Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Den här studien har som syfte att belysa valet av skola utifrån ett föräldraperspektiv. Genom fyra intervjuer med föräldrar till barn som bytt skola vill vi belysa hur de har tänkt angående valet. Studien är genomförd med kvalitativa samtalsintervjuer på en fristående skola. Valet av skola bygger på att denna skola är nystartad och därmed har alla nyligen gjort ett val till denna. Vi valde även skolan eftersom den inte har någon religiös profil. En sådan profil skulle inte vara relevant för vår studie på grund av att det då ligger religiösa värderingar som grund för skolvalet vilket vi inte önskade undersöka. Resultatet visar att en av de viktigaste anledningar till valet var pedagogiken och arbetssättet på skolan. Man vill gärna ha ett alternativ till den konventionella kommunala skolan. På den undersökta skolan arbetar man på ett individuellt sätt som skiljer sig från den traditionella undervisningen. Andra viktiga faktorer var att skolan hade möjligheter att utveckla eleverna socialt. I den skola där studien är utförd får man lära sig att ta ansvar för sina studier. Dessutom kommer eleverna från olika ställen i staden och runt omkring vilket gör att eleverna kommer från olika sociala sammanhang. Av detta resultat kan man inte generalisera utan resultatet är endast från de fyra informanterna som deltagit i undersökningen. Allt fler placerar sina barn i fristående skolor och den här undersökningen visar på några tankar som föräldrar kan ha angående valet.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

Järpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ”en skola för alla”.(Kunskapsskolan ”a school for all students”). Skolutveckling och ledarskap,Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan är ”en skola för alla”. Vi ville ta reda på hur eleverna upplever Kunskapsskolans arbetssätt samt vilken måluppfyllelse de har i kärnämnena. Vi ville även undersöka hur Kunskapsskolan arbetar med elever i behov av särskilt stöd och om det finns något i Kunskapsskolans koncept som speciellt gynnar elever i behov av särskilt stöd.För att uppnå vårt syfte har vi intervjuat ett trettiotal elever, tre pedagoger och en skolledare på en Kunskapsskola i södra Sverige.Genom intervjuerna har vi kommit fram till slutsatsen att Kunskapsskolan är en skola med ett koncept som passar alla elever. Skolans arbetssätt utgår från varje elevs utvecklingsnivå och förmåga. Skolan anpassas till eleven och inte tvärtom. Nästan alla elever anser sig få det stöd och den hjälp som de behöver. Skolans arbetssätt kan gagna elever i behov av särskilt stöd då de inte är hänvisade till att vara i en grupp där de presterar sämre än övriga. Var och en läser i sin egen takt, efter egen förmåga och alla är inkluderade.Trots de goda resultat som Kunskapsskolan uppvisar i vår undersökning, konstaterar vi att det finns en liten andel elever som för närvarande inte når betyget godkänt i kärnämnena, trots intensiva satsningar från skolans sida.I diskussionen kopplas resultatet till teorierna där vi vill mena att Kunskapsskolans elever upplever en känsla av sammanhang då deras lärandemiljö är anpassad på ett sätt som gör att deras skolsituation känns meningsfull, begriplig och hanterbar.Arbetet ger i sin litteraturgenomgång en beskrivning av friskolor i allmänhet och en djupare beskrivning av Kunskapsskolan och dess arbetssätt. Vidare förklaras begreppen specialpedagogik och elever i behov av särskilt stöd.Arbetet har inte relaterats till tidigare forskning i ämnet då vi inte funnit någon sådan.Nyckelord: arbetssätt, friskola, Kunskapsskolan, lärandemiljö, specialpedagogik.Cecilia Järpell Petra Mellin Saxtorpsvägen 181 Grand Prixvägen 352 261 94 Annelöv 246 52 LöddeköpingeHandledare: Sten-Sture OlofssonExaminator: Ann-Elise Persson / Kunskapsskolan ”a school for all students”

<p>Nowadays there are several contaminated buildings that receive a new field of application. These buildings used to have industrial activities which contaminated the buildings with both organic and inorganic pollutants that can cause serious health problems. Now these buildings get new functions like office work, school buildings or daycare centers. But before these buildings can be used as for instance schools some kind of remediation has to be carried out to remove the contamination. The aim with this report was to make an inventory of available methods for remediation of contaminated buildings and to evaluate the result of some performed remediations. The buildings that were investigated in this report were contaminated with organic pollutants. This report includes a summary of the legislation that concerns contaminated buildings, health problems that solvents and oils can cause and information of available methods for remediation of polluted buildings. A survey was made and property holders of remediated contaminated buildings answered it. According to the survey it emerged that air-regulated floors and new floor constructions were the most commonly used methods for remediation. The choice of method was often a balance between time and economy. After the remediation it’s important to do inspections to make sure that the remediation had removed the contamination. Inspection can be made by measuring the indoor air. Another way to inspect a remediation is to send out surveys to those people who stay in the building. The most important aspect during the remediation is to guarantee peoples health. Results from the survey showed that air-regulated floors are a good remediation method and often used with good results. To make the remediation work easier generic guideline values for different building materials should be developed to be used in the analysis of the degree of the remediation.</p>

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning. En del av syftet har även som ambition att utifrån resultaten föra ett resonemang kring elevernas möjligheter att uppnå de nationella målen. Som teoretisk ram till studien har Dewey (learning by doing), Schön (den reflekterande praktikern) och Säljö (mediering och artefakter) använts. Forskningsmetoden har inspirerats av etnografi där även självetnografi ingår. Intervjuer med nio elever, rektor och en lärare genomfördes. Observationer under elevernas tid på Kunskapsgården i Gamleby genomfördes, där även informella samtal fördes med Kunskapsgårdens slöjdlärare och medföljande lärare från Kunskapsskolan.Resultaten visar att eleverna uppskattar slöjden som ämne men att det är för lite tid. Intervjuerna och observationerna pekar åt samma håll, att det är för lite tid för att slöjdundervisningen skall klara av att fullt ut leda eleverna till måluppfyllelse. Resultaten pekar dock även på att det finns olika uppfattningar kring detta och att rektorn på skolan är av en annan uppfattning gällande slöjdtiden och möjligheterna att nå målen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete