Syftet med studien är undersöka lärares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. Frågeställningar som besvaras i arbetet är hur yrkesverksamma NO-lärare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lärarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som användes var av fenomenografisk karaktär där fyra lärare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lärares uppfattningar om syftena är att ”labbvana” och koppling mellan teori är viktiga syften för laborativt arbete. Vidare framkom även en avsaknad av ”undersökande arbetssätt” som annars bör vara en central del av laborativt arbete. Enligt lärarnas uppfattningar så var det genom tydlighet från lärare som fick eleverna involverade i lärarnas syfte. I Diskussionen problematiseras resultatet och vad det kan innebära för kommande studier.

Grooming innebär att en vuxen söker kontakt med ett barn, under 15 år, i syftet att få till stånd en sexuell kontakt med barnet. Detta är sedan 1 juli 2009 ett lagbrott. Det finns ytterst lite forskning i Sverige om grooming och ännu ingen utvärdering om hur svensk lagstiftning fungerar i praktiken.Vårt syfte med uppsatsen är att belysa nuvarande kunskapsläge i Sverige. Vi har valt att jämföra lagstiftningen i Sverige och Storbritannien, hur de båda länderna arbetar mot grooming och om rutinaktivitetsteorin samt teorin om rationella val kan förklara hur grooming kan ske. I vår studie har vi kommit fram till att Storbritannien har ett mer aktivt sätt att arbeta preventivt mot brottet än i Sverige. Vidare är att Storbritanniens lagstiftning ger brittisk polis större möjlighet att avslöja och ingripa mot groomare.

Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

Studiens mål är att belysa hur förskollärare beskriver sina syften med samlingsstunder i förskolan. För att skapa en helhetssyn på förskollärares syften, undersöker vi hur de definierar fenomenet samling, deras intentioner med samlingar samt vilken roll samlingen har i deras verksamhet. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Deltagarna valdes med hjälp av ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval. Empirin har analyserats utifrån Säljös (2015) tolkning av det sociokulturella perspektivet. Analysen belyser att förskollärare till stor del definierar fenomenet samling på liknande sätt: att gruppen på avdelningen samlas gemensamt. Samtidigt finns det delar av definitionen som skiljer sig åt, exempelvis gruppens storlek, platsen betydelse, samlingens längd samt hur återkommande den är. Förskollärarnas intentioner med samlingar visade sig bestå av i huvudsak tre områden, att skapa gruppgemenskap, barns lärande och hantera konflikter. Samlingens roll i verksamheten har kategoriserats i fyra teman: tid för förberedelse och organisation, tid för temaarbete, tid för återhämtning och samling som traditionsbärare.

<p><strong>Syfte: </strong>Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.</p><p><strong>Metod:</strong> I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att frågorna ligger nära individens egna intressen. Det framkommer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen.</p> / Examensarbete

Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning. Däremot var lärarna i år 1-3 odelat mer positivt inställda till åldersintegrerad undervisning än sina kollegor i år 4-6. De tillfrågade trodde också att åldersintegreringens ökade popularitet, i de fall där beslutet till införandet var taget ovanifrån, hänger samman med förväntade ekonomiska vinster.

Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt. De budgeterande företagen har inte genomfört några genomgripande förändringar i sin budgetprocess men funderingar har funnits rörande att budgetera eller prognostisera för rullande tidsperioder. De budgeterande företagen är ense om att det är de traditionella syftena som budgeten lämpar sig bäst för. Avseende de moderna syftena går det inte att utläsa ett tydligt mönster då företagen använder de olika syftena i olika stor utsträckning. Volvo tillämpar inte en traditionell budget och därmed används inte syftena i lika stor utsträckning som hos övriga företag. Nackdelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är tids- och resurskrävande samt att den i viss mån inte anses anpassad till dagens växlande omgivning. Fördelar som har upplevts med budgeten är bland annat att den är en fast punkt att förhålla sig till och den ger en bra bild över hur det går för företaget.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka utvecklingsmöjligheter för använ-dande av enkäter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjälp av en enkät som innehåller ett antal frågor kring användningsom-råden för enkäter och formulering av enkätfrågor till elever. Enkäten har besvarats av ett antal lärare i grundskolan och på gymnasiet. Lärarna anger att enkäter kan använ-das för att ta reda på elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gäller formulering av enkätfrågor beskriver lärarna i denna studie tre värden som man bör ta hansyn till, nämligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frå-gorna berör, d.v.s. att frågorna ligger nära individens egna intressen. Det framkommer även att lärarna anser att enkäter kan vara ett kraftfullt verktyg att snabbt få med alla elevers åsikter om ett ämne, samtidigt som det finns risker med för omfattande användning av enkäter. Brister i tillförlitligheten, en ökad arbetsbörda, samt risk för att dialogen med eleverna minskar är nackdelar som berörs av lärarna. Det är, i likhet med andra situationer där man väljer arbetsätt i skolan, ett dilemma att välja kommu-nikationssätt. Som exempel på lämpliga användningsområden nämner lärarna i denna undersökning utvärderingar och utformning av den fortsatta undervisningen. Men det slutgiltiga valet av kommunikationssätt beror på det specifika syftet och behoven i gruppen, skolan eller kommunen. / Examensarbete

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst. Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.   Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning. Detta förutsätter dock en ledning som vågar delegera ansvaret nedåt i organisationen. Denna decentraliserade organisation bör dessutom bestå av relativt likartade enheter som med hjälp av nyckeltal och benchmarking kan jämföras med varandra. Utöver det behövs ett öppet och snabbt informationssystem för att skapa helhetssyn av den decentraliserade verksamheten.  Vi har även kunnat konstatera att budgetlös styrning inte lämpar sig för alla typer av företag. Dock borde företagsledare se över sin budgetprocess. Det är möjligt att det finns inslag från den budgetlösa styrningen som skulle kunna bidra till en effektivare ekonomistyrning. / The purpose of this essay is to describe how two companies that abandoned the traditional budget work with their financial control, and which instruments they use to fulfill the purposes of budget. In addition, the requirements needed to work Beyond Budgeting are examined.   Data was collected by literature reviewing and qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted at two companies, Ahlsell and Ikea. Empirical data was analyzed using a deductive method.     The result of this study shows that it is possible to fulfill the purposes of budget even when using Beyond Budgeting. However, this requires a management that dares to delegate responsibility down the organizational chain. This decentralized organization should consist of relatively homogeneous units, which can be compared with KPIs and benchmarking. In addition to this, a transparent and rapid system of information is necessary to create a holistic view.   Beyond Budgeting is not suitable for all kinds of organizations. However, the managers should review their budget process. It is possible that there are elements from Beyond Budgeting that could contribute to more effective management control.