Den amerikanska armén har under lång tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motståndare, från sovjetiska divisioner som anfaller in i Västtyskland tillupprorsbekämpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen på strid i bebyggelse har utvecklats från 1979 till 2003.Syftet med den här uppsatsen är att skapa en större förståelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundläggande förmågorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har använts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. Teorinutgår ifrån Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrån de grundläggande förmågorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att användningen av dessa förmågor utvecklas med hänsyn till förväntadmotståndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan går mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motståndarens rörlighet har förändrats och så har också hans vilja att strida i bebyggelse.Användningen av assymmetriska metoder för att uppnå skydd är en ny metod som uppkommit.Värdering av den terrängen är däremot något som inte har förändrats.

Creativity is a multifaceted concept which has seen an increased relevancy in the contemporary military debate. Creativity is often thought of as a desirable trait among leaders within military organizations, by viewing war as an art. Even though the concept has a stated importance in both science and doctrine, there is a noticeable shortage of explicit descriptive texts about the phenomenon. The US army has recently implemented a new design methodology, with the purpose of enabling and harnessing creativity. Creativity and its role within military organizations should not be seen as self-explanatory. The concept is allegedly barrowed from other scientific fields, such as sociology and psychology. This thesis aims to bring an understanding of military creativity and its construction in the US army context through Koselleck’s conceptual history analysis. This is done by studying contemporary and premillennial doctrines both synchronically and diachronically. The results show an increased overall value toward creativity as a concept and has been implemented on all levels of warfare. Military creativity revolves mostly around divergent thinking, though it also includes convergent thinking. This study suggests that part of the reason for its increased value is linked with the enhanced expectations of its importance in future, unknown conflicts, and environments.