Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid. Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade. Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007. Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan och dess förutsättningar har förändrats sedan 1970-talet tills idag. Detta genom att undersöka kurslitteratur och kursplaner från de olika gymnasiereformerna. Fokuset har dels legat på kemisk jämvikt och reaktionsmekanismer inom gymnasiekemin och dels hur skolan har förändrats samt hur tiden som ges till kemiundervisningen kan ha påverkat elevers förståelse för kemi. Det har visat sig att innehållet i den grundläggande kursen för kemi på 70-talet inte skiljer sig mycket från dagens innehåll i den grundläggande kemikursen på gymnasieskolan. Kemisk jämvikt låg tidigare i den grundläggande kursen på 70-talet men i dagens gymnasieskola ligger den inte förrän i den fördjupade kursen inom kemi. Det har också visat sig att tiden som läggs på kemiundervisningen i dagens gymnasieskola är avsevärt mindre än på 70-talet, vilket kan ha påverkat elevers förståelse och intresse för kemi.