Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning. Däremot var lärarna i år 1-3 odelat mer positivt inställda till åldersintegrerad undervisning än sina kollegor i år 4-6. De tillfrågade trodde också att åldersintegreringens ökade popularitet, i de fall där beslutet till införandet var taget ovanifrån, hänger samman med förväntade ekonomiska vinster.

<p>Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. </p><p>Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning. Däremot var lärarna i år 1-3 odelat mer positivt inställda till åldersintegrerad undervisning än sina kollegor i år 4-6. De tillfrågade trodde också att åldersintegreringens ökade popularitet, i de fall där beslutet till införandet var taget ovanifrån, hänger samman med förväntade ekonomiska vinster.</p>