Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military organizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenomenon. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of enabling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environments.

Denna studie bygger på en begreppshistorisk textanalys med läroplansteori och dess formuleringsarena som utgångspunkt. Studiens syfte är att analysera hur begreppet lek skrivs fram i läroplanen för förskolan. Analysen har skett genom en jämförande diakron, samt synkron analys av 5 olika texter; det historiska styrdokumentet Barnstugeutredningen (1968 till 1975), som i sin tur framkallade Förskolelagen 1975, och vidare till de olika Läroplanerna för förskolan och dess revideringar, Lpfö 98, Lpfö 2010 (rev), Lpfö 2016 (rev) samt Lpfö 2018. Att leken anses viktig för barns utveckling och lärande är uppenbart då man analyserar de berörda textdokumenten men allra mest utvecklat är begreppet lek i den senaste versionen av Läroplanen, (Lpfö 18). Studien visar även att förskolans uppdrag regleras genom Läroplanen för förskolan, och detta beslutas av regering och riksdag, vilket leder till att det är ett styrande dokument. Genom detta styrande dokument utövas en form av makt från de statliga instituten över verksamheterna som förväntas följa de utsatta mål och inriktningar som dokumenten påvisar. Studien visar på att det pedagogiska uppdraget har stärkts och därmed har förskollärares profession uppvärderats sedan den första läroplanen för förskolan kom. Grunden till detta lades då Förskolelagen utgavs 1975 och regeringen samt Socialstyrelsen gavs ansvaret att kontrollera så att kvalitén i verksamheterna bibehölls, då arbetet med att ta fram pedagogiska program och vägledande riktlinjer tog fart för att senare, 1998, mynna ut i ett resultat som gav oss den första Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Att lek och lärande hänger nära samman finns det många praktiker och forskare som är överens om. Det leder till en nödvändighet, att integrera lärandet i barns lek i större utsträckning på förskolan. Det finns förespråkare för en lekbaserad didaktik runt om på förskolorna, samtidigt som andra talar för att den barnstyrda rolleken, att den fria leken ska vara på barnens villkor. Men viss forskning pekar däremot på att det ofta är de vuxna som allt för lätt och nästan obemärkt styr leken utifrån vad de själva anser som bra, respektive dålig lek. Denna forskning vill belysa styrningens avsikt att konstruera det lekande barnet och det kastar även ljus över Foucaults teorier kring samhällets sanningar som ofta benämns inom forskning och litteratur. Vilket är uttryckandet av behovet att skapa ett visst barn, i en viss tid. Detta kan styrkas med att läroplanen innebär krav på uppfostran och utbildning, ställda av samhället. I Barnstugeutredningen var lekens benämning och relevans nästintill obefintlig, där var miljön och genetiska faktorer såsom biologiska utvecklingssteg 4 viktigare i dess betänkande. Begreppet utvecklas senare i de efterföljande läroplanerna. Läroplanen tolkas olika av olika aktörer och forskare och fler är överens om att det gäller att vara öppen och se att det sker många lärprocesser samtidigt i leken. Läroplanen är ett styrdokument som tydligt talar om vad verksamheten ska erbjuda barnen. Leken har ett brett perspektiv och när jag analyserade begreppet lek över tid i texterna så tolkar jag att leken, nästan oundvikligt vid ett senare skede, i själva realiseringsarenan, när den utövas, så kommer den oftast, i någon form att vara styrd av någon. Av någon vuxen, av barnen sinsemellan, av omgivningen, samhället, eller individen själv som ensamt. Främst så uppkommer det maktstrukturer i sociala sammanhang och i interaktion med andra. Det som vi dagligen kan se i vardagen på förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>