Utopia and reality – a study on the upper secondary school´s work with ADHD and ASDIn conjunction with the increased amount of people who are diagnosed with ADHD/ASD, criticism has emerged that the school fails to meet the needs of these student. This study examines, through a multiple case study, the Swedish upper secondary schools´ work with ADHD/ASD from an organizational perspective. Interviews have been conducted to collect the empirical material. Thematic analysis has been used to analyse the empirical material. The results showed that the schools in question organized the work with ADHD/ASD in varying ways. Whether the schools are municipal or independent schools had less importance for how the work with ADHD/ASD was organized. Small schools tended to work better for students with ADHD/ASD. Bureaucratic structures, the hierarchial model of integration and conflicting institutional logics in the schools´ organizations affects students with ADHD/ASD negatively. Overall, a trend can be sensed that small schools with adhocratic features tend to be more successful in the work with ADHD/ASD.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjligautsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet,gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser utför att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelari Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar.Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande.

Syftet med föreliggande studie är att genom elever i läs- och skrivsvårigheter och speciallärares berättelser öka förståelsen för möjligheter och hinder att uppnå gymnasiebehörighet.   Intressanta övergripande frågor i min studie är vad på micro-, meso-, exo- och macronivå som påverkar elevers möjligheter att uppnå gymnasiebehörighet.  Studiens resultat jämförs med tidigare forskning inom ämnet. Tidigare forskning och föreliggande studie visar att ämnet är komplext. Metodansatsen i studien är en kvalitativ forskningsansats. Till datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuguider för att inhämta materialet. Fyra gymnasieungdomar som inte uppnådde gymnasiebehörighet och två speciallärare på högstadiet intervjuades. Studiens resultat bekräftar mycket av tidigare forskning. Både möjligheter och hinder framkommer i studien på de olika nivåerna för att uppnå gymnasiebehörighet. Studien visar att skolsjälvbilden formas tidigt hos eleverna och verkar vara något eleverna får kämpa med under sin skoltid. En viss skillnad jämfört med tidigare forskning framkommer. I föreliggande studie ser eleverna främst hinder på organisationsnivå och inte på individnivå.

Kreativitet är ett begrepp som lyfts fram i Försvarsmaktens publikationer som en förutsättning för att hantera dagens rådande omvärldsläge både under fred, kris och krig. Dock återfinns det ingen begreppsdefinition eller förklaring i dessa publikationer på hur kreativitet skapas inom en organisation. Det kreativa tänkandet kan begränsas utifrån den militära kulturen då regler, styrningar, hierarkiska ledningsstrukturer och auktoritära byråkratiska system påverkar huruppgiften löses. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar kreativiteten inom en militär organisation och en begreppsdefinition av militär kreativitet. Detta med stöd av en induktivt driven studie baserad på elva djupintervjuer genomförda med svenska officerare. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade på tre viktiga områden, individ, kulturell norm och organisation, vilka alla tre påverkar hur militär kreativitet kan utvecklas i en organisation. Organisationen är en yttre struktur som upprätthålls och förstärkts av organisationens inre kulturella norm som individerna i organisationen är medskapare till. Därav blir det viktigt att individerna förstår innebörden av kreativitet och att det kreativa tänkande går att utveckla utifrån rätt förutsättningar, på alla nivåer. Försvarsmakten framhåller redan idag att kreativitet är av största vikt om vi ska vinna kriget. Studien tillför ett breddat perspektiv om hur Försvarsmakten kan nyttja individ, kulturell norm och organisation för att utveckla ett kulturellt ideal byggt på kreativitet.

Since roughly the 1990s, Sweden's labor market has consisted of comparatively few labor conflicts and a good real wage trend. Mediation has been highlighted as an important conflict resolution mechanism, and in relation to other Nordic countries' mediation authorities, Sweden's has historically been the weakest with the least power. In 2000, however, Sweden got a new mediation authority – The Swedish National Mediation Office (Medlingsinstitutet) – with a broader mandate than its predecessor. Today, Medlingsinstitutet must not only mediate in labor disputes, but also to promote an efficient wage formation process and be responsible for wage statistics. The purpose of this essay has been to study, through a text analysis and from an organizational perspective, how Medlingsinstitutet organizes the Swedish labor market. It has been carried out based on the premise that previous research, but without mentioning Medlingsinstitutet, believes that the Swedish state, through market-active authorities, has a central function to play in the organization of the markets today. The results show that Medlingsinstitutet appears to influence and organize the Swedish labor market, more or less and with varying severity, based on all of the methods considered in this study: information, different forms of analysis, rules, membership, hierarchy, monitoring and sanctions. The methods seem to be primarily directed at certain specific market elements: buyers and sellers, the exchange, and the price. The survey shows a pattern that Medlingsinstitutet is involved in organizing how the labor market can, should and will function. Thus, I argue that the Swedish state is not only an important market organizer in a free market society, but also in the labor market where the principle of freedom from state intervention has been pervasive. However, there is nothing that gives the impression that the labor market is now only controlled by organization, or only by the market itself, but rather with the help of both systems – the invisible and the visible hand.

Syftet med den aktuella studien är att undersöka socialarbetares attityder, erfarenheter och kompetens i arbetet med pojkar, flickor och icke-binära, under 18 år, som säljer sexuella tjänster. Studien ämnar också undersöka hur bekväma socialarbetarna är att arbeta med frågan. Studien har bedrivits genom en kvantitativ webbenkät där socialarbetare, vilka är medlemmar i en Facebook-grupp för socionomer, fått möjligheten att besvara frågor angående ämnet ungdomar som säljer sexuella tjänster.  Resultaten av enkäten har sedan testats statistiskt och analyserats mot tidigare forskning kring ungdomar som säljer sexuella tjänster samt ett strukturellt organisationsperspektiv. Ungdomar som säljer sexuella tjänster visas utsättas för stora risker och dåligt psykiskt mående både under- och efter erfarenheten av att sälja sexuella tjänster. Resultaten tyder på att bekvämlighet i samtal om ungas sexuella hälsa är det som i högst grad påverkar hur säkra socialarbetare känner sig på hur de ska agera när de möter unga som säljer sexuella tjänster. Samtidigt som konsensus råder om att socionomutbildningar över lag inte prioriterar ämnet under programmens gång. Resultaten visar att respondenterna har högre grad av misstankar kring flickor, än pojkar och icke-binära, som säljer sexuella tjänster, trots att tidigare undersökningar visar att procenten pojkar som säljer sexuella tjänster är något högre än gruppen flickor. Majoriteten av respondenterna anger även att de inte känner till att deras arbetsplats har några rutiner kring ungdomar som säljer sexuella tjänster, samt att det råder varians kring hur säkra respondenterna känner sig kring att arbeta med frågan. / The aim of this study is to examine the attitudes, experiences and competence of social workers regarding the work towards boys, girls and non-binary youth, below the age of 18, who are selling sexual services. The study also aims to examine how comfortable social workers are while working with this subject. The study was conducted with a quantitative web-based poll where social workers, who were members of the Facebook-group “Socionom” specifically for social workers, had the opportunity to answer questions regarding youths who sell sexual services. The results of the poll were later statistically tested and analyzed by using previously conducted research around youths who sell sexual services, and by using a structural organizational perspective. Youths who sell sexual services are exposed to high risks and poor mental health both during- and after the experience of selling sexual services. The results of the poll indicate that the most important aspect of working with this subject is depending on how comfortable the social worker feels having discussions with the youths regarding sexual health, while consensus show that social work-education, according to the respondents, does not prioritize or give lectures regarding youth who are selling sexual services or their sexual health. The results also show that the respondents to a higher degree suspect female clients are selling sexual services than boys or non-binary, even though previous research show that boys are selling sexual services to a higher degree. Most of the respondents also specify that they are not aware of any current guidelines at their current workplace regarding youths who are selling sexual services, and that there is variance in how comfortable the respondents feel working with this subject.

Previous studies show that hybrid work is now a big and important part of the society, both for employees and organizations. Hybrid work can be described as one of the consequences of the Covid-19 pandemic, which forced a lot of companies to implement extensive changes to reduce the spread of the virus. A big part of previous studies in this area has focused on hybrid work from an employees’ perspective. This purpose of this study is to examine how middle managers view the hybrid work model and how it affects different parts of the organization. The most central concept in the study is hybrid work, which allows employees to combine traditional office work with remote work. To answer the purpose of the study, a qualitative interview method has been used with four different companies participating. The analysis is conducted based on the presented empirical data in relation to the theoretical framework. Based on the results of the study, the conclusionis that hybrid work has become an important part at many companies after the pandemic. Hybrid work creates competitiveness and flexibility, but requires clear communication and individualized solutions to succeed. Challenges that exist are security, technology, lack of interaction, and the balance between work and private life. / Tidigare studier visar på att hybridarbete är en stor och viktig del av dagens samhälle, både för medarbetare och organisationer. Hybridarbete kan beskrivas som en av konsekvenserna av Covid-19-pandemin, vilket tvingade många företag att genomföra omfattande omställningar för att minska smittspridningen. En stor del av tidigare forskning inom detta område har berört hybridarbete ur ett medarbetarperspektiv. Den här studien syftar till att undersöka hur mellanchefer ser på den hybrida arbetsmodellen och hur den påverkar olika delar av organisationen. Det mest centrala begreppet i studien är hybridarbete, som innebär att medarbetare har möjlighet att kombinera kontorsarbete med arbete på distans. För att svara på studiens syfte har en kvalitativ intervjumetod använts där fyra olika företag har deltagit. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till den teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att hybridarbete blivit en central del på många arbetsplatser efter pandemin. Hybridarbetet skapar konkurrenskraft och flexibilitet, men behöver tydlig kommunikation och individanpassade lösningar för att lyckas. Utmaningar som finns är säkerhet, teknik, bristen på interaktion och balansen mellan arbetsliv och privatliv.