Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan arbeta med improvisation med trumsetselever på ett sätt som främjar deras skaparglädje och kreativitet. Studien genomfördes med totalt fyra elever. Två eleverna fick en 40 minuter lång lektion var, och två elever fick en 40 minuter lång lektion tillsammans. Efter varje lektion genomfördes en semistrukturerad intervju, med syfte att undersöka hur eleverna upplevde lektionen. Lektionerna bestod av olika övningar som inkluderade att säga en textrad från låten Zwampen högt och samtidigt ändra textens rytm, att hitta på olika sätt att spela textens melodi på trumset, att använda yttre begränsningar genom ett kreativitetsverktyg kallat ”idéhjulet”, samt att skicka idéer fram och tillbaka mellan varandra. Studiens resultat pekar på olika aspekter som skulle kunna uppmuntra till kreativitet och skaparglädje i improvisationsundervisning för trumset: struktur kontra frihet, att struktur och yttre begränsningar kan underlätta vid improvisation; den sociala aspekten, att den kommunikativa dimensionen av improvisation lyfts fram; och stegvis utveckling kontra flexibilitet, att undervisningen inte nödvändigtvis behöver följa en stegvis ordningsföljd.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.