<p>It is statutory that teachers shall document their student's development of knowledge in different subjects. The teachers employed by Sundbybergs municipality have been commissioned to do the documentation in the web-based electronic system Projekt- och Omdömesdatabasen, P.O.D.B. The purpose of this study was to investigate witch effect the IT-solution P.O.D.B has brought for the teachers in their task of student documentation. By conducting interviews and questionnaire studies I have been looking for answers to if the target achievements have increased by using the IT-solution, and if the teachers are aware of what they may or may not write about their students in the system. The conclusions I have been able to draw through my studies are that the teachers have accepted the commission to use P.O.D.B. But they didn't feel assessorial in the decision of beginning to use computers for the task of documentation. Their work has because of this become more time extensive, and there is some insecurity about the formality of the system. The effect of the decision has resulted in that the targets have been made more visible and the target achievements have increased, and the storage options have made the student information more readily accessible.  </p>

It is statutory that teachers shall document their student's development of knowledge in different subjects. The teachers employed by Sundbybergs municipality have been commissioned to do the documentation in the web-based electronic system Projekt- och Omdömesdatabasen, P.O.D.B. The purpose of this study was to investigate witch effect the IT-solution P.O.D.B has brought for the teachers in their task of student documentation. By conducting interviews and questionnaire studies I have been looking for answers to if the target achievements have increased by using the IT-solution, and if the teachers are aware of what they may or may not write about their students in the system. The conclusions I have been able to draw through my studies are that the teachers have accepted the commission to use P.O.D.B. But they didn't feel assessorial in the decision of beginning to use computers for the task of documentation. Their work has because of this become more time extensive, and there is some insecurity about the formality of the system. The effect of the decision has resulted in that the targets have been made more visible and the target achievements have increased, and the storage options have made the student information more readily accessible.

<p>Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.</p>

Vi har på förslag från Johan Östergren, rektor på Sjömansskolan i Stockholm, kartlagt vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra med det nuvarande systemet för bedömning av elevernas insatser när de är ute på APU (Arbetsplatsförlagd utbildning). Genom att intervjua elever, handledare, lärare och rektor, har vi bland annat undersökt hur kommunikationen mellan grupperna ser ut och vad de olika grupperna anser om de nuvarande dokumenten som eleverna arbetar med under APU:n. När elevens APU är slut ska handledaren lämna en betygsrekommendation till läraren, men på vilka grunder görs denna bedömning? Vi gör en historisk återblick för att ge läsaren förståelse för den yrkeskultur och tradition som finns inom sjömansyrket. Den svenska sjömansutbildningen jämförs i ett internationellt perspektiv med den lärlingsanpassade sjömansutbildningen i Danmark. Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) har en central roll i den arbetsplatsförlagda utbildningen. SUI ordnar APU-platser åt alla sjömansskolorna i Sverige. De har ett antal dokument som reglerar hur APU:n ska fungera och vilka åtaganden de delaktiga parterna åtar sig. Med hjälp av olika teorier om att arbeta med portfolio, har vi utvecklat en portfoliomodell för maskinelever. Modellen är flexibel och går att anpassa för däckselever men också andra inriktningar. Syftet med portfoliomodellen är dels att skapa ett didaktiskt redskap som kan underlätta kunskapandet för eleven, dels att förbättra bedömningsunderlaget för lärarens betygsättning av eleven under APU:n.

I matematikundervisning görs betygssättningen främst utifrån delprov skapade av lärarna själva och utifrån det Nationella provet. Det är viktigt att dessa bedömningssituationer ger information om elevens kunskap utifrån kursplanernas betygskriterier, vilka utgår från sex matematiska förmågor. Syftet med denna studie är att jämföra hur förmågorna är fördelade på lärargjorda prov med hur de är fördelade på Nationella prov. Detta ska bidra till ökad kunskap om hur lärare prioriterar i skapandet av egna prov och hur prov sedan används i betygssättning. För att besvara syftet har lärargjorda prov och Nationella prov analyserats och kvalitativa intervjuer med sju lärare som undervisar matematik på gymnasiet har genomförts. Resultatet visar att procedurförmågan testas i högre grad på lärargjorda prov, samt att lärarna prioriterar ämnesinnehåll och nivåfördelning före förmågorna på proven de skapar. Elevers slutbetyg baseras enligt lärarna i första hand på resultatet på det Nationella provet, som har en större fördelning av förmågorna.

Att arbeta i projektform och med temaarbeten är mycket utbrett i dagens skolundervisning. Det ställer stora krav på lärares förmåga att planera, dokumentera och bedöma elevers skolarbeten. I denna uppsatsen undersöker jag hur textillärare upplever sitt arbete när det gäller att planera och bedriva tematisk undervisning. För att ta reda på det utfördes en mängd djupa intervjuer av verksamma textillärare från olika skolor. Under dessa intervjuer framkom att många lärare upplever planeringen av temaarbeten som tidsödande och att de ofta gör helt nya planeringar istället för att utvärdera och återanvända gamla planeringar. Att lärare ägnar mycket tid åt att skapa eget personligt material blir extra tydligt när undervisningen sker via tema/projektform eftersom det ofta innebär krav på ämnesöverskridande kunskaper och sällan innebär något pedagogiskt stöd från färdiga läromedel. Som svar på textillärarnas upplevda svårigheter med tematisk undervisning skapades en planering/arbetsmodell som kan hjälpa textillärare. En större samsyn när det gäller planering och dokumentation av undervisning underlättar samarbete både mellan slöjdlärare men även över ämnesgränser. Genom att strukturera och skapa en arbetsgång kring temaarbeten frigöras också mer undervisningstid till eleverna och möjligheten att stärka enskilda lärare när det gäller bedömning och elevfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare förhåller sig till bedömning av läsförståelse i grundskolans tidigare år 1-3 då inte betygsättning är ett faktum, men bedömning av eleverna är i stor prioritet. Att bedöma elever utifrån kunskap är ifrågasatt av många lärare som tycker att bedömningsunderlagen som finns idag bör utvecklas utifrån hur skolan ser ut idag. Vilka bedömningsunderlag används och hur används de av lärare som arbetar i lågstadiet och bedömer eleverna? Lärarens förhållningssätt och syn på bedömningsunderlagen som finns kommer att diskuteras tillsammans med andra frågor. / The purpose of this study is to examine how teachers relate to the assessment of reading comprehension in primary school in Sweden. Teachers won’t rate pupils with grades, but the assessment of the pupils are in high priority. To assess/grade students based on knowledge is questioned by many teachers who think that the assessment metods available today should be developed on the basis of how the school works today. The teacher's attitude and approach to assessment methods means alot for how it’s used, which are to be discussed along with other issues.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

Syftet med vårt examensarbete var att få en uppfattning om hur och på vilket sätt läraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrån ett bedömnings- och betygssättningsperspektiv. Vår fokus låg på matematik kurs A på gymnasiet. Undersökningen baserades på sex kvalitativa intervjuer med lärare och 102 kvantitativa enkätundersökningar på elever. Vårt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lärare överlag tyckte det var svårt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav våra slutsatser var att det fanns lärare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmål då dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillräcklig utsträckning. / The aim of our study was to get an idea of how and in what way teachers interpret the current curriculum reforms for students from an assessment and grading perspective. Our focus has been on the mathematics course A in upper secondary school, Sweden. The study was based on six qualitative interviews with teachers and 102 quantitative surveys of students. Our results showed that written test was the most common assessment base, and that teachers generally find it difficult to assess students oral performance. One of our conclusions was that teachers did not give students the opportunity to meet all course goals when teachers did not work with varied types of examination to a sufficient extent.

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande. En innehållsanalys av det empiriska materialet har gjorts för att identifiera mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader i lärarnas och rektorns beskrivningar av bedömning. Resultatet visar att lärarna har såväl gemensamma som skilda arbetssätt vad gäller undervisning, bedömningsunderlag och hur de arbetar med styrdokumenten. Resultatet visar även att lärarna i undersökningen talar om bedömning på en konkret, vardaglig nivå och rektorn talar om bedömning på en övergripande nivå utifrån läroplaner.