Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet. Ju fler av dessa komponenter som uppnår tillfredställande nivåer, desto högre upplevs den relationella tryggheten, vilket påverkar den arbetsrelaterade motivationen samt graden av engagemang riktad mot brukaren positivt. De fynd som framkommer genom resultatanalysen sammanfattas i två modeller. Den ena tillhandahåller en allmängiltig förklaringsmodell för hur arbetsrelaterade relationer kan förstås utifrån deras givna kontexter – så kallad relationell motivation. Denna modell beskriver hur individers arbetssätt, anknytning och upplevda trygghet på arbetsplatsen påverkar den riktning som de arbetsrelaterade relationerna tar. Modellen utgör en grund för förståelsen av den andra, specifikt mot korttidshemmet, riktade modellen, vilken förklarar vårdpersonalens relation till brukarna. Studiens konklusion är att korttidshemmet bör sträva efter att maximera vårdpersonalens möjligheter till högkvalitativa kontakttillfällen med brukarna. För att detta ska vara möjligt, och för att höga nivåer av relationell trygghet ska kunna uppnås bland vårdgivarna, bör uppkomsten av störande yttre faktorer minimeras på arbetsplatsen.

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning. En del av syftet har även som ambition att utifrån resultaten föra ett resonemang kring elevernas möjligheter att uppnå de nationella målen. Som teoretisk ram till studien har Dewey (learning by doing), Schön (den reflekterande praktikern) och Säljö (mediering och artefakter) använts. Forskningsmetoden har inspirerats av etnografi där även självetnografi ingår. Intervjuer med nio elever, rektor och en lärare genomfördes. Observationer under elevernas tid på Kunskapsgården i Gamleby genomfördes, där även informella samtal fördes med Kunskapsgårdens slöjdlärare och medföljande lärare från Kunskapsskolan.Resultaten visar att eleverna uppskattar slöjden som ämne men att det är för lite tid. Intervjuerna och observationerna pekar åt samma håll, att det är för lite tid för att slöjdundervisningen skall klara av att fullt ut leda eleverna till måluppfyllelse. Resultaten pekar dock även på att det finns olika uppfattningar kring detta och att rektorn på skolan är av en annan uppfattning gällande slöjdtiden och möjligheterna att nå målen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete