Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik. Det har avgränsats genom frågeställningarna: Hur uppfattar eleverna syftet med att lära sig matematik? Hur uppfattar eleverna att de kan relatera skolmatematiken till olika sammanhang? Hur uppfattar eleverna matematik utifrån ett känsloperspektiv?Metod: Studien är av kvalitativ art där inspiration från fenomenografi använts som ansats då det är uppfattningar som fokuserats. Intervju som redskap har möjliggjort svar på syftet med studien. Efter analys av utsagorna har fem kategorier av uppfattningar kunnat urskiljas, vilka sedan bearbetats till tre kategorier.Resultat: Resultatet visar att elevers uppfattningar kring syftet med att lära sig matematik främst behandlar dess betydelse inför framtiden samt för att bli allmänbildad. Vidare relaterar eleverna matematik till formella sammanhang och menar att det handlar om bland annat siffror, tal, räknesätten och att räkna. I de fall de relaterar till informella sammanhang fram-hålls användningsområden såsom att handla, baka/laga mat samt tidens betydelse i vardagen. Utifrån uppfattningarna har det kunnat ses att matematik är ett traditionsbundet skolämne. Uppfattningar kring matematik ur ett känsloperspektiv visar till övervägande del positiva känslor, eleverna anser främst att matematik är roligt. / Program: Lärarutbildningen