<p>Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången. I enkäten finns även en fråga om deras inställning till eventuella observatörer. Både negativa och positiva svar angående observatörer återfinns. I litteraturgenomgången redovisas också en upptäckt av att olika forskningsfält inom rollspel och simuleringar inte verkar ha full kännedom om varandra.</p>

Uppsatsen redovisar en utvärdering av AT läkarnas introduktion på akutmottagningen på Medicinkliniken i Jönköping. AT läkarna erbjuds en frivillig introduktion på akutmottagningens akutrum bestående av ett rollspel och en genomgång av maskiner och hjälpmedel och viktiga delar av akutmottagningen. Utvärderingen är gjord som en anonym nätbaserad enkät. Grundtanken med rollspelet och maskingenomgången är att möjliggöra för AT läkarna att få en positiv bild av arbetet på akutmottagningen och deras egna kunskaper och svaren i enkäten kan tolkas som att detta syfte med introduktionen uppfyllts. De svarande AT läkarna är genomgående positiva till rollspelet och endast två av fjorton svarande är negativa till maskingenomgången. I enkäten finns även en fråga om deras inställning till eventuella observatörer. Både negativa och positiva svar angående observatörer återfinns. I litteraturgenomgången redovisas också en upptäckt av att olika forskningsfält inom rollspel och simuleringar inte verkar ha full kännedom om varandra.

<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur ett företags service recovery på social media påverkar e-observatörers köpintentioner. Metod: Då studien syftar till att skapa en förståelse har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter. Som underlag för intervjuerna har två olika scenarier använts innehållande olika service recovery strategier. Den empiri som har samlats in har vidare bearbetats utifrån tematisk analys. Resultat &amp; slutsats: Denna studie visar på att ett företags service recovery på social media påverkar e-observatörers köpintentioner. Ursäkt, kompensation och förklaring anses som de allra viktigaste service recovery strategierna på sociala medier. Detta eftersom dessa strategier har visat sig ha en positiv effekt på e-observatörers köpintentioner, medan en avsaknad av dessa strategier indikerar på en negativ påverkan. Examensarbetets bidrag: Studien påvisar att e-observatörer påverkas av ett företags service recovery på sociala medier. På vilket sätt företaget svarar en klagande kund kan ha en betydande effekt på den bild som observerande kunder får av företaget, vilket i sin tur påverkar deras köpintentioner. Ursäkt, kompensation och förklaring anses som viktiga faktorer vid företags hantering av klagomål. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på framtida forskning är att studera andra sociala medier än Facebook, för att se om detta kan ha en effekt på hur e-observatörer påverkas av en service recovery-situation. Ett annat förslag är att undersöka vilken inverkan service recovery har på e-observatörer utifrån andra service recovery strategier än ursäkt och kompensation. Vidare kan det vara av intresse att undersöka om åsikter och intentioner skiljer sig åt mellan olika länder, en tvärkulturell studie är därför ytterligare ett förslag. Avslutningsvis ger vi även förslag på att studera en annan subgrupp och åldersgrupp, då vi studerat en specifik ålders- och subgrupp. / Aim: The aim of the study is to increase the understanding of how a company’s service recovery in social media, affects e-observers’ purchase intentions. Method: The aim of the study is to increase understanding, hence a qualitative method has been used. The empirical data was collected by semi-structured interviews with ten respondents. To support the interviews two scenarios has been used, including different service recovery strategies. The empirical data was further processed through thematic analysis. Result &amp; Conclusions: The study shows that a company’s service recovery in social media, affects e-observers’ purchase intentions. Excuse, compensation and explanation are seen as the most important service recovery strategies in social media. This because all of these strategies have shown to positively affect e-observers’ purchase intentions, while a lack of these strategies has an opposite effect. Contribution of the thesis: Our study shows that a company’s service recovery in social media affects e-observers. In what way a company answers a complaining customer can have a crucial effect on the observing customers’ perception of the company, which in turn affects the e- observers’ purchase intentions. Excuse, compensation and explanation are seen as important factors when handling customer complaints. Suggestions for future research: Our suggestions for future studies is to investigate other social media than Facebook to see how e-observers are affected by a service-recovery-situation. Further, we suggest examining the impact of other service recovery strategies, besides excuse and compensation, on e-observers. It could be of interest to examine if opinions and intentions differ between different countries, i.e. a cross-cultural study. Finally, we have examined a specific subgroup (business students) and age group (16-35 years), hence we suggest examining different types of groups.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.