<p>Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det.</p><p>För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser.</p><p>Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.</p>

Enligt styrdokumenten är skolan skyldig att anpassa undervisningen så att elever i behov av särskilt stöd kan tillgodogöra sig den. Skolan ska också innehålla estetiska uttryck. Därför ville vi undersöka hur och varför lärare i grundskolan och gymnasiet använder sig av estetiska uttryckssätt i undervisningen och hur de uppfattar att elever i behov av särskilt stöd påverkas av det. För att ta reda på detta utförde vi en kvalitativ intervjustudie. Urvalet bestod av fem informanter som representerade samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet. Efter genomförda intervjuer transkriberades materialet varpå det sammanställdes och jämfördes. Av detta har vi hittat gemensamma teman och på så vis kunnat dra slutsatser. Vår undersökning visade att elever genom estetiskt arbete får använda fler sinnen och att detta har positiva effekter på inlärningen eftersom eleverna får möjlighet att utnyttja sina starka sidor. Eleverna får också hjälp att sätta in kunskapen i sammanhang och på så vis få en bredare förståelse. Elever i behov av särskilt stöd har ofta svårt att se sammanhangen på egen hand. Estetiska uttryck har också visat sig stärka samhörigheten i klasserna, något som inte minst är viktigt för elever i behov av särskilt stöd.

I kursplanen för biologi framgår det att eleverna ska behandla naturvetenskapligt innehåll genomestetiska uttryck. Däremot finns få studier om hur detta kan gå till i praktiken. Att undersöka dettaområde kan tillföra nya insikter om biologilärares tillämpning av estetiska uttryck. Genomsemistrukturerade intervjuer har lärares erfarenheter och inställningar till estetiska uttryck samlats föratt bilda förståelse om detta kunskapsgap. Resultatet visar att lärarna använder teater, bild och musik ibiologiundervisningen. Motiven för tillämpning av estetiska uttryck är dess möjlighet att bidra till envarierad undervisning, att det gör innehållet lätt att minnas, att det synliggör det abstrakta, att detskapar en annan aktivitet och att det är intresseväckande. Resultatet visar även att lärarna varovetandes till att estetiska uttryck är del av ämnets kursplan och att de är positiva till dess plats ikursplanen och undervisningen i ämnet.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass – åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen. Vi har kommit fram till att pedagogerna vill arbeta ämnesintegrerat, då de ser stora fördelar med detta, främst för att ny kunskap befästs bättre hos eleven då den får bearbetas på många olika sätt. Pedagogerna var överens om att det var en förutsättning att arbeta med estetiska uttryck som utgångspunkt för inlärning med de yngsta eleverna (sex-åtta år) medan utrymmet sedan avtar då eleverna löst läs- och skrivkoden. Pedagogerna tog upp att samarbete med kollegor och möjligheten till inspirerande diskussioner är positivt för att våga och orka arbeta med estiska uttryck i undervisningen.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur musik kan påverka elevers bildskapande när det kommer till val av färgnyanser, penseldragens rörelser och former. Samt elevers upplevelse och känslor av viljan att skapa något nytt i bildundervisningen. Vad händer med elevers estetiska uttryck när de målar till olika musikgenrer och på vilket sätt påverkar musiken elevers skaparglädje? I denna studie har insamlingsmetoden till empirin haft utgångspunkt från en fenomenologisk infallsvinkel med en kombination av workshop och fokusintervjugrupp med elever från årskurs 9 med inriktning musikklass. Utifrån ett sociomateriellt perspektiv har elevers upplevelser och relation till material och musik varit i fokus. Undersökningens resultat visar hur de olika musikgenrerna påverkade elevernas estetiska uttryck genom färgval, penseldrag och motiv/form på olika sätt. Deras skaparglädje, kreativitet, inspiration och känslor påverkades beroende på vilken relation de hade till musiken som spelades vilket påverkade den emotionella smittan och episodiska minnet. Med en tematisk analys från den transkriberade intervjun av elevernas egna upplevelser av skaparglädje och estetiska uttryck visar studien att den episka och metalcore musiken hade mer gemensamma motiv och former då eleverna använde liknande penseldrag med mycket explosiva och snabba, korta drag. Den episka och klassiska musiken genererade däremot båda till mycket natur- och skogsmotiv. Det målades dock mer motiv under den klassiska musiken med symboler som representerar musik, så som musiktoner och musikinstrument. Den klassiska musiken fick många elever att känna mindre inspiration och motivation då de precis haft prov i wienklassicism. De begränsade sig till fåtal färger med ljusa och dova nyanser, jämfört med den episka och metalcore musiken som hade fler och starka färger. Den episka och metalcore musiken bidrog till mest färgval och inspiration för kreativitet och skaparglädje. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers skaparglädje samt estetiska uttryck påverkas av musik beroende på den emotionella smittan och det episodiska minnet av respektive musikgenre.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagogerna ser på användningen av de digitala verktygen i de olika estetiska ämnena. Jag valde att använda mig av en kvantitativ metod. Med hjälp av enkäter ville jag ta reda på pedagogernas tankar kring detta. Studien syftade till att få en överblick över i vilken omfattning digitala verktyg används för att uttrycka sig estetiskt. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv analyserades svaren med hjälp av viktiga teoretiska begrepp. Resultatet visade att pedagogerna använder de digitala verktygen i de estetiska ämnena, men mer som ett visningsredskap där verktygets potentiella möjligheter inte utnyttjades. Det framkom även ett stort kompetensbehov om hur verktygen skulle användas. / The purpose of the study is to visualize how educators' views the use of digital tools in the different aesthetic subjects. I chose to use a quantitative method. I wanted to find out the educators’ thought on this with the help of surveys. This study aimed to get an overview of the extent to which the digital tools are being used to express themselves aesthetically. From a socio-cultural perspective the answers were analyzed using important theoretical concepts. The results showed that the educators use the digital tools in the aesthetic subjects, but more as a display tool where the tool's potential possibilities were not used. It also showed that there was a great need for expertise on how the tools should be used.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.