i den här uppsatsen och har därmed samlat in väsentlig information från olika intervjupersoner. Vi har även arbetat utifrån en induktiv ansats som innebär att vi har intervjuat personer utan att ha någon egentlig forskning att utgå från. Metoden utgörs även av ett hermeneutiskt tolkande perspektiv vilket innebär att vi gör olika tolkningar utifrån referensramen och empirin.</p><p>Efter genomförd studie kom vi fram till att allt tyder på att även mindre företag behöver en intern kontroll för att kunna skydda sin verksamhet. Vi kan inte se att det finns någon anledning för mindre företag att inte ha en intern kontroll då vi förstått att kontrollen är av oerhörd stor vikt för att skydda sitt företag mot ekobrott av alla dess slag. Då vi även tror att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka och att den kommer finna nya vägar så blir kontrollerna ännu viktigare i framtiden. En annan hjälp för företagen att upptäcka felaktigheter har varit revisorns granskande men då revisorplikten nu kommer att försvinna för mindre företag så tror vi att den interna kontrollen kommer få ännu större betydelse för att gardera sig mot felaktigheter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna.</p><p>Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad.</p><p>Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008.</p><p>Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.</p>

Sammanfattning Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna. Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad. Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008. Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.

The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control. In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics. After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business. Therefore, we cannot see any reason for smaller companies not to have an internal control, as we understand that control is of paramount importance to protect their businesses against economic crimes of all kinds. We also believe that economic crime will increase and that it will find new ways, which means that this type of control system will become even more important in the future. Another support system for companies to detect inaccuracies has been the investigative accountant, but when the duty now will vanish for smaller businesses, we believe that internal control will become even more important to prevent economic crime. / Syftet med den uppsatsen var att undersöka om mindre företag kan undvika bokföringsbrott med en bra intern kontroll. Frågorna vi ställde oss är med andra ord om, och i så fall hur, företag kan undvika att en anställd begår ekonomisk brottslighet genom att ha en in-tern kontroll. Vi använde oss av en kvalitativ metod i den här uppsatsen och har därmed samlat in väsentlig information från olika intervjupersoner. Vi har även arbetat utifrån en induktiv ansats som innebär att vi har intervjuat personer utan att ha någon egentlig forskning att utgå från. Metoden utgörs även av ett hermeneutiskt tolkande perspektiv vilket innebär att vi gör olika tolkningar utifrån referensramen och empirin. Efter genomförd studie kom vi fram till att allt tyder på att även mindre företag behöver en intern kontroll för att kunna skydda sin verksamhet. Vi kan inte se att det finns någon anledning för mindre företag att inte ha en intern kontroll då vi förstått att kontrollen är av oerhörd stor vikt för att skydda sitt företag mot ekobrott av alla dess slag. Då vi även tror att den ekonomiska brottsligheten kommer att öka och att den kommer finna nya vägar så blir kontrollerna ännu viktigare i framtiden. En annan hjälp för företagen att upptäcka felaktigheter har varit revisorns granskande men då revisorplikten nu kommer att försvinna för mindre företag så tror vi att den interna kontrollen kommer få ännu större betydelse för att gardera sig mot felaktigheter.

When an organization receives invoices, accountants specify accounts and cost centers related to the purchases. This thesis investigated automated decision support with machine learning that gives suggestions to the accountant of what accounts and cost centers that can be used for invoices. The purpose was to identify benefits and risks of using machine learning automation for invoice processing and evaluate the performance of this technology. It was found that machine learning-based decision support for invoice processing is perceived to be beneficial by saving time, reducing the mental effort, create more coherent bookkeeping, detect errors, and enabling higher levels of automation. However, there are also risks related to implementing automation with machine learning. There is a high variety of how accounts and cost centers are used in different organizations and an uneven performance can be expected due to that some invoices are more complex to process than others. Machine learning experiments were conducted which indicated that the accuracy of suggesting the correct account was 73–76%. For cost centers, the accuracy was 50–62%. A method for filtering machine learning output was developed with the aim of raising the accuracy of the automated suggestions. With this method, the limited amount of suggestions that passed the filter achieved accuracy up to 100%. / När en organisation tar emot fakturor anges konton och kostnadsställen relaterade till inköpen. Detta examensarbete undersökte automatiserat beslutsstöd med maskininlärning som ger förslag på vilka konton och kostnadsställe som kan användas för fakturor. Syftet var att identifiera fördelarna och riskerna med att använda automatisering med maskininlärning för fakturahantering och utvärdera teknikens prestanda. Resultaten visade att maskininlärningsbaserat beslutsstöd för fakturabehandling uppfattas vara fördelaktigt genom att spara tid, minska mentala ansträngning, skapa mer sammanhängande bokföring, upptäcka fel, och möjliggöra högre automatiseringsnivåer. Men det finns också risker relaterade till implementering av automatisering med maskininlärning. Det är en stor variation gällande hur konton och kostnadsställen används i olika organisationer och en ojämn prestanda kan förväntas på grund av att vissa fakturor är mer komplexa att bokföra än andra. Maskininlärningsexperiment genomfördes som indikerade att korrektheten i att föreslå rätt konto var 73–76%. För kostnadsställe var korrektheten 50–62%. En metod för att filtrera maskininlärnings-förslagen utvecklades i syfte att höja korrektheten för automatiseringen. Med denna metod uppnådde den begränsade mängden förslag som passerade filtret en korrekthet upp till 100%.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva digitaliseringen hos små redovisningsbyråer i Sverige samt öka förståelsen för sambanden mellan digitaliseringsgrad och tillväxt respektive digitaliseringsgrad och lönsamhet. Metod: I denna kvantitativa studie har två hypoteser tagits fram. För att undersöka digitaliseringen har en surveyundersökning med en tvärsnittsdesign genomförts. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt databas. Små redovisningsbyråer i Sverige har valts ut och totalt ingår 70 företag i analysen. Resultatet har sammanställts och analyserats med hjälp av tabeller. Hypotesprövning har gjorts via regressionsanalys. Resultat och slutsats: Resultatet visar att både graden av digitalisering, tillväxt samt lönsamhet har ökat. De företag som haft högst tillväxt samt flest antal anställda uppvisar den mest positiva attityden till digitalisering. Motsatsen gäller för företag med lägst tillväxt. Attityden hos företag med högst lönsamhet är också positiv medan de som har lägst lönsamhet är mindre digitaliserade. Regressionsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan digitalisering och tillväxt men inte mellan digitalisering och lönsamhet. Examensarbetets bidrag: Resultatet är intressant för redovisningsbyråer och leverantörer av redovisningsprogram då redovisningstjänster behöver utvecklas i takt med ökad digitalisering. Resultatet är även intressant för de små byråer som medvetet skyndat långsamt med sin digitalisering och kanske inte vill växa men däremot vara lönsamma. Förslag till fortsatt forskning: Då redovisningsbyråerna tenderar att vara mitt i en pågående digitaliseringsprocess är ett förslag att upprepa denna studie om några år. Intressant vore även djupintervjuer med företagsledarna för att öka insikten i hur digitaliseringen har förändrat företagen, samt att titta på personalkostnader i förhållande till lönsamheten och se om det finns någon koppling till digitaliseringsprocessen. / Aim: The purpose of this study is to describe the digitalization of small accounting firms in Sweden as well as to increase understanding of the relationships between digitalization and economic growth and between digitalization and profitability. Method: In this quantitative study, two hypotheses have been developed. In order to investigate the digitalization, a survey with a cross-sectional design has been conducted. Data for the study has been collected using questionnaires and a database. Small accounting firms in Sweden have been selected and a total of 70 companies are included in the analysis. The results have been compiled and analyzed using tables. Hypothesis testing has been done via regression analysis. Results and conclusions: The result shows that both the degree of digitalization, economic growth and profitability have increased. The companies that had the highest economic growth and the largest number of employees show the most positive attitude towards digitalization. The opposite applies to the companies with the lowest economic growth. The attitude of the companies with the highest profitability is also positive, while those with the lowest profitability are less digitized. The regression analysis shows that there is a positive relationship between digitalization and economic growth but not between digitalization and profitability.  Contribution of the thesis: The results are interesting for accounting firms as well as for suppliers of accounting software, as accounting services need to develop in step with increased digitalization. The result is also interesting for the small agencies that have deliberately rushed slowly with their digitalization and may not want to grow but nevertheless be profitable.  Suggestions for future research: As accounting firms tend to be in the middle of an ongoing digitalization process, a suggestion is to repeat this study in a few years. It would also be interesting to conduct in-depth interviews with the company leaders to increase insight into how digitalization has changed the companies, as well as to look at personnel costs in relation to profitability and see if there is any connection to the digitalization process.

Forskningsfrågor: Vilka möjligheter och utmaningar finns med användningen av maskininlärning inom faktureringsprocessen? Hur har maskininlärning påverkat felkällorna inom faktureringsprocessen? Syfte:    Denna studie syftar till att beskriva automatisering inom bokföringsprocessen, med fokus på fakturahantering. Detta inkluderar en analys av hur maskininlärning kan tillämpas för att automatisera datainmatning och genomföra felkontroller i bokföring, samt hur väl denna teknologi kan koppla information till korrekt kontoklass. Metod:   I denna studie genomfördes datainsamlingen med hjälp av kvalitativa metoder, specifikt genom användning av semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av systemutvecklare, produktutvecklare, IT-experter och en auktoriserad redovisningskonsult.  Slutsats:   Denna studie ger insikt i både möjligheter och utmaningar med maskininlärning inom faktureringsprocessen. Automatiseringen underlättar tolkning av fakturor och identifiering av mönster, vilket frigör tid för personal att fokusera på mer avancerade uppgifter. Fel som upptäcks i efterhand kan vara kostsamma att korrigera och det är kundens ansvar att säkerställa bokföringens korrekthet och vara medveten om potentiella felkällor. Ökad medvetenhet om systemets begränsningar och styrkor kan bidra till ökad trovärdighet och tillförlitlighet i bokföringsprocessen. / Research questions: What opportunities and challenges exist with the use of machine learning in the invoicing process? How has machine learning impacted error sources within the invoicing process? Purpose: This study aims to describe automation within the accounting process, with a focus on invoice management. This includes an analysis of how machine learning can be applied to automate data entry and conduct error checks in accounting, as well as how effectively this technology can link information to the correct account classification. Method: In this study, data collection was conducted using qualitative methods, specifically through the use of semi-structured interviews. The sample group consisted of software developers, product developers, IT experts, and a certified public accountant.   Conclusion: This study provides insights into both the opportunities and challenges of machine learning within the invoicing process. Automation facilitates the interpretation of invoices and the identification of patterns, thus freeing up time for staff to focus on more advanced tasks. Errors detected post hoc can be costly to rectify, and it is the customer's responsibility to ensure the accuracy of accounting and be aware of potential sources of errors. Increased awareness of the system's limitations and strengths can contribute to enhanced credibility and reliability in the accounting process.