Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik. Det har avgränsats genom frågeställningarna: Hur uppfattar eleverna syftet med att lära sig matematik? Hur uppfattar eleverna att de kan relatera skolmatematiken till olika sammanhang? Hur uppfattar eleverna matematik utifrån ett känsloperspektiv?Metod: Studien är av kvalitativ art där inspiration från fenomenografi använts som ansats då det är uppfattningar som fokuserats. Intervju som redskap har möjliggjort svar på syftet med studien. Efter analys av utsagorna har fem kategorier av uppfattningar kunnat urskiljas, vilka sedan bearbetats till tre kategorier.Resultat: Resultatet visar att elevers uppfattningar kring syftet med att lära sig matematik främst behandlar dess betydelse inför framtiden samt för att bli allmänbildad. Vidare relaterar eleverna matematik till formella sammanhang och menar att det handlar om bland annat siffror, tal, räknesätten och att räkna. I de fall de relaterar till informella sammanhang fram-hålls användningsområden såsom att handla, baka/laga mat samt tidens betydelse i vardagen. Utifrån uppfattningarna har det kunnat ses att matematik är ett traditionsbundet skolämne. Uppfattningar kring matematik ur ett känsloperspektiv visar till övervägande del positiva känslor, eleverna anser främst att matematik är roligt. / Program: Lärarutbildningen

<p>Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.</p>

<p>Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.</p>

<p> </p><p>Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet</p><p>Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.</p>

<p>Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.</p>

Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.

Avsikten med studien är att undersöka om, och i så fall hur, ett metakognitivt arbetssätt kan förbättra elevers matematiska förståelse och om det också kan öka deras motivation inom matematik. Enligt forskning är metakognition en förutsättning för tänkande, kognition. Närmare 60 gymnasieelever har fått prova på ett metakognitivt arbetssätt. Resultatet av undersökningen visar på en bristande metakognitiv förmåga hos flertalet elever. Det visar också på att det finns ett samband mellan metakognitiv förmåga och hur lustfyllt ämnet är för eleven, hur stort självförtroende eleven har och hur viktigt ämnet upplevs.

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.

Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning målar upp. Studien syfte var att få en förståelse för hur lärare resonerar för att skapa meningsfullt lärande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lärare i naturvetenskap på grundskolans senare år och gymnasiet Här menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för många mål, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta går i sin tur ut över elevernas förståelse, intresse och motivation. Man menar därför att det är viktigt att stimulera eleverna och hjälpa dem att förstå innehållet så att intresset och en god självkänsla bibehålls. För att läroprocessen ska bli mer meningsfull och relevant för eleverna behöver dagens undervisning mer resurser i form av tid och pengar. Förslag på nya undervisningsformer framkom också. Man talade även om hur negativa attityder till naturvetenskapen och den naturvetenskapliga undervisningen skulle kunna förändras. Bland annat genom att hitta faktorer i undervisningen som är angelägen för eleverna, till exempel vikten av naturvetenskapliga kunskaper i olika yrken.

Syftet med denna studie var att undersöka de deltagande ämneslärares attityder till och rapporterade undervisningssätt i förhållande till språkutvecklande arbetssätt i ämnesundervisning. Studien är en kvalitativ studie och genom intervjuer och observationer som undersökningsmetoder har samlats in studiens empiri. Tre lektionstillfällen på gymnasiet observerades och därefter intervjuades de tre lärare vilkas lektionstillfällen redan hade observerats. Studiens intervjuempiri som berör lärarnas attityder i ämnet har analyserats genom appraisalteorin, vilket möjliggjorde undersökning av språkiga inslag i lärarnas attitydsuttryck. Studiens observationsempiri som berör lärarnas undervisningssätt har analyserats med inspiration av sammanhållen fallbeskrivning. Resultatet av lärarnas attityder visade främst positiva uppskattningar kring användbarhet och nödvändighet av att ha ett språkutvecklande undervisningssätt, vilket enligt lärarna gynnar elevernas lärande och utveckling. Studiens resultat visade även en negativ uppskattning kring påverkan av förenklingar som anpassningsmetod i undervisningen, vilket missgynnar elevers lärande. Vidare visade analysen av lärarnas attitydsuttryck även negativa bedömningar om förenklingar som anpassningsmetod och det traditionella undervisningssättet, där undervisningen mest är lärarstyrd. Enligt lärarna i studien kan varken förenklingar eller traditionella undervisningssätt hjälpa elever i sin språk- och kunskapsutveckling. Resultatet av studiens observationer visade att studiens lärare använde sig av en del stödjande arbetssätt/aktiviteter, exempelvis interaktion/grupparbete, olika semiotiska resurser och elevernas modersmål, vilket enligt lärarna syftar till att stödja andraspråkselever i deras språk- och kunskapsutveckling.