Avsikten med denna studie var att undersöka hur professionella redovisningsarbetares attityder ser ut gentemot automatisering, och specifikt autokontering. Konteringsutförandet sköttes i regel med en gummistämpel, innehållandes kolumner för konto och kostnadsställe som fylldes i för hand. Genom introduktionen av bokföringssystem så digitaliserades hela detta utförande. Idag finns det systemförutsättningar för att automatisera denna process ytterligare, men ambitionen att använda tekniken skiljer sig mellan företag. Det empiriska materialet består utav semi-strukturerade intervjuer med fyra stycken tjänstemän, som på något vis arbetar eller har arbetat med löpande bokföring. Resultatet har analyserats med hjälp av attitydteorin, vilken hjälper till att förklara hur en attityd bildas och på vilket sätt den sedan påverkar en individs handlande. Genom detta arbete så fann man att samtliga deltagare förhöll sig positiva till fenomenet autokontering. Men att det fanns skilda åsikter och attityder gentemot implementering och genomförbarhet, vilket kan förklara motsättningen till att använda autokontering. / The aim of the present study was to investigate what professional accountants' attitudes toward automation, and specifically auto-coding, look like. Coding was usually handled with a rubber stamp, containing columns for account and cost-center that were filled in by hand. Through the introduction of accounting systems, this entire occupation was digitized. Today, there are prerequisites in our systems to automate this work further, but the ambition to use the technology differs between companies. The empirical material consists of semi-structured interviews with four workers, who in some way work or have worked with ongoing bookkeeping. The results have been analysed with the help of the theory of reasoned action, which helps to explain how an attitude is formed and in which way it then affects an individual's actions. Through this study, it was found that all participants were in favour of the phenomenon of auto-coding. However, there were differing opinions and attitudes towards implementation and feasibility, which may explain the opposition of using auto-coding.This study is written and conducted in Swedish.

The purpose of the study is to examine the challenges of digital payments, the risks they pose and the impact they have in society. Technology is constantly changing, companies need to keep in pace with technology in order to provide accurate and actual financial information. Therefore it is important to examine the digital transactions impact on accounting.The issue that has been chosen to be studied is to identify the challenges that banks and companies that provide digital payment solutions face and how they work with these challenges.The method that was chosen to achieve the study was the qualitative method and the empirical material were obtained by semistructured interviews. Six respondents participated in the study, four banks and two companies that provides digital payment solutions. The results are analysed with the help of previous research and chosen theoretical concepts of mobile payment, card payment, risks and safety, cost-effectiveness and acceptance of payment services.The result of the theoretical and empirical study implies that higher requirements are placed on banks and companies, they have to follow laws and directives in order to increase the security of digital payments. The study is in swedish. / Avsikten med studien är att undersöka de digitaliserade betalningssättens utmaningar, vilka risker de medför samt den inverkan de har i samhället. Tekniken förändras ständigt, därmed finns det ett behov av att företag håller jämna steg med digitaliseringen för att tillhandahålla korrekt och aktuell finansiell information. Därför finns det en väsentlig betydelse att undersöka de digitala transaktionernas inverkan på redovisning. Den problematik som har valt att studeras är vilka utmaningar som de digitaliserade betalningstjänsterna står inför samt hur banker och övriga företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar arbetar med dessa utmaningar. Den valda metodansatsen är en kvalitativ metod och det empiriska materialet är insamlat av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sex respondenter, varav fyra banker samt två företag som tillhandahåller digitala betalningslösningar. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen mobila betalningar, kortbetalningar, risker och säkerhet, kostnadseffektivitet samt acceptans av betalningstjänster. Teorin samt praktiken har medfört att det ställs högre krav på företag och banker, både från nationella samt internationella riktningar. Då de måste följa lagar och direktiv för att öka säkerheten kring digitaliserade betalningsalternativ.