<p>Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.</p>

Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.

Syftet med denna studie är att utreda närmare hur enhetschefer inom funktionshinderomsorgen upplever sin arbetssituation och deras upplevelser om hur de kan påverka sitt dagliga arbete.Data samlas i form av enhetschefers berättelser och erfarenheter.Med hjälp av intervjuerna beskrivs deras erfarenheter och upplevelser kring arbetssituationen, samtderas uppfattning kring betydelsen av den dagliga planeringen av arbetet. Det framkommer ofta att verksamheter inte fungerar inom social- och hälsovården och ofta pekar man på enhetschefen som den skyldiga till olika brister och friktioner på arbetsplatsen. Sedan 1900-talet har stora förändringar skett inom den offentliga förvaltningen vilket har lett till att enhetscheferna har fått ett allt större ansvar och en ökad arbetsbörda. Tidigare forskning och olika rapporter påvisar att det är krävande för en enhetschef att arbeta effektivt och samtidigt bibehålla en god hälsa. Därför ser jag i min studie det som relevant och viktigt att undersöka närmare hur enhetscheferna upplever sitt arbete. Resultatet i min studie pekar på att det förekommer en del brister i enhetschefernas arbetssituation. Resultatet visar på att samtliga enhetschefer har svårt att definiera sin roll som enhetschef och känner sig osäkra på vad som ingår i arbetsuppgifterna. Uppgiftsskalan är mycket bred och det framkommer även att  de upplever svårigheter i att avgränsa sitt arbete. De betonar också att arbetsbelastningen är stor och att det råder brister i resurstilldelningen. I samband med intervjuerna framgick det dock att enhetscheferna uppfattade att de delvis kunde påverkasitt upplägg av sitt dagliga arbete, men att oväntade händelser ofta ledde till att de måste omprioritera sin planering av arbetsdagen och påföljande arbetsuppgifter. Sammanfattningsvis behöver organisationerna göra förändringar, så att arbetsvillkoren för enhetscheferna förbättras och personalpolitiken bättre svarar på rådande situation. Ansvarsområdena är stora och breda och det förekommer tids- och personalbrist i arbete vilket betyder att den sk. service-designen i organisationen behöver utvecklas och förändras. / The purpose of this study is to investigate in detail how unit managers in disability care experience their work situation and to look into their experiences of how they can influence their daily work. Data is collected in the form of unit manager stories and experiences. Using interviews, I describe their experiences and experiences concerning their work situation, as well as their perception of the importance of the daily planning of their work. It often appears that the operations of organizations in social health care are flawed and the managers are often blamed for the deficiencies and the frictions. Since the 20th century, major changes have taken place in the public administration of health care, which has led to increased responsibility and workload for the unit managers. Previous research and various reports suggest that it is demanding for a unit manager to work efficiently at the same time as maintaining good health. Therefore, I find it relevant and important to investigate further how the unit managers experience their work. The results of my study show that there are some shortcomings in the work situation of the unit managers. It became apparent that all unit managers find it hard to define their role and they are uncertain about what tasks are included in their work. The range of tasks is broad and it is difficult to define their work. They emphasize that the workload is heavy and there is a lack of resources. In the interviews, it became apparent that the unit managers thought that they could partially influence the setup of their daily work but that unexpected events often led to them having to re-prioritize their plan of the day and the associated tasks. Organizations need to go through change in order to provide better working conditions for unit managers, as their areas of responsibility are too large and there seems to be a lack of time at work.

<p>Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk. Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.</p>

Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk.Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.

Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk. Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.

<p>Den här kvalitativa studien syftar till att ge en bild av vilka uppgifter lärare utför mellan sina lektioner. Lärare tillbringar inte hela sin arbetsdag i klassrummet, utan en stor del ägnas åt andra aktiviteter än undervisning. Denna del av arbetet är dold för många utomstående och får därför inte samma uppmärksamhet som lektionstiden med eleverna. För att samla in material har åtta gymnasielärare ombetts föra loggböcker över sina aktiviteter utanför klassrummet under två veckor. Resultatet visar på en stor variation när det gäller olika uppgifters karaktär och frekvens. En stor del av tiden utanför klassrummet ägnas åt planering och förberedelser av olika slag. Även administrativa uppgifter tar en betydande del av lärarens tid i anspråk.Lärarna samtalar också med elever, kollegor och annan skolpersonal, samt utför en mängd andra aktiviteter inom ramen för arbetet. Blandningen av dessa uppgifter varierar kraftigt mellan individer inom korta perioder.</p>

Abstract Titel: Verksamhetsstyrning med datoriserade IT-verktyg Författare: Helena Falck Brismark och Marlene Gadestedt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: januari 2015 Syfte: Syftet med den här studien är att belysa fördelar och nackdelar med IT-baserade verktyg vid styrning och planering av daglig verksamhet i offentlig sektor. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt. Arbetet med studien har skett med en abduktiv ansats, vilket har medfört en interaktion mellan teori och empiri materialet vilket innehåller erfarenheter av IT-verktyg. Vi har här studerat IT- verktyget Laps Care. Den teoretiska referensramen har starkt påverkats av det empiriska materialet. Studien är en kvalitativ fallstudie med ostrukturerade intervjuer i fokus grupper. Grounded theory har varit inspirationskälla när material har bearbetats samt analyserats. Resultat &amp; slutsats: De intervjuade i studien gav en samstämmig bild av de för- och nackdelar de upplevdes vid användningen av IT-verktyget. Studien visar att det finnas många fördelar med IT-verktyg i verksamhetsplaneringen och endast ett fåtal nackdelar. Till fördelarna hör t.ex. lättare tillsättning av vikarie, automatisk anpassning av arbetsbelastning och säkerställande av rätt avtalad tid till kunden. En av nackdelarna som framkom var att sambesök kan upplevas som stressande. Slutsatsen är även att IT-verktyget var sårbart vid eventuella strömavbrott. Studiens bidrag: Vi har i denna studie sett att upplevda nackdelar med ett nytt IT-verktyg efter en tid kan förändras och upplevs då som fördelar. Studie bidrar även med att IT-verktyg som planerar för aktiviteter som inbegriper människor behöver ha en flexibilitet. Det har även visat sig att det är viktigt att IT-verktyget tar hänsyn till alla komponenter i en verksamhet. Förslag till vidare forskning: Det har diskuterats att IT-verktyget som har använts i denna studie, kan komma att utökas med en ytterligare komponent. Om så är fallet vore det av intresse att ta reda på personalens erfarenheter av en sådan förändring med tonvikt på flexibilitet. Vi anser även att det skulle vara intressant att se på hur olika generationer ser på IT-verktygets fördelar och nackdelar. Nyckelord: IT-verktyg, Arbetsplanering, Kommunikation, Tidsplanering. / Abstract Title: Performance Management with computerized technology tools Authors: Helena Falck Brismark and Marlene Gadestedt Level: Bachelor thesis in Business Administration Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist Date: January 2015 Aim: The aim of this study is to highlight the advantages and disadvantages of IT-based tools in the management and planning of daily activities in the public sector. Method: This study has a hermeneutic perspective as a starting point. The study has been conducted in an abdicative approach, i.e. an interaction between theory and the empirical material which contends experience with IT-tool. We have studied the IT-tool called Laps Care. The theoretical framework has been strongly influenced by the empirically material. The study is a case study with a qualitative approach in which unstructured interviews with focus groups have been made. Grounded theory has been the source of inspiration when the material has been processed and analyzed. Result &amp; Conclusion: The interviewed in the study gave a consistent picture of the advantages and disadvantages they experienced when using the IT-tool. The study shows that there are many advantages with IT-tools in operations planning and just a few disadvantages. The advantages are for example, easier addition of temporary staff, automatic regulation of workload, and ensuring the correct time consumption to the customer. One of the disadvantages that emerged was that joint visits may be perceived as stressful. It is also concluded that the IT tool was vulnerable in the event of power failure. Contribution of the thesis: We have in this study found that perceived disadvantages of a new IT tool for a period of time can change, and then perceived as advantages. The study also contributes to IT tools that planning for activities involving people need to be flexible. It has also been shown that it is important that the IT tool takes into account all components of a business. Suggestions for future research: It has been discussed that the IT-tool, which is used in the present study, could be expanded with an additional component. If so, it would be of interest to observe how the staff experiences such a change with particular emphasis on flexibility. We are also interested to see how different generations look at the IT-tool's advantages and disadvantages. Key words: IT tools, Work planning, Communication, Time Management