<p>Syftet med detta arbete har varit att genom intervjuer med tre lärare i år 1- 3, tre lärare i år 4-6 samt en enhetschef och en rektor ta reda på om det eventuellt finns några skillnader i motiv och syften till att arbeta åldersintegrerat. Dessutom ville jag försöka få svar på varför åldersintegrerade klasser har blivit så populärt. De intervjuades uppfattningar har ställts i relation till bearbetad litteratur. Aspekterna som jag har valt att fokusera på är om motiven har varit av pedagogisk-, ekonomisk- eller organisatorisk karaktär. </p><p>Det jag kom fram till i min undersökning var att det inte förekom några uttalade skillnader i motiven till åldersintegrerad undervisning. Däremot var lärarna i år 1-3 odelat mer positivt inställda till åldersintegrerad undervisning än sina kollegor i år 4-6. De tillfrågade trodde också att åldersintegreringens ökade popularitet, i de fall där beslutet till införandet var taget ovanifrån, hänger samman med förväntade ekonomiska vinster.</p>

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about how teachers’ reason about the purpose and goals with systematic investigations in biology teaching in grades F - 3, as well as how these thoughts can relate to organising purposes. The data collection method was qualitative semi-structured interviews, where eight teachers were interviewed. The results show that the teachers in this study were somewhat insecure of how to define systematic investigations, although they share several different ideas on approaches using systematic investigations as a working method. In connection to organising purposes, the results could show that parts of teachers' planning are consistent with organising purposes. However no concrete didactic model was expressed for the planning process. The teachers also mention challenges such as a lack of time to plan the content to be taught, which can be related to missing strategies in the planning process for how they can teach with systematic investigations. One conclusion is that teachers can receive good help in the planning process with the didactic model of organising purposes, which resembles strategies in the planning of teaching. / Syftet med den här studien är att bidra till mer kunskap om hur lärare resonerar kring syfte och mål med systematiska undersökningar inom biologiundervisningen i årskurserna F - 3, samt hur dessa tankar kan kopplas samman med organiserande syften. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer där åtta lärare intervjuades. Resultatet visar att lärarna i studien var något osäkra på hur de skulle definiera systematiska undersökningar, men delger trots det flera olika idéer på tillvägagångssätt med systematiska undersökningar som arbetsmetod. Vid kopplingen till organiserande syften kunde resultatet visa på att delar av lärares planering stämmer överens med organiserande syften, dock utrycktes ingen konkret didaktisk modell till planeringsprocessen. Lärarna nämner även utmaningar som bristande tid till planering av innehållet som ska undervisas vilket kan kopplas till saknade strategier i planeringsprocessen för hur de kan undervisa med systematiska undersökningar. En slutsats är att lärare kan få god hjälp i planeringsprocessen med den didaktiska modellen organiserande syften, vilket speglar strategier i planeringen av undervisningen.

No description available.

”Kanteffekt – en ekologisk undersökning” är titeln på ett lektionsmaterial ämnat för elever i kursen biologi 1 på naturprogrammet i gymnasiet. Syftet med denna studie har varit att utvärdera detta material med hjälp av en didaktisk modell, organiserande syften. Modellen kan användas för utvärdering av undervisning. Som metod användes textanalys av lektionsmaterialet, semistrukturerade intervjuer, samt kvalitativ tematisk analys av intervjudatan. Totalt deltog 9 elever och 1 lärare från en större gymnasieskola i Mellansverige och som har erfarenhet av materialet i undervisning i intervjuerna. Utifrån intervjudatan konstruerades 4 teman. Dessa användes sedan för att diskutera lektionsmaterialet och undervisningen utifrån modellen organiserande syften. Av studien framkom att eleverna till högre grad mindes och tog till sig praktiska färdigheter än teoretiska kunskaper. Det framkom också att elevernas inte ser mjukvaruprogrammet Excel som ett verktyg att använda i nuet, utan endast som något som kan vara användbart i framtiden. Av textanalysen framkom att de övergripande syftena med materialet skulle kunna synliggöras bättre för eleverna.

Följande studie kommer genom en kombinerad enkät- och intervjuundersökning undersöka svenska som andraspråkslärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Studien inkluderar samtliga undervisningsnivåer, från grundskolan till vuxenutbildning. I bakgrunden presenteras de förutsättningar som lärarna får genom litteraturdidaktisk undervisning i lärarutbildningen och kraven i kursplanen samt den teori och tidigare forskning som är relevant för undersökningen. Studien visar att en majoritet av lärarna använder skönlitteratur i undervisningen vid minst ett tillfälle i veckan genom en kombination av flera aktiviteter. Av de syften som kursplanerna anger för litteraturundervisning på de olika undervisningsnivåerna uppger majoriteten av lärarna dock endast några stycken som syfte med sitt skönlitterära arbete.  I diskussionsavsnittet analyseras resultatet i förhållande till bakgrunden samt de orsaker som de uppmärksammade faktorerna kan bero på. Det inkluderar också en diskussion kring enkätens utformning som vid uttolkning visade sig problematisk. Avslutningvis sammanfattas i stora drag de resultat som studien uppvisat och vilken betydelse dessa kan ha i ett större perspektiv. Det ges också förslag på hur vidare forskning kan genomföras för att utforska forskningsområdet ytterligare och vilka intressen som kan finnas i en sådan utveckling.

The aim of this thesis is to describe and compare the cataloguing rules for sound recordings: the rules used by a specialised archive and common libraries respectively. We will put the rules in relation to purposes (the objectives of a bibliographic system) and principles (directives that guide the construction of a bibliographic language). The first question to be answered is in which way the set of rules used by a specialised archive differ from the one used by common libraries. The second question examines if and how the differences can be derived from purposes and principles. The sets of rules studied are KRS (chapter 6) and the Swedish version of the IASA Cataloguing Rules (1999), worked out by the National Archive of Sound and Moving Images (SLBA). The rules are compared, and the differences described and discussed in relation to the purposes and principles in Elaine Svenonius’ The Intellectual foundation of Information Organization (2000). The study shows that the rules answer to the principles and purposes, but indicates some differences. The SLBA version answers better to the principle of user convenience and the subprinciple of common usage: the user is in focus in decisions regarding new descriptions. KRS (chapter 6) answers better to the principle of representation and the subprinciple of accuracy: the description should be exact. The SLBA catalogue could be described as a “full-featured bibliographic system”; it addresses the user’s needs and helps to spread knowledge in the science community. / Uppsatsnivå: D

<p><p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen.</p></p>

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen.

Abstract   Titel: Budget development – a study of multinational industrial companies   Date: 2011-05-27   Authors: Daniel Claesson &amp; Tobias Kronvall   Supervisor: Fredrik Karlsson   Examiner: Lars-Göran Aidemark   Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi &amp; Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management.   Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting. The empirical data were collected through telephone interviews. Theoretical basis of this study is analytical generalization, where we with the help from empirical evidence rejects or confirms earlier theory.   Conclusions: Industrial companies in our study have abandoned budget and control its            activities today with forecasts and business plans. Global changes have meant that companies act after new conditions which have affected the organization, strategies, and choice of control instruments. Our study shows that the effects of changes in management philosophy are the initiation of changes in control instruments. Forecast and business plans                     are now prominent in our surveyed companies that use these instruments                       primarily for two reasons. Forecast helps companies to quickly identify global changes with the aim of correcting them before they occurred. The business plans clear focus on activities provides a positive financial impact. These activities should therefore be in line with customer satisfaction and organizational growth.