<p>Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet. Vi tolkar utifrån vår teoretiska bakgrund samt vårt resultat att materialet används på olika sätt. Det kan sättas ihop till ett arbetshäfte, vilket används under en längre period. Det kan användas som ett summerande prov av elevernas kunskapsnivå i slutet av årskurs två. Enligt vår tolkning är det hur de alltid gjort på skolan som styr förfarandet. Det är oklart om lärarna ser nyttan med materialet, eftersom de uttrycker att de har goda kunskaper om elevernas kunskapsnivå även utan att använda det. När lärarna använder materialet som ett prov, uttrycker de att de får resurser utefter resultatet som meddelas till rektor, vilken i sin tur anmäler resultatet till kommunens kvalitetsredovisning. Vi har genom vår undersökning funnit att lärarna är fokuserade på mål att uppnå för årskurs fem. Vi tror att om lärarna arbetade med materialet så som författarna av det avser, underlättar det för läraren att nå målen.</p>

<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>

Det här arbetet tar upp vilken syn på problemlösning som arbetssätt som lärare i de tidigare skolåren har ute på skolorna. Arbetet behandlar även hur och i vilken utsträckning problemlösning används i lärarnas undervisning. Metoden som används i arbetet är en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lärare från lika många skolor. I vissa fall har även observation och kompletterande samtal använts. Undersökningen visar att både lärare och forskare är tämligen överens om vad ett problem är, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och kräva en ansträngning av eleven. De är även överens om att om en uppgift skall klassas som ett problem så får inte eleven på förhand ha en given metod för att lösa uppgiften. Undersökningen kommer fram till att samtalet ses av lärarna som en viktig del av problemlösningen och eleverna får därför arbeta mycket i par eller grupp när de jobbar med problemlösning.

The purpose of this master thesis is to study the correlation and meaning of current ideas and practice at the public library of Gothenburg. This was done by comparing the visions and ideas expressed by the library through the library plan, with how the daily practice looks. For the theoretical framework organizational theory is used and research data was collected both from public documents and through observations. The public library of Gothenburg were chosen for the study because of it's newly renovated facilities. The idea is that these facilities make a suitable study object of the current ideas and priorities of the public Swedish library in general.The results show that the public library practice in Sweden still rests on the original public library ideas such as offering information for free and treating every user as equal. It also shows the importance of legitimizing new activities by relating them to more familiar ingredients. When developing the organization it's critical for the library to remain recognizable as a public library to avoid damaging the brand name. The new facilities of the public library of Gothenburg do well to correspond to the ideas and visions expressed in the library plan. Generous opening hours and accessible facilities seem to help in attracting many visitors. Some questions are raised regardning the lack of dedicated reading rooms, when it is stated by the library that the meeting between the user and the information still should be regarded as the central aspect of the library practice. Room for improvment is also seen regarding the ambition of offering more ways of communication and participation. On the whole the realization of the library plan is deemed to be well on it's way, which is seen as a positive example of the much debated usefulness of the library plans. However, it is also noted in the study how some of the wide ambitions sometimes risks conflicting with each other.

Archives Day is celebrated in Sweden on the second Saturday of November every year since 1998. The aim of this study is to examine how and why Archives Day is celebrated at five archives in the Stockholm region. My empirical material consists mainly of semi-structured interviews with archivists at five archival institutions in the Stockholm region. I have chosen to only interview archivists and not any visitors due to the time con-straints and the scope of the thesis. I have also examined how the goals stated in a government report are carried out in the work with Archives Day. The theoretical framework of the investigation is gathered from educational theory as well as archival theo-ry. For the educational approach I have used John Dewey’s theory of what makes an experience educational to examine whether Archives Day is an educational experience or not. The aspects of archival theory I have chosen concerns the change of the role archives play in a postmodern society. My conclusion is thus twofold. First, I argue that a visit to Archives Day, the way it is celebrated at the ar-chival institutions I have examined, does not constitute an educating experience according to Dewey’s theory. It does, however, have the potential of being an educating experience. Second, I draw the conclusion that the goals behind Archives Day are in line with the general changes of the role of archives in society. Nevertheless, it is not certain that municipal archives have the resources to accomplish these goals. For Archives Day to be a truly successful public awareness campaign for archives, the central organization for Archives Day needs to be bigger and offer more help to the archival institutions. I also argue for further user based research in connection with outreach initiatives in the archival sector. This is a two years master’s thesis in Archival Science.

Det huvudsakliga målet för denna studie var att undersöka hur likhetstecknet på bästa sätt bör introduceras samt behandlas i grundskolans tidiga årskurser. Anledningen till genomförandet av denna studie var att forskning länge har visat på missuppfattningar hos elever om likhetstecknet samt att läromedel i överlag fastställer vad elever lär in. Syftet med denna studie var att ge en samtida svensk bild av hur läromedel och deras medföljande lärarhandledningar i årskurs 1 introducerar samt behandlar likhetstecknet och hur detta eventuellt kan inverka på elevers förståelse för likhetstecknet. Denna studie bygger på både horisontell och vertikal analys, vilket innebär en analys både mellan och inom läromedlen. Uppgifter i läromedlen kategoriserades utifrån ekvationstyp. Därtill jämfördes och grupperades uppgifterna vidare beroende på deras utformning. Även tillhörande lärarhandledningars sidor granskades för att se vilka strategier som användes för att förbereda läraren inför introduktionen av likhetstecknet. Resultatet visar stora skillnader mellan läromedlen vilket kan påverka elevers uppfattningar om likhetstecknet. Generellt fanns få icke-standardekvationer i elevarbetsböckerna efter likhetstecknets introduktionsavsnitt och stödet mellan olika lärarhandledningar varierade avsevärt. Därtill upptäcktes bildstöd av dynamisk skildringstyp, räknehändelser samt språkbruk som kan bidra till svårigheter. Upptäckterna belyser en rad problem i samtida svenska läromedel. Denna studie efterlyser samt kan fungera som en grund för vidare och mer utförlig forskning i ämnet.

I dagens skola direktplaceras nyanlända elever i yngre åldrar oftast i ordinarie klass. Många klasslärare ställs därmed inför uppgiften att undervisa elever som inte har grundläggande kunskaper i svenska. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om hur klasslärare i årskurs 1–2 arbetar med nyanlända elever som direktplacerats i ordinarie klass. Genom att observera lärare i undervisningssituationer och intervjua dem efteråt har slutsatser om lärarnas arbetsmetoder dragits. Även den stöttning och kognitiva utmaning som nyanlända elever får har undersökts. Resultatet visar att lärarna använde varierade arbetsmetoder men att enskilt arbete dominerade i undervisningen. Stöd gavs i form av bilder, demonstrationer, digital teknik, studiehandledare och förstaspråket. Aktiviteterna som eleverna deltog i innebar ibland hög kognitiv utmaning men oftast arbetade eleverna för att träna upp sina färdigheter inom läsning, skrivning och räkning.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad forskningen visar om elevers resonemangsförmåga i matematiska samtal i åldrarna 8–14 år. Studiens resultat grundas på 13 internationella artiklar, där merparten utförts i en amerikansk kontext. Tidigare studier har visat resonemangsförmågans betydelse för elevers utveckling av matematiskt kunnande. Ytterligare studier har pekat på en brist i svenska elevers möjlighet att träna denna förmåga. Detta medför ett intresse att undersöka vilka faktorer det är som påverkar utvecklingen av denna förmåga samt hur lärare kan skapa möjligheter för elever att träna den. Litteraturstudiens resultat visar fyra huvudsakliga faktorer som påverkar elevers möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga; lärares agerande, uppgiftens karaktär, mångfald av lösningar samt normer. Vidare visar studien att dessa faktorer är sammanvävda och förutsätter varandra. Detta innebär att som lärare behöver man arbeta med alla faktorerna för att resonemangsförmågan ska utvecklas.

The aim of this study is to examine how teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2, and also which perception they have of explanations and their own teaching. The survey is supported by theories that focuses on explanations in the education. These are Vygotsky´s theory of the development of the scientific concepts, general and literary concepts, proximal zone and scaffolding. To achieve the aim, the following questions has been formulated: How do teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2? How do teachers speak about explanations and their own teaching? In summary, the results of this study are that teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2 by using so called mathematical, daily and visual explanations when explaining these tasks in their education. Beyond this, the results of this study are also that teachers speak about explanations as something clear and concrete. They also define explanations as something that promote for student development and learning, and this is something the teachers in this study want to achieve in their own education when explaining mathematical tasks.

Syftet med studien är att undersöka hur andraspråkselever kan ges stöd för att förstå och skapa mening i matematiska textuppgifter. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie. Sammanlagt 59 studier ligger till grund för analysen. Resultatet visar att språkfärdigheter och läsförståelse har betydelse för andraspråkselevers möjligheter att lyckas med textuppgifter, vilket gör språkutvecklande arbete viktigt i matematik. Eleverna har i många fall lättare att lösa uppgifterna på sitt förstaspråk, men texten i uppgifterna kan göras mer tillgänglig genom att se över formuleringar och ordval. Undervisning som syftar till att lära eleverna läsa och lösa textuppgifter verkar ge resultat. Litteraturstudien pekar på att även kontexten är viktig. När elever arbetar med textuppgifter är det troligt att de tar hjälp av båda sina språk i tankeprocessen. Det gör att båda språken kan ses som en resurs. / The purpose of this study is to investigate in which ways multilingual students can be supported to understand and make meaning of mathematical word problems. The study is carried out in the form of a systematic review, including 59 studies. The results show that language skills and reading proficiency are important to multilingual students chances to succeed with word problems. That makes it important to adress those issues during mathematics lessons. In many cases students benefit from working with word problems in their first language, but the problem texts can be made more easily comprehensible if they are written in a less complex language. Instruction with the specific aim to teach students how to read and solve word problems seems to be useful. The review shows that the context in word problems also is significant. Students working on word problems are likely to use both their langugages in the cognitive process. That means that both languages may be considered to be resources in the classroom.