Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning. Tolv förklaringar har angivits varav utseende, beteende/personlighet, status och hämnd var de vanligast förekommande förklaringarna till varför mobbning uppstår bland lågstadieelever. Av resultatet framgår också att det inte finns några större skillnader på sättet att beskriva mobbning utifrån kön och ålder.

Detta är en C-uppsats som behandlar fenomenet ätstörningar ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi behandlar frågor om varför drabbade tror att ätstörningar uppkommer och vilka sociala faktorer som påverkar utbredningen och om/hur ätstörningar påverkar identiteten hos en drabbad. Vi har genom kvalitativa intervjuer försökt besvara frågor om hur medias påverkan och de sociala normerna påverkat de intervjuade volontärerna i vår studie samt hur de ser på ätstörningar som sjukdom och dess förlopp och uppkomst. Detta genom att analysera intervjuerna med hjälp av teorier av Mead, etnometodologiska infallsvinklar och teorier om identitet. De personer vi intervjuat arbetar som volontärer inom en volontärorganisation som hjälper människor som är drabbade av ätstörningar. Alla som deltog i studien hade själva personliga erfarenheter av ätstörningar. I resultatet kunde vi se tydliga skillnader och likheter i resonemanget hos de intervjuade som vi sedan analyserar för att försöka, med hjälp av hermeneutiken, nå några slutsatser om vad som påverkar ätstörningar, hur det påverkar en individ samt hur en ätstörning framställs.

Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

Åsa Edqvist & Stina Eklund Berning. Mäns våld mot kvinnor. Förklaringar till våldets uppkomst sett utifrån Kriscentrum för män i Malmö och utifrån Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö.Men’s violence towards women. Explanations on the origins of violence seen from the perspective of the Crisis centre for men in Malmö and from the perspective of the Crisis centre for women subjected to violence including their children in Malmö.I denna studie kommer mäns våld mot kvinnor att behandlas. Ämnesvalet grundar sig i att öka kunskapen i ämnet, samt att få en så nyanserad bild som möjligt av det manliga våldet. Med anledning av detta har vi valt att utgå från hur personalen från Kriscentrum för män i Malmö respektive Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö förklarar våldets uppkomst. Vid sidan om detta kommer även verksamheternas behandlingsarbeten samt deras samarbete att behandlas. Anledningen till att vi valt att utgå från dessa verksamheter är för att de skiljer sig åt då de vänder sig till de våldsutövande männen respektive de våldsutsatta kvinnorna och därmed har de olika utgångspunkter. Det empiriska materialet grundar sig på en kvalitativ studiemetod bestående av två halvstrukturerade intervjuer med personal från Kriscentrum för män i Malmö och en personal från Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras barn i Malmö. Vid sidan om detta består studien även av ett teoretiskt material i form av tidigare forskning och olika perspektiv rörandet ämnet. De perspektiv, som framförallt kommer att lyftas fram är sett utifrån den feministiska våldsforskningen samt utifrån avvikelseperspektivet. Studien visar på att förklaringarna till våldets uppkomst delvis skiljer sig åt mellan de båda verksamheterna, vilket även behandlingarna gör. Slutligen visar studien att det finns möjligheter till ett samarbete mellan verksamheterna, men att de överskuggas av svårigheter.Examensarbete i socialt arbete, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2005.

The purpose of this study is to examine and increase the understanding of how municipalities work to increase the voter turnout In the European Parliament elections, and if this work shows an effect. Through case studies of Helsingborg and Malmö, the aim of this study is to be an example of how other municipalities work on the turnout in the European Parliament election. The approach to conduct the study is through qualitative in-depth interviews with officials and politicians who organize the European elections in each municipality. Results show that the two municipalities have both similar and different work procedures and methods towards the voter turnout. Both municipalities work towards creating a functioning early voting system and to inform the residents on where, how and when they can vote. The study shows that these reasons might lead to an increased voter turnout in both municipalities. In conclusion, both municipalities have a certain proportion of local initiatives that contribute to an increased voter turnout.

<p>The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust. Pippa Norris on the other hand is convinced that political trust is connected to the performance of political institutions. She claims that for example corruption is strongly relates to political trust. The citizens of a country in which corruption is common will not trust politicians as much as the citizens in a nation where corruption is lower. In this essay, I present the current levels of trust in politicians and parliament in the countries that participate in the cross-national public opinion survey European social Survey (ESS). The investigation shows that Denmark, Finland and Switzerland have got the highest levels of political trust and that Poland, Czech Republic and Portugal have got the lowest. My analysis shows that neither gender nor age makes any difference in political trust. The comparison between political trust and participation leads to the conclusion that citizens that participate in politics have more political trust irrespective of which kind of organization they participate in. I also compare political trust and a corruption index. That comparison shows that a high level of corruption is related to a lowlevel of political trust.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare kan stötta elever för att de ska få en god läsförståelse. Litteraturstudien är inriktad mot förskoleklass upp till årskurs sju. Studiens syfte preciseras genom följande frågeställning: Hur kan lärare stötta elevers läsförståelse?   Litteraturstudiens resultat baseras på 10 vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. De vetenskapliga artiklarna har jag sökt både manuellt och elektroniskt och de är refereegranskade.   Litteraturstudiens resultat visar att explicit undervisning har god påverkan på och kan gynna elevers läsförståelse. Läraren står som modell och visar konkret för eleverna hur man gör för att förstå en text. RT modellen, vilken bygger på fyra grundstrategier, att ställa frågor, förutspå, klargöra och sammanfatta en text, kan öka elevers läsförståelse om eleverna tränar på ett medvetet sätt. Läsförståelsestrategier kräver hårt mentalt arbete så eleverna behöver vara motiverade. Elever lär sig nya ord genom att läraren läser högt, förklarar orden och skriver orden på tavlan.

The aim of this study is to examine how teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2, and also which perception they have of explanations and their own teaching. The survey is supported by theories that focuses on explanations in the education. These are Vygotsky´s theory of the development of the scientific concepts, general and literary concepts, proximal zone and scaffolding. To achieve the aim, the following questions has been formulated: How do teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2? How do teachers speak about explanations and their own teaching? In summary, the results of this study are that teachers explain mathematical tasks in the mathematical education in grade 2 by using so called mathematical, daily and visual explanations when explaining these tasks in their education. Beyond this, the results of this study are also that teachers speak about explanations as something clear and concrete. They also define explanations as something that promote for student development and learning, and this is something the teachers in this study want to achieve in their own education when explaining mathematical tasks.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

Machine learning-based systems are rapidly becoming popular because it has been realized that machines are more efficient and effective than humans at performing certain tasks. Although machine learning algorithms are extremely popular, they are also very literal and undeviating. This has led to a huge research surge in the field of interpretability in machine learning to ensure that machine learning models are reliable, fair, and can be held liable for their decision-making process. Moreover, in most real-world problems just making predictions using machine learning algorithms only solves the problem partially. Time series is one of the most popular and important data types because of its dominant presence in the fields of business, economics, and engineering. Despite this, interpretability in time series is still relatively unexplored as compared to tabular, text, and image data. With the growing research in the field of interpretability in machine learning, there is also a pressing need to be able to quantify the quality of explanations produced after interpreting machine learning models. Due to this reason, evaluation of interpretability is extremely important. The evaluation of interpretability for models built on time series seems completely unexplored in research circles. This thesis work focused on achieving and evaluating model agnostic interpretability in a time series forecasting problem.  The use case discussed in this thesis work focused on finding a solution to a problem faced by a digital consultancy company. The digital consultancy wants to take a data-driven approach to understand the effect of various sales related activities in the company on the sales deals closed by the company. The solution involved framing the problem as a time series forecasting problem to predict the sales deals and interpreting the underlying forecasting model. The interpretability was achieved using two novel model agnostic interpretability techniques, Local interpretable model- agnostic explanations (LIME) and Shapley additive explanations (SHAP). The explanations produced after achieving interpretability were evaluated using human evaluation of interpretability. The results of the human evaluation studies clearly indicate that the explanations produced by LIME and SHAP greatly helped lay humans in understanding the predictions made by the machine learning model. The human evaluation study results also indicated that LIME and SHAP explanations were almost equally understandable with LIME performing better but with a very small margin. The work done during this project can easily be extended to any time series forecasting or classification scenario for achieving and evaluating interpretability. Furthermore, this work can offer a very good framework for achieving and evaluating interpretability in any machine learning-based regression or classification problem. / Maskininlärningsbaserade system blir snabbt populära eftersom man har insett att maskiner är effektivare än människor när det gäller att utföra vissa uppgifter. Även om maskininlärningsalgoritmer är extremt populära, är de också mycket bokstavliga. Detta har lett till en enorm forskningsökning inom området tolkbarhet i maskininlärning för att säkerställa att maskininlärningsmodeller är tillförlitliga, rättvisa och kan hållas ansvariga för deras beslutsprocess. Dessutom löser problemet i de flesta verkliga problem bara att göra förutsägelser med maskininlärningsalgoritmer bara delvis. Tidsserier är en av de mest populära och viktiga datatyperna på grund av dess dominerande närvaro inom affärsverksamhet, ekonomi och teknik. Trots detta är tolkningsförmågan i tidsserier fortfarande relativt outforskad jämfört med tabell-, text- och bilddata. Med den växande forskningen inom området tolkbarhet inom maskininlärning finns det också ett stort behov av att kunna kvantifiera kvaliteten på förklaringar som produceras efter tolkning av maskininlärningsmodeller. Av denna anledning är utvärdering av tolkbarhet extremt viktig. Utvärderingen av tolkbarhet för modeller som bygger på tidsserier verkar helt outforskad i forskarkretsar. Detta uppsatsarbete fokuserar på att uppnå och utvärdera agnostisk modelltolkbarhet i ett tidsserieprognosproblem.  Fokus ligger i att hitta lösningen på ett problem som ett digitalt konsultföretag står inför som användningsfall. Det digitala konsultföretaget vill använda en datadriven metod för att förstå effekten av olika försäljningsrelaterade aktiviteter i företaget på de försäljningsavtal som företaget stänger. Lösningen innebar att inrama problemet som ett tidsserieprognosproblem för att förutsäga försäljningsavtalen och tolka den underliggande prognosmodellen. Tolkningsförmågan uppnåddes med hjälp av två nya tekniker för agnostisk tolkbarhet, lokala tolkbara modellagnostiska förklaringar (LIME) och Shapley additiva förklaringar (SHAP). Förklaringarna som producerats efter att ha uppnått tolkbarhet utvärderades med hjälp av mänsklig utvärdering av tolkbarhet. Resultaten av de mänskliga utvärderingsstudierna visar tydligt att de förklaringar som produceras av LIME och SHAP starkt hjälpte människor att förstå förutsägelserna från maskininlärningsmodellen. De mänskliga utvärderingsstudieresultaten visade också att LIME- och SHAP-förklaringar var nästan lika förståeliga med LIME som presterade bättre men med en mycket liten marginal. Arbetet som utförts under detta projekt kan enkelt utvidgas till alla tidsserieprognoser eller klassificeringsscenarier för att uppnå och utvärdera tolkbarhet. Dessutom kan detta arbete erbjuda en mycket bra ram för att uppnå och utvärdera tolkbarhet i alla maskininlärningsbaserade regressions- eller klassificeringsproblem.