Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military organizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenomenon. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of enabling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environments.

Kreativitet är ett begrepp som lyfts fram i Försvarsmaktens publikationer som en förutsättning för att hantera dagens rådande omvärldsläge både under fred, kris och krig. Dock återfinns det ingen begreppsdefinition eller förklaring i dessa publikationer på hur kreativitet skapas inom en organisation. Det kreativa tänkandet kan begränsas utifrån den militära kulturen då regler, styrningar, hierarkiska ledningsstrukturer och auktoritära byråkratiska system påverkar huruppgiften löses. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar kreativiteten inom en militär organisation och en begreppsdefinition av militär kreativitet. Detta med stöd av en induktivt driven studie baserad på elva djupintervjuer genomförda med svenska officerare. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade på tre viktiga områden, individ, kulturell norm och organisation, vilka alla tre påverkar hur militär kreativitet kan utvecklas i en organisation. Organisationen är en yttre struktur som upprätthålls och förstärkts av organisationens inre kulturella norm som individerna i organisationen är medskapare till. Därav blir det viktigt att individerna förstår innebörden av kreativitet och att det kreativa tänkande går att utveckla utifrån rätt förutsättningar, på alla nivåer. Försvarsmakten framhåller redan idag att kreativitet är av största vikt om vi ska vinna kriget. Studien tillför ett breddat perspektiv om hur Försvarsmakten kan nyttja individ, kulturell norm och organisation för att utveckla ett kulturellt ideal byggt på kreativitet.

Vikten av överraskning är känd och bevisad inom krigsvetenskapen och i de svenska doktrinerna anges att överraskning uppnås genom att agera oväntat och oförutsägbart. Men har verkligen svenska arméofficerare förmågan att göra det oväntade och oförutsägbara? Denna kvalitativa enfallsstudie studerar svenska officerares planering på taktiska nivå i syfte att undersöka vilken variation som finns i resultatet då en brist på variation tyder på en risk att vara förutsägbar. I ett första steg genomförs som en innehållsanalys av 13 stridsplaner och studien finner en oroväckande likhet där 77% möter fienden på liknande sätt. Denna brist på variation funnen på taktiska nivå riskerar också att sprida sig till högre nivåer via gemensam planering och personalförsörjning. I ett andra steg med hjälp av en enkät beskriver studien påverkan på variationen utifrån tre olika perspektiv: kontexten, den militära organisationen och beslutsfällor.  Där finner studien att kontexten har haft störst påverkan följt av beslutsfällor och slutligen den militära organisationen. Resultatet från studiens första del avseende variation bedöms generaliserbart till en större population medan resultatet avseende orsaker är för sammanhangsbundna för att innehålla en stor generaliserbarhet. Slutsatsen hos studien är att det finns en brist på variation som riskerar att motståndaren kan förutsäga stridsplanerna. Orsakerna bland annat sprungna ur kontexten, den militära organisation och beslutsfällor är viktiga alla tre att ta i beaktande som hämmande faktorer och hantera som en helhet för att råda bot på bristen av variation. Här identifieras metoden som en viktig komponent för att hantera hämmande likväl som stimulerande faktorer.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet. / Creativity is an ability that the Swedish Armed Forces want their military personnel to master and use. At the same time, there is no clear description of what military creativity is, how it should be interpreted and whether it is influenced by external influencing factors. Despite the importance of officers being able to master creativity in a military context, there is no unambiguously coherent definition of the term to relate to. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of military creativity and the driving forces that influence creativity in a military context. The two questions that form the basis of the study were: How is creativity interpreted in a military context by professional officers in the Armed Forces? What driving forces inhibit or stimulate creativity in a military context of the individual professional officer? The issues were examined through interviews with professional officers in the Swedish Armed Forces and analyzed in accordance with a Grounded Theory approach. The results of the study show that there is a military creativity that arises when military personnel are in a military context and constantly think new. More specifically, this military creativity can be defined as: when military personnel in a new and useful or generative way create progression in a military context. This study thus helps to shed light on progression as an important starting point for the understanding of military creativity. The study also shows that the organizational environment is central to military creativity because it stimulates or inhibits military personnel in their practice. The results of the study indicate in particular that the presence of negative correction, or punishment, within the Swedish Armed Forces has a significant inhibiting effect on military creativity.