<p>I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt. Istället visade resultatet att det fanns risk att missförstånd skall uppstå. Denna undersökning kan kompletteras med elev- och undervisningsperspektivet för att undersöka vilka konsekvenser det får om lärarna behandlar den didaktiska forskningen mer systematiskt.</p>

I detta examensarbete undersöktes hur ett kemiprov inom området kemisk jämvikt utformades och bedömdes på en gymnasieskola i Mellansverige. De två lärarna som utformade och bedömde provet intervjuades och fick svara på frågor via e- mail. Både intervjudata och frågorna via e-mail kategoriserades med hjälp av Selgheds (2006) kategorier rörande synsätt på betygsystemet. Resultatet visade att lärarna har olika synsätt på både provets utformning och bedömning trots att dem tillsammans konstruerat både prov och facit. Lärarna täckte med detta prov flera av de kända missuppfattningar som den didaktiska forskningen funnit, även om det inte var på ett systematiskt sätt. Istället visade resultatet att det fanns risk att missförstånd skall uppstå. Denna undersökning kan kompletteras med elev- och undervisningsperspektivet för att undersöka vilka konsekvenser det får om lärarna behandlar den didaktiska forskningen mer systematiskt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan och dess förutsättningar har förändrats sedan 1970-talet tills idag. Detta genom att undersöka kurslitteratur och kursplaner från de olika gymnasiereformerna. Fokuset har dels legat på kemisk jämvikt och reaktionsmekanismer inom gymnasiekemin och dels hur skolan har förändrats samt hur tiden som ges till kemiundervisningen kan ha påverkat elevers förståelse för kemi. Det har visat sig att innehållet i den grundläggande kursen för kemi på 70-talet inte skiljer sig mycket från dagens innehåll i den grundläggande kemikursen på gymnasieskolan. Kemisk jämvikt låg tidigare i den grundläggande kursen på 70-talet men i dagens gymnasieskola ligger den inte förrän i den fördjupade kursen inom kemi. Det har också visat sig att tiden som läggs på kemiundervisningen i dagens gymnasieskola är avsevärt mindre än på 70-talet, vilket kan ha påverkat elevers förståelse och intresse för kemi.

Detta arbete har undersökt hur en lektion, som gynnar kritiskt och kreativt tänkande, kan gestaltas i linje med en tänkandebaserad undervisning, som utvecklats och tillämpats av Swartz och McGuinness. Modulen, som utvaldes för tillämpning, bestod av en orsaksförklaring till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning. Lektionen krävde kunskaper om kemiska jämvikten, ett ämnesinnehåll som elever ofta upplever som svårt och abstrakt. Med hjälp av en enkät och två intervjuer visades att elever och lärare gav en positiv respons till lektionen och att de var intresserade av att arbeta vidare med den typen av uppgift och av tänkandebaserad undervisning. Eleverna förklarade att metoden har fördelen av att vara starkt knuten till en kemisk kontext och att därmed kunna bidra till en roligare och mer konkret lektion. Lärarna påpekade att uppgiften, som bearbetades under lektionen, lyfte en abstrakt uträkning av kemiska jämvikten till en nivå som uppfattades mer logisk. Vidare bekräftade de att denna och liknande uppgifter, utvecklade i linje med Swartz och McGuinnes metod, har som fördel att tillåta bedömningen av analys- och problemlösningsförmågan på ett djupare och mer systematiskt sätt än den som man brukar kunna göra i ramen av en traditionell undervisning. Således kan vidare forskning inom detta område samt implementering av metoden i svenska skolan ses som intressant och önskvärt. / A great deal of effort has been devoted in recent philosophical literature to define and enlight the concept of critical thinking. The topic is of great interest in a modern digitalised society where the individuals are submerged by an increasingly rapid flow of information which needs to be evaluated in order to produce meaningful knowledge. The proper functioning of a liberal democracy requires citizens who can think critically about social issues to inform their judgments about proper governance and to overcome biases and prejudices. Critical thinking also plays a key role in the process of generating and systematically testing hypothesis in science. The Swedish Highschool Curricula 2011 includes the development of critical thinking skills among its goals for science instruction. Both United States ‘next generation’ science standards and the forthcoming PISA (Program for International Students Assessment) tests will focus on using scientific knowledge with the higher order cognitive processes of evaluation, critique and synthesis. The importance of the topic in the field of educational studies has prompted the development of several programmes in critical thinking applied to science and mathematical education both at the primary and secondary level. To our knowledge no wide scope testing of teaching of critical thinking in highschool science has been reported in Sweden and no official courses in critical thinking applied to science are given as part of the highschool curriculum. For this reason a pilot study was initiated with the aim of investigating the kind of knowledge that is available for developing infusion lessons in chemistry and how a thinking based approach in chemistry would impact on Swedish teachers and pupils. The study was based on the implementation of a lesson on skillful casual explanation applied to the troubleshooting of a chemical plant. The structure and organisers for the lesson were provided by the programme Thinking-Based Learning by Swartz and McGuinness. The impact on teachers and pupils was evaluated by means of two interviews and a survey. The results of the study showed that both pupils and teachers appreciated the lesson for different reasons. The main drawbacks of the method were also enlightened. This study will hopefully open the path to more widescope research on the application of infusion methods in Swedish highschools.Nyckelord: kritisk och kreativ tänkande, kemi, kemisk jämvikt, tänkandebaserad undervisning