<p>Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.</p>

Vårt examensarbete belyser hur lärare och elever arbetar med Internet i skolan idag. Syftet är att undersöka om Internet kan vara ett verktyg för meningsfullt lärande. Det är det sociokulturella perspektivet enligt Lev Vygotskij (1896-1934), som ligger till grund för vår syn på lärande där den sociala interaktionen och omgivningen är viktiga delar i lärandet. Tidigare forskning visar att Internet som verktyg i undervisningen medför både för – och nackdelar. Den visar att Internet ses som ett kompetent hjälpmedel men att det inte används i så stor utsträckning inom skolan. En orsak är bristen på teknisk utrustning och en oro för innehållet på Internet. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ intervjustudie som innefattade två lärare och tio elever. Resultatet av vår intervjustudie visar att Internet inte har en självklar plats i undervisningen utan används i mån av tid och mest som en informationskälla. Detta trots att intervjustudien visar att flera elever använder sig av Internet dagligen i hemmiljö. Vi finner att den energi och kunskap som eleverna besitter inom nyttjandet av Internet inte utnyttjas i undervisningen. Orsakerna är främst brist på konkreta undervisningsförslag och även här, brist på teknisk utrustning. Det är också tydligt att elever och lärare har olika erfarenheter och intressen när det gäller Internet. Vi menar att skolan bör ta mer ansvar när det gäller Internet för att undervisa eleverna om det enorma informationsflöde som hela tiden omger dem.

Detta projekt har haft som syfte att producera och grafiskt formge det kommande numret av tidskriftsapplikationen Scandinavian Architectural Review för förlaget It Is Media Svenska AB i Stockholm. Skapandet har utgått från applikationens tidigare grafiska profil och har ämnat att följa tidigare utseende och funktioner utan nya tillägg. Hela produktionen har skapats genom Adobe InDesigns tilläggstjänst Adobe Digital Publishing Suite. Efter att produktionen färdigställts har en analys gjorts av den färdiga applikationen enligt en heuristisk utvärdering ur ett människa-datorinteraktionsperspektiv, till vilken David Benyons tolv designprinciper har  tillämpats. Till stöd i analysarbetet har ett aktivitetsdiagram skapats för att ge en god överblick över hela tidskriftens disposition. Analysen har slutligen resulterat i en åtgärdslista med förslag på förbättringar av applikationen för att öka dess användarvänlighet, vilket framför allt har lyft fram behovet av tydligare grafisk design av interaktiva element, ett förbättrat system för att ge användaren återkoppling samt ökad konsekvens och flexibilitet. / This project has aimed to produce and design the upcoming edition of the magazine application Scandinavian Architectural Review for the publisher It Is Media Svenska AB in Stockholm. The production has been based on the application’s prior graphic profile and has intended to follow previous appearance and functions without new additions. The entire production has been created using the Adobe InDesign plugin Adobe Digital Publishing Suite. After the production was finished an analysis of the completed application was performed according to a heuristic evaluation, which was based on the twelve design principles of David Benyon in a perspective of human-computer interaction. To support the analytical work an activity diagram was created to get a comprehensive view of the entire disposition of the application. The analysis has resulted in a list of actions and suggestions to improve the application and its usability, which particularly emphasize the need of a clearer design of the interactive elements, an improved system to give the user feedback as well as an increased consistency and flexibility.

Submitted by SBI Biblioteca Digital (sbi.bibliotecadigital@puc-campinas.edu.br) on 2018-04-12T17:21:23Z No. of bitstreams: 1 LAIS DA SILVA LOUREN?O.pdf: 3680367 bytes, checksum: b27c93094653f6877ebbe136d185e51d (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-12T17:21:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 LAIS DA SILVA LOUREN?O.pdf: 3680367 bytes, checksum: b27c93094653f6877ebbe136d185e51d (MD5) Previous issue date: 2017-12-11 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / The present research, looks for analyze the trajectory of Jesuit clergy, settled down in Itu since the ?return? of the Order in 1856 to 1918, when themselves moved to S?o Paulo. Before, as one of the most important shelters of the regalist clergy formation ? like Diogo Ant?nio Feij? ? Itu, became one of the focal point of Jesuits? setting in the moment of the Order?s return to Brazil. This fact reveals itself inside the ultramontane revolts context, starting in 1844, when the priority guidelines was the normalization of clergy formation, the affirmation papal infallibility and the subordination of the church to Rome. Those remodels were realized through the actions from different people, including the laymen ? presents inside the Christian brotherhood ? and religious orders, that settled in Brazil since the second half of XIX century, as well. Between of them, the Jesuits had a remarkable role inside south of Brazil and then, in Itu small village, where it used to be the stage of ultramontane actions. Using the background of that moment, when happened the transition related of the mindset changing about the church and its relationship with the state ? process called ?Romanization? by historiography ? this research, attempts to understand which were the methods of Itu's Jesuits Clergy, figuring out the intern strategies suggested by them and between them which ones, the education and the media were the most fundamental ones. Through the analyze of the religious speech proposed by Orlandi (1983), it looks to comprehend the articulations between the fundamental elements of Order, the instructions from Rome (the dictates of Pope Pio IX, since the Encyclical Quanta Cura by the September convention od 1864, followed by Syllabus Errorum) and, the local contingencies of Itu?s society. It still aims observing the conflict of the dynamic between the representative of the Order and the power instances in local and provincial aspects, minding this action did not restrict only the religious field, ?cause this relation was determined also by the deep and complex relationship of religion and politics as Pierre Bourdieu alerts. In the same way, seeks to understand how the doctrine aspect, based in the order tradition, was modeled and influenced by new representative ideals in occidental modernity, as the progress, the science and the education. Therefore, this research shall collaborate with the comprehension of the assumed directions by ultramontanes reforms happened in Brazil during the XIX century, and the problematization of concepts solidified in historiography about the ?Romanization? process. / A presente pesquisa busca analisar a trajet?ria dos cl?rigos jesu?tas instalados em It?, desde o retorno da Ordem, em 1856, at? 1918, quando transferem-se para S?o Paulo. Antes um dos principais redutos da forma??o regalista de cl?rigos ? como de Diogo Antonio Feij? ?, It? tornou-se um dos locais de fixa??o dos jesu?tas no momento do retorno da Ordem ao Brasil. Tal fen?meno se insere no contexto das reformas ultramontanas, iniciadas em 1844, cujas principais diretrizes eram: a normatiza??o da forma??o clerical, a afirma??o da infalibilidade papal e a subordina??o da Igreja a Roma. Tais reformas foram realizadas atrav?s da a??o de diversos atores, n?o podendo dispensar a participa??o de leigos ? presentes nas irmandades ? e das Ordens Religiosas, as quais instauraram-se no Brasil a partir da segunda metade do s?culo XIX. Dentre estas, os jesu?tas exerceram papel marcante no sul do Brasil e na ent?o Vila de It?, local que se tornara palco da atua??o ultramontana. Tomando como pano de fundo o momento em que se verificava uma transi??o em rela??o ? orienta??o do modelo de Igreja Cat?lica proposto, bem como de seu relacionamento com o Estado - processo denominado pela historiografia como ?romaniza??o? -, a presente pesquisa buscar? compreender quais as estrat?gias de atua??o adotadas pelos cl?rigos jesu?tas instalados em It?, dentre as quais a imprensa e a educa??o demonstraram-se fundamentais. Atrav?s da an?lise do discurso religioso proposta por Orlandi (1983), buscou-se compreender as articula??es entre os princ?pios fundamentais da Ordem, as orienta??es provindas de Roma (os ditames do Papa Pio IX, a partir da enc?clica Quanta Cura de 8 de dezembro de 1864, seguida pelo Syllabus errorum) e as conting?ncias locais da sociedade ituana. Visa, ainda, observar a din?mica conflitiva entre os representantes da Ordem e as inst?ncias do poder local e provincial, compreendendo que sua a??o n?o se restringiu ao campo religioso, j? que tamb?m fora determinada pelas profundas e complexas rela??es entre este campo e o pol?tico, conforme alerta Pierre Bourdieu. Da mesma forma, visa compreender como o aspecto doutrin?rio, baseado na tradi??o da Ordem, fora moldado e influenciado pelos novos ideiais em voga representativos da modernidade ocidental, tais como o progresso, a ci?ncia e a educa??o. Dessa forma, a presente pesquisa busca colaborar na compreens?o dos rumos assumidos pelas reformas ultramontanas ocorridas no Brasil durante o s?culo XIX, bem como na problematiza??o de interpreta??es consagradas pela historiografia sobre o processo de ?romaniza??o?.