Med syftet att undersöka hur sfi lärare upplever det egna lärandet inom sitt yrke fann vi att deltagarna tyckte sig lära varje dag på sin arbetsplats. Lärarna upplevde att de tog till sig ny kunskap av olika slag på både ett personligt plan och i sin yrkesroll. Med kvalitativ metod och öppna intervjuer som datainsamlingsmetod fick vi ta del av lärarnas upplevelser från deras vardag i arbetet. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av Säljö´s sociokulturella perspektiv på lärande. Det vi kom fram till var att dessa sfi lärare hade bra förutsättningar i form av närhet till kollegorna, tillåtande arbetsplatskultur och tid för att kunna lära sig ny kunskap och utvecklas.

Studiens mål är att belysa hur förskollärare beskriver sina syften med samlingsstunder i förskolan. För att skapa en helhetssyn på förskollärares syften, undersöker vi hur de definierar fenomenet samling, deras intentioner med samlingar samt vilken roll samlingen har i deras verksamhet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Deltagarna valdes med hjälp av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Empirin har analyserats utifrån Säljös (2015) tolkning av det sociokulturella perspektivet. Analysen belyser att förskollärare till stor del definierar fenomenet samling på liknande sätt: att gruppen på avdelningen samlas gemensamt. Samtidigt finns det delar av definitionen som skiljer sig åt, exempelvis gruppens storlek, platsen betydelse, samlingens längd samt hur återkommande den är. Förskollärarnas intentioner med samlingar visade sig bestå av i huvudsak tre områden, att skapa gruppgemenskap, barns lärande och hantera konflikter. Samlingens roll i verksamheten har kategoriserats i fyra teman: tid för förberedelse och organisation, tid för temaarbete, tid för återhämtning och samling som traditionsbärare.

The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger Säljö’s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn’t really reflect over their information seeking behaviour. Most students have an information seeking pattern, developed under an early stage in their studies in LIS, which they then follow for every task they do during their education, even their master thesis. Although the students can tell a difference in their own information seeking behaviour since they first began their LIS-studies. The students’ attitude to information seeking has to do with the social practice that consists of the LIS-subject. Säljö means in his theory that individuals are influenced and learn how to act and reason from the social practices that surrounds them. / Uppsatsnivå: D

<p>Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.</p>

Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.

This essay begins with a story that reveals the encounter between pedagogues and children in their free play. In the first part, To be with or stand outside I describe how me and my colleague who are in the pre-school yard meet children through the different ways we participate or don’t participate in their play. In the second part To lose participation, I present a situation where I participate in the children’s play. When I start reflecting on what happens among the other children, I lose my participation on the game. With a starting point in these situations my dilemma becomes how we pedagogues act and interpret children’s play in different ways even though we follow the same curriculum. The purpose of this essay is to investigate pedagogue’s participation in children’s play. I reflect on questions about what is happening in children’s play, what role do pedagogues have regarding children’s play and how children´s play affects by participant pedagogues. In my essay, I try to reflect over the meeting between me, my colleagues and the children on the pre-school yard. In the essay, I rely on Rogers Säljö’s sociocultural theory on how individuals are influenced by the interactions around them. In this case, I refer to the children’s interactions with their surroundings. I reflect upon how pedagogue’s participation is both important for understanding children’s play, but also in creating fun-filled learning. I also reflect on how children’s play must be respected and handled with care in order to not be interrupted or disturbed. During my writing, I have gained an understanding of how educators can be present in children’s play and how a varied view of educators can create a more nuanced approach toward the child group. / Denna essä inleds med en berättelse som synliggör mötet mellan barn och pedagoger i barns lek. I den första delen Att vara med eller stå utanför beskriver jag hur jag och min kollega på gården bemöter barn genom att delta eller inte delta i deras lek på olika sätt. I den andra delen Att tappa delaktighet gestaltar jag en situation där jag från början deltar i barnens lek. När jag börjar reflektera över vad som sker bland de andra barnen tappar jag mitt deltagande i leken. Med en utgångspunkt från dessa situationer blir mitt dilemma att vi pedagoger handlar och tolkar barns lek på olika sätt trots att vi ska utgå ifrån samma läroplan. Syftet med denna essä är att undersöka pedagogernas delaktighet i leken. Jag reflekterar kring frågor om vad som sker i leken, vilken roll pedagoger har i barns lek samt hur påverkas barns lek av delaktiga pedagoger. I min uppsats försöker reflektera och tolka vad som händer i mötet mellan mig, mina kollegor och barnen på gården. I essän utgår jag ifrån Roger Säljös tankar kring den sociokulturella teorin om hur individer påverkas av samspelet med andra. I detta fall barns interaktion med sin omgivning. Jag reflekterar också över hur pedagogers delaktighet både är betydelsefull för att förstå barns lek men också genom att skapa lustfyllt lärande. Jag reflekterar också över hur barns lek måste respekteras och handskas med försiktighet för att inte avbryta eller störa den. Under mitt skrivande har jag fått förståelse för hur vi pedagoger kan ta tillvara på barns lek samt att varierade synsätt hos pedagoger skapar ett mer nyanserat förhållningssätt mot barngruppen.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning. En del av syftet har även som ambition att utifrån resultaten föra ett resonemang kring elevernas möjligheter att uppnå de nationella målen. Som teoretisk ram till studien har Dewey (learning by doing), Schön (den reflekterande praktikern) och Säljö (mediering och artefakter) använts. Forskningsmetoden har inspirerats av etnografi där även självetnografi ingår. Intervjuer med nio elever, rektor och en lärare genomfördes. Observationer under elevernas tid på Kunskapsgården i Gamleby genomfördes, där även informella samtal fördes med Kunskapsgårdens slöjdlärare och medföljande lärare från Kunskapsskolan.Resultaten visar att eleverna uppskattar slöjden som ämne men att det är för lite tid. Intervjuerna och observationerna pekar åt samma håll, att det är för lite tid för att slöjdundervisningen skall klara av att fullt ut leda eleverna till måluppfyllelse. Resultaten pekar dock även på att det finns olika uppfattningar kring detta och att rektorn på skolan är av en annan uppfattning gällande slöjdtiden och möjligheterna att nå målen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur fritidspedagoger och fritidslärare använder IT-verktyg på fritidshemmet och vad fritidspedagoger och fritidslärare har för uppfattning om användandet av datorer och surfplattor på fritidshem. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett pragmatiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I vår metod valde vi att använda oss av intervjuer och vi intervjuade åtta fritidspedagoger/fritidslärare. Metoden utgick från öppna frågor. Resultatet vi kom fram till tyder på att användandet av IT-verktyg ser olika ut från skola till skola, men oftast används de till att hitta roligt pyssel och olika mönster att färglägga eller olika mönster till pärlbrickor. På den ena skolan användes IT-verktygen mest till den administrativa delen, som att hålla koll på lovlappar och barnens tider på fritidshemmet. På den andra skolan användes de enbart tillsammans med barnen som bland annat fick vara delaktiga i att sköta en fritidsblogg. Vårt resultat visar även att majoriteten av de intervjuade fritidspedagogerna/fritidslärarna ser användandet av datorer och surfplattor som något positivt. Samtidigt anser de att de har bristande kunskaper och erfarenheter samt för lite tid till att planera användandet av IT tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Fritidspedagogerna och fritidslärarna anser även att de är väldigt begränsade på grund av de stora barngrupperna som gör det svårt att göra aktiviteter där alla barn får testa IT-verktyg.