<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>

Varje år ökar antalet äldre personer och i samband med den ökningen blir även antalet äldre personer med körkort allt fler. Med åldern är det vanligt att reaktionsförmåga, syn och hörsel försämras vilka alla är viktiga egenskaper för trafiksäkerheten. Läkare i Sverige är skyldiga att rapportera till Transportstyrelsen om en individ inte anses vara lämplig att köra bil. Att läkare över huvud taget tar upp körkortsfrågan med sina patienter sker endast i 60 procent av fallen och därmed fortsätter många olämpliga körkortsinnehavare att köra bil. Majoriteten av länder inom Europeiska Unionen (EU) har någon form av övre åldersbegränsning i körkorten där körkortsinnehavarna måste genomgå en kontroll för att få körkortet förnyat. Det är endast Sverige och sex andra länder inom EU som inte har någon form av körkortskontroll för äldre och i denna studie kommer en kostnadsnyttoanalys utformas för att ta reda på om kontroller för körkortsinnehavare över 75 år skulle reducera antalet döda och skadade i trafikolyckor och därmed vara samhällsekonomiskt lönsamt. De länder som tillämpar körkortskontroller har olika bestämmelser hur metoderna är utformade och studien tar upp hur det fungerar i några av länderna. Vidare redovisas forskning inom området och resultatet av undersökningar av olika testmetoder. Merparten av forskningsresultaten visar att körkortskontroller inte har någon större effekt på trafiksäkerheten och det går inte med säkerhet att säga hur många liv som räddas och antal skadade som skulle kunna reduceras genom införandet av tester. Därmed har dessa siffror fått antagits utan att ha något säkert underlag och utifrån denna antagning visar kostnadsnyttoanalysen att införandet av körkortskontroller inte skulle generera välfärd i Sverige. Utifrån resultatet går det att dra slutsatsen att Sverige har gjort en god bedömning om att endast ha anmälningsplikt för läkare förutsatt att den följs bättre. Även om resultatet visar att kontroller för personer över 75 år inte ska införas bör ändå trafiksäkerheten för äldre utvecklas genom att till exempel förenkla körningen vid vänstersvängar och förbättra kollektivtrafiken. / The numbers of elderly increase every year and the amount of older people with a license will increase as well. When getting older, it is natural that the reaction time, hearing and vision will change and these are all important features for traffic safety. Doctors in Sweden are required to report to the Swedish Transport Agency if an individual does not seem appropriate to drive. It is not common that doctors ask their patients about their physical health and ability to drive, the questions are only asked in about 60 percent of the physical evaluations and because of that, inappropriate license holders may proceed to use a vehicle. The majority of countries within the European Union embrace some kind of upper age limit to provide drivers with a valid license and several countries have compulsory medical examinations for license holders at a certain age. It is only Sweden together with six other EU countries that does not provide any license controls for elderly and in this study a cost benefit analysis is designed to determine whether controls for drivers over the age of 75 would reduce deaths and injuries caused by traffic accidents and thus increase welfare. The countries that apply driving license controls have different rules how the controls are designed and the study presents how it works in some of the countries. Further, research within the area shows that license controls does not have any sufficient effect on traffic safety. It cannot with certainty be said how many lives are saved and the amount injuries that could be reduced by an introduction of these tests. Thus, these numbers are adopted without any sufficient evidence and from this an assumption of the cost benefit analysis will show that an introduction of license controls would not generate a welfare increase in Sweden. Based on the result it is possible to conclude that Sweden has made a good assessment to have only a reporting requirement for physicians but the reports must be stricter. Although the result shows that license controls for people over the age of 75 should not be imposed, nevertheless traffic safety for elderly should be further developed, for example with simplifying left turns and improve public transportation.

Studies have reported that around 20 % of all traffic accidents are caused by a sleepy driver. Sleepy driving has been compared to drunk driving. A sleepy driver is also an issue in the case of automated vehicles in the future. Handing back the control of the vehicle to a sleepy driver is a serious risk. This has increased the need for a sleepiness estimation system that can be used in the car to warn the driver when driving is not recommended. One commonly used method to estimate sleepiness is to study the heart rate variability, HRV, which is said to reflect the activity of the autonomous nervous system, the ANS. The HRV can be expressed through different measures obtained from a signal of RR-intervals. The aim with the thesis is to investigate how well the HRV translates into sleepiness estimation and how the experimental setup might affect the results. In this study, HRV data from 85 sleep deprived drivers was collected together with the drivers’ own ratings of their sleepiness according to the nine graded Karolinska sleepiness scale, KSS. An ANOVA test showed statistical significance for almost all of the used HRV measures when the Driver ID was set as random variable. In order to reduce the number of HRV measures, a feature selection step was performed before training a Support Vector Machine (SVM) used for classification of the data. SVM classifiers are trained to use the input features describing the data to optimize hyperplanes separating the discrete set of classes. Previous research has shown good results in using HRV for sleepiness detection, but common issues are the small data sets used and that most experiments are performed in a simulator instead of at real roads. In some cases, no sleep deprivation is used. The result from the classification in this study is a mean accuracy of around 58-59 %, mean sensitivity of 50-51 %, mean specificity of 75-76 % and mean F1 score of 50-51 % over the three classes ’Alert’, ’Getting sleepy’ and ’Sleepy’. This together with the results of the ANOVA test shows that the HRV measures performed relatively poor when used for classification of the data and that there are large inter-individual differences. This suggests the use of personalized algorithms when developing a sleepiness estimation system and an investigation regarding how other confounding factors could affect the estimation is also motivated.

Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.

Trafikolyckor är ett stort samhällsproblem som många gånger kan förhindras då nästan samtliga olyckor sker till följd av mänskliga faktorer. Under vinterhalvåret är det många som kör bil till och från skidorter i Sverige där olika väderförhållanden kan ha inverkan på antalet trafikolyckor och dess konsekvenser. Syftet med det här arbetet var att undersöka hur personer som kör bil till och från skidorter i Sverige under vinterhalvåret uppfattar risker och om det finns några skillnader i riskuppfattning mellan könen. Den valda metoden för undersökningen var webbenkät som genomfördes på det webbaserade verktyget Survey&amp;Report, där det insamlade datamaterialet har sammanställts och analyserats i Excel. Det har även gjorts en tematisk innehållsanalys på de fritextsvar som inkom i enkäten. Resultatet visar att det finns skillnader mellan kvinnor och mäns riskuppfattning där män funderar mindre över risker i trafiken jämfört med kvinnor. Ju mer mil en bilförare kör per år desto mer funderar bilföraren över risker i trafiken och är också mer medveten om de risker som finns jämfört med yngre och mer oerfarna bilförare. Kvinnor tar mindre risker i trafiken och tenderar att vara mer ödmjuka i skattningen av sin egen körförmåga jämfört med män. Slutsatsen är att hur bilförare agerar och skattar olika risker beror på vilken riskuppfattning de har och den varierar utifrån kön, ålder, erfarenhet, värderingar samt kultur. / Traffic accidents are a major problem that many times can be prevented, due to the fact that almost all accidents occur as a result of human error. During the winter months, many people in Sweden are driving to ski resorts, where weather conditions can have an impact on the number of traffic accidents and their consequences. The purpose of the paper is to investigate how people who drive to and from ski resorts in Sweden during the winter months perceive risks in traffic and whether there are any differences in risk perception between the genders. The chosen method for this paper was a web survey conducted on the web-based tools Survey&amp;Report, where the collected data material has been compiled and analysed in Excel. A  thematic analysis of the free text responses was also applied. The results show that there are differences between women and men’s perception of risk, where men seems to think less about risks in traffic compared to women. The result also shows that the more miles a driver drives per year the more the driver thinks about risks in traffic and is also more aware of the risks that exist compared to younger and more inexperienced drivers. Women takes less risks in traffic and tend to be humbler in estimating their own driving ability compared to men. The conclusion of this paper is that how car drivers act and estimate different risks depends on the risk perception they have, and that varies based on gender, age, experience, values and culture.

Nowadays, smartphones are considered an essential part of our everyday lives. However, as the use of them increases so does their presence in vehicle environments. Prior studies have found that interacting with mobile devices while driving can cause cognitive, manual, and visual distractions. These distractions have a significant effect on driving performance and can result in serious accidents. As a solution to this, some applications, such as Spotify, has taken a different approach by developing a simplified version of their graphica linterface that is specifically designed for driving.The aim of this study is to examine what impacts simplified graphical interfaces has on the user experience for car drivers, focusing on Spotify and their car mode. In order to examine this, an online survey and a feature analysis was conducted. The result of this study shows that Spotify's car mode is missing a lot of features that are important to the users, causing them not to use it. These results highlight the challenge of providing all features that are expected by the users while creating a simpler interface.