<p>It is statutory that teachers shall document their student's development of knowledge in different subjects. The teachers employed by Sundbybergs municipality have been commissioned to do the documentation in the web-based electronic system Projekt- och Omdömesdatabasen, P.O.D.B. The purpose of this study was to investigate witch effect the IT-solution P.O.D.B has brought for the teachers in their task of student documentation. By conducting interviews and questionnaire studies I have been looking for answers to if the target achievements have increased by using the IT-solution, and if the teachers are aware of what they may or may not write about their students in the system. The conclusions I have been able to draw through my studies are that the teachers have accepted the commission to use P.O.D.B. But they didn't feel assessorial in the decision of beginning to use computers for the task of documentation. Their work has because of this become more time extensive, and there is some insecurity about the formality of the system. The effect of the decision has resulted in that the targets have been made more visible and the target achievements have increased, and the storage options have made the student information more readily accessible.  </p>

It is statutory that teachers shall document their student's development of knowledge in different subjects. The teachers employed by Sundbybergs municipality have been commissioned to do the documentation in the web-based electronic system Projekt- och Omdömesdatabasen, P.O.D.B. The purpose of this study was to investigate witch effect the IT-solution P.O.D.B has brought for the teachers in their task of student documentation. By conducting interviews and questionnaire studies I have been looking for answers to if the target achievements have increased by using the IT-solution, and if the teachers are aware of what they may or may not write about their students in the system. The conclusions I have been able to draw through my studies are that the teachers have accepted the commission to use P.O.D.B. But they didn't feel assessorial in the decision of beginning to use computers for the task of documentation. Their work has because of this become more time extensive, and there is some insecurity about the formality of the system. The effect of the decision has resulted in that the targets have been made more visible and the target achievements have increased, and the storage options have made the student information more readily accessible.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling. Vi kan också konstatera att våra resultat inte skiljer sig ifrån den forskning vi tagit del av. Vad det gäller tillgänglighet visar resultatet dessvärre på sämre siffror än forskningen. / In school we meet students daily that in some form need extra support. We have seen within our work students in special education groups working with IT tools (such as speech synthesis, spell checking software). This has aroused our interest in IT and its potential. Is this supported in schools when it comes to the IT tools? We are also curious to find out if there is a connection between the development in skills and the school IT development. We also want to see how professional development around these tools look and see if there may be an association with the school development in the IT field. We chose a quantitative approach, since the method is a questionnaire in the form of a web survey.The results show a significant difference in access to IT tools in schools, skills and competence with these and how it looks when it comes to school improvement. We also note that our results do not differ from the research we have studied. In terms of availability, the results unfortunately give worse figures than the research.

Sverige som land upplever idag krisläge inom två områden. Det ena området är skolan och det andra är flyktinghanteringen. PISA-undersökningar visar att elever som inte är svenskfödda uppnår betydligt sämre resultat än elever som är det. Unis är en läroplattform för SFI-undervisning som på mycket kort tid nått stor framgång. Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera Unis ur olika perspektiv för att förstå vad som ligger bakom denna framgång. Fokusområdena i studien är systemets utvecklingsprocess, dess interna struktur, dess användarvänlighet samt dess effekt på lärare och elever. För att kunna analysera den interna strukturen kommer en kodgranskning att ske. För att täcka de övriga fokusområdena kommer kvalitativa intervjuer utföras med lärare inom SFI samt en person från Unis. Resultaten av dessa analyseras ur ett datatekniskt perspektiv. Slutsatsen är att Unis framgång i stort beror på systemets enkelhet och företagets nära kundkontakt.

<p>Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.</p><p>Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.</p><p>Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.</p><p>Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.</p>

Denna studie är inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen där musikpedagogers förhållningsätt, arbetssätt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen är en kvalitativ studie där fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger använder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det främst som ett hjälpmedel. Användningsområdena är dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgängligheten till IT har gjort att läromedlen förändrats och blivit digitala inom musikundervisningen. IT har till skillnad från tidigare gjort det möjligt att snabbt ta fram material till undervisningen. Avgörande faktorer för om musikpedagoger använder IT i undervisningen är tillgång, kompetens och intresse. De lärare som intervjuats menar att eleverna förväntar sig att de använder den IT som finns på skolan. IT-kunskapen är varierande bland informanterna. Männen visar och uttrycker ett större intresse för IT än vad de kvinnliga pedagogerna gör. En möjlig orsak till att kvinnornas intresse inte är lika starkt som männens kan bero på att kvinnorna i denna studie är nyanställda och inte har kommit igång med IT fullt ut.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter. Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet. Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.

No description available.

Abstract Titel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktyg Författare: Helena Falck Brismark och Marlene Gadestedt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: januari 2015 Syfte: Syftet med den här studien är att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehåller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har här studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt påverkats av det empiriska materialet. Studien är en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper. Grounded theory har varit inspirationskälla när material har bearbetats samt analyserats. Resultat &amp; slutsats: De intervjuade i studien gav en samstämmig bild av de för- och nackdelar de upplevdes vid användningen av IT-verktyget. Studien visar att det finnas många fördelar med IT-verktyg i verksamhetsplaneringen och endast ett fåtal nackdelar. Till fördelarna hör t.ex. lättare tillsättning av vikarie, automatisk anpassning av arbetsbelastning och säkerställande av rätt avtalad tid till kunden. En av nackdelarna som framkom var att sambesök kan upplevas som stressande. Slutsatsen är även att IT-verktyget var sårbart vid eventuella strömavbrott. Studiens bidrag: Vi har i denna studie sett att upplevda nackdelar med ett nytt IT-verktyg efter en tid kan förändras och upplevs då som fördelar. Studie bidrar även med att IT-verktyg som planerar för aktiviteter som inbegriper människor behöver ha en flexibilitet. Det har även visat sig att det är viktigt att IT-verktyget tar hänsyn till alla komponenter i en verksamhet. Förslag till vidare forskning: Det har diskuterats att IT-verktyget som har använts i denna studie, kan komma att utökas med en ytterligare komponent. Om så är fallet vore det av intresse att ta reda på personalens erfarenheter av en sådan förändring med tonvikt på flexibilitet. Vi anser även att det skulle vara intressant att se på hur olika generationer ser på IT-verktygets fördelar och nackdelar. Nyckelord: IT-verktyg, Arbetsplanering, Kommunikation, Tidsplanering. / Abstract Title: Performance Management with computerized technology tools Authors: Helena Falck Brismark and Marlene Gadestedt Level: Bachelor thesis in Business Administration Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist Date: January 2015 Aim: The aim of this study is to highlight the advantages and disadvantages of IT-based tools in the management and planning of daily activities in the public sector. Method: This study has a hermeneutic perspective as a starting point. The study has been conducted in an abdicative approach, i.e. an interaction between theory and the empirical material which contends experience with IT-tool. We have studied the IT-tool called Laps Care. The theoretical framework has been strongly influenced by the empirically material. The study is a case study with a qualitative approach in which unstructured interviews with focus groups have been made. Grounded theory has been the source of inspiration when the material has been processed and analyzed. Result &amp; Conclusion: The interviewed in the study gave a consistent picture of the advantages and disadvantages they experienced when using the IT-tool. The study shows that there are many advantages with IT-tools in operations planning and just a few disadvantages. The advantages are for example, easier addition of temporary staff, automatic regulation of workload, and ensuring the correct time consumption to the customer. One of the disadvantages that emerged was that joint visits may be perceived as stressful. It is also concluded that the IT tool was vulnerable in the event of power failure. Contribution of the thesis: We have in this study found that perceived disadvantages of a new IT tool for a period of time can change, and then perceived as advantages. The study also contributes to IT tools that planning for activities involving people need to be flexible. It has also been shown that it is important that the IT tool takes into account all components of a business. Suggestions for future research: It has been discussed that the IT-tool, which is used in the present study, could be expanded with an additional component. If so, it would be of interest to observe how the staff experiences such a change with particular emphasis on flexibility. We are also interested to see how different generations look at the IT-tool's advantages and disadvantages. Key words: IT tools, Work planning, Communication, Time Management