No description available.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet.Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet.Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande.Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att undersöka vikten av kreativt tänkande, dess relation till problemlösningsförmågan och den relationella förståelsen. Problemlösningsförmågan är en förmåga som understryks i läroplanen för matematik årskurs 4-6, därmed undersöker vi relationen mellan det kreativa tänkandet och problemlösningsförmågan. Undersökningen har gjorts genom att initialt skapa tre frågeställningar och därefter söka data från olika peer-reviewed forskningsartiklar på engelska mellan årtalen 2019–2023 från databaser som ERC, JSTOR, ERIC från olika delar av världen. Forskningen har granskats och sammanställts för att ge svar på frågeställningarna. Under den systematiska sökningsprocessen har vi stött på nya begrepp som open ended och heuristik som visat sig ha en nära relation till problemlösningsförmågan samt det kreativa tänkandet. Utöver det har Skemps lärandeteorier om instrumentell och relationell förståelse satt grunden för vår systematiska sökprocess. Resultatet påvisar att det kreativa tänkandet utvecklas efter arbete med problemlösningsförmågan samt öppna frågor. Det kreativa tänkandet kan i sin tur relateras till en relationell förståelse. De empiriska studierna påvisar att lärare brister i sin kunskap om hur man kan utforma matematiska problem som utvecklar ett kreativt tänkande hos eleverna. De valda empiriska studierna är genomförda i utlandet och Sverige skulle dra nytta av liknande forskning för att stötta pedagogerna i elevernas utveckling mot ett kreativt tänkande som står emot den snabbt utvecklande värld som väntar efter avslutad skolgång.

Detta arbete har undersökt hur en lektion, som gynnar kritiskt och kreativt tänkande, kan gestaltas i linje med en tänkandebaserad undervisning, som utvecklats och tillämpats av Swartz och McGuinness. Modulen, som utvaldes för tillämpning, bestod av en orsaksförklaring till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning. Lektionen krävde kunskaper om kemiska jämvikten, ett ämnesinnehåll som elever ofta upplever som svårt och abstrakt. Med hjälp av en enkät och två intervjuer visades att elever och lärare gav en positiv respons till lektionen och att de var intresserade av att arbeta vidare med den typen av uppgift och av tänkandebaserad undervisning. Eleverna förklarade att metoden har fördelen av att vara starkt knuten till en kemisk kontext och att därmed kunna bidra till en roligare och mer konkret lektion. Lärarna påpekade att uppgiften, som bearbetades under lektionen, lyfte en abstrakt uträkning av kemiska jämvikten till en nivå som uppfattades mer logisk. Vidare bekräftade de att denna och liknande uppgifter, utvecklade i linje med Swartz och McGuinnes metod, har som fördel att tillåta bedömningen av analys- och problemlösningsförmågan på ett djupare och mer systematiskt sätt än den som man brukar kunna göra i ramen av en traditionell undervisning. Således kan vidare forskning inom detta område samt implementering av metoden i svenska skolan ses som intressant och önskvärt. / A great deal of effort has been devoted in recent philosophical literature to define and enlight the concept of critical thinking. The topic is of great interest in a modern digitalised society where the individuals are submerged by an increasingly rapid flow of information which needs to be evaluated in order to produce meaningful knowledge. The proper functioning of a liberal democracy requires citizens who can think critically about social issues to inform their judgments about proper governance and to overcome biases and prejudices. Critical thinking also plays a key role in the process of generating and systematically testing hypothesis in science. The Swedish Highschool Curricula 2011 includes the development of critical thinking skills among its goals for science instruction. Both United States ‘next generation’ science standards and the forthcoming PISA (Program for International Students Assessment) tests will focus on using scientific knowledge with the higher order cognitive processes of evaluation, critique and synthesis. The importance of the topic in the field of educational studies has prompted the development of several programmes in critical thinking applied to science and mathematical education both at the primary and secondary level. To our knowledge no wide scope testing of teaching of critical thinking in highschool science has been reported in Sweden and no official courses in critical thinking applied to science are given as part of the highschool curriculum. For this reason a pilot study was initiated with the aim of investigating the kind of knowledge that is available for developing infusion lessons in chemistry and how a thinking based approach in chemistry would impact on Swedish teachers and pupils. The study was based on the implementation of a lesson on skillful casual explanation applied to the troubleshooting of a chemical plant. The structure and organisers for the lesson were provided by the programme Thinking-Based Learning by Swartz and McGuinness. The impact on teachers and pupils was evaluated by means of two interviews and a survey. The results of the study showed that both pupils and teachers appreciated the lesson for different reasons. The main drawbacks of the method were also enlightened. This study will hopefully open the path to more widescope research on the application of infusion methods in Swedish highschools.Nyckelord: kritisk och kreativ tänkande, kemi, kemisk jämvikt, tänkandebaserad undervisning

Kreativitet är ett begrepp som lyfts fram i Försvarsmaktens publikationer som en förutsättning för att hantera dagens rådande omvärldsläge både under fred, kris och krig. Dock återfinns det ingen begreppsdefinition eller förklaring i dessa publikationer på hur kreativitet skapas inom en organisation. Det kreativa tänkandet kan begränsas utifrån den militära kulturen då regler, styrningar, hierarkiska ledningsstrukturer och auktoritära byråkratiska system påverkar huruppgiften löses. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar kreativiteten inom en militär organisation och en begreppsdefinition av militär kreativitet. Detta med stöd av en induktivt driven studie baserad på elva djupintervjuer genomförda med svenska officerare. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade på tre viktiga områden, individ, kulturell norm och organisation, vilka alla tre påverkar hur militär kreativitet kan utvecklas i en organisation. Organisationen är en yttre struktur som upprätthålls och förstärkts av organisationens inre kulturella norm som individerna i organisationen är medskapare till. Därav blir det viktigt att individerna förstår innebörden av kreativitet och att det kreativa tänkande går att utveckla utifrån rätt förutsättningar, på alla nivåer. Försvarsmakten framhåller redan idag att kreativitet är av största vikt om vi ska vinna kriget. Studien tillför ett breddat perspektiv om hur Försvarsmakten kan nyttja individ, kulturell norm och organisation för att utveckla ett kulturellt ideal byggt på kreativitet.

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.

Vikten av överraskning är känd och bevisad inom krigsvetenskapen och i de svenska doktrinerna anges att överraskning uppnås genom att agera oväntat och oförutsägbart. Men har verkligen svenska arméofficerare förmågan att göra det oväntade och oförutsägbara? Denna kvalitativa enfallsstudie studerar svenska officerares planering på taktiska nivå i syfte att undersöka vilken variation som finns i resultatet då en brist på variation tyder på en risk att vara förutsägbar. I ett första steg genomförs som en innehållsanalys av 13 stridsplaner och studien finner en oroväckande likhet där 77% möter fienden på liknande sätt. Denna brist på variation funnen på taktiska nivå riskerar också att sprida sig till högre nivåer via gemensam planering och personalförsörjning. I ett andra steg med hjälp av en enkät beskriver studien påverkan på variationen utifrån tre olika perspektiv: kontexten, den militära organisationen och beslutsfällor.  Där finner studien att kontexten har haft störst påverkan följt av beslutsfällor och slutligen den militära organisationen. Resultatet från studiens första del avseende variation bedöms generaliserbart till en större population medan resultatet avseende orsaker är för sammanhangsbundna för att innehålla en stor generaliserbarhet. Slutsatsen hos studien är att det finns en brist på variation som riskerar att motståndaren kan förutsäga stridsplanerna. Orsakerna bland annat sprungna ur kontexten, den militära organisation och beslutsfällor är viktiga alla tre att ta i beaktande som hämmande faktorer och hantera som en helhet för att råda bot på bristen av variation. Här identifieras metoden som en viktig komponent för att hantera hämmande likväl som stimulerande faktorer.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och kognitiv förmåga, i form av arbetsminne, kreativt tänkande och exekutiva funktioner. För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga användes en tvärsnittsstudie som metod. Studien innehöll 50 deltagare (36 kvinnor, 14 män) i åldrarna 19–51. Datainsamlingen bestod av en enkät, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, och sex kognitiva tester, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test och Phonemic fluency test. Enkäten efterfrågade deltagarnas träningsmängd, träningsduration och träningsintensitet. De två Digit span-testerna användes i syfte att undersöka arbetsminnet, RAT respektive GAU användes för att undersöka två former av kreativt tänkande (konvergent och divergent tänkande) och Fluency-testerna för att undersöka exekutiva funktioner. Alla deltagare fick genomföra de kognitiva testerna med samma instruktioner och under samma förutsättningar. Ett signifikant negativt samband uppvisades mellan RAT och variabler kopplat till total träningsmängd. Detta indikerade att ju högre total träningsmängd är relaterade till desto sämre prestation av konvergent tänkande. Inga signifikanta samband uppvisades mellan resterande fysiska aktivitetsvariabler och kognitiva förmågor. Resultatet från denna studie indikerade att fysisk aktivitet i termer av träningsmängd har ett negativt samband med konvergent tänkande och att fysisk aktivitet inte är relaterat till arbetsminne, divergent tänkande eller exekutiva funktioner. / The purpose of the study was to investigate the relationship between regular physical activity and cognitive ability. The cognitive abilities that were examined were working memory, creative thinking, and executive function. To explore the relationship between physical activity and cognitive ability, a cross-sectional study was used. The study consisted of 50 participants (36 women, 14 men) ages 19 to 51. The data collection consisted of a questionnaire, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, and six cognitive tests, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test and Phonemic fluency test. The questionnaire requested the participants’ amount of exercise, the duration of exercise and the intensity of exercise. The two Digit span tests were used to examine the working memory, RAT respectively GAU was used to examine creative thinking (convergent and divergent thinking) and the Fluency tests to examine executive functions. All participants were given the same instructions and performed the tests under the same conditions. A significant negative relationship was found between RAT and variables related to total amount of exercise. This indicated the higher total amount of exercise are related to the inferior performance of convergent thinking. No significant relationship was found between the remaining variables connected to physical activity and cognitive abilities. The result from this study indicated that physical activity in terms of amount of exercise has a negative relationship with convergent thinking and that physical activity is not related to working memory, divergent thinking, or executive functions.