Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s värdegrund och den kunskapssyn den bygger på. Vidare berörs de filosofiska utgångspunkterna för ett relationellt synsätt, några utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ämneslärares professionalism definieras med en relationell syn på lärande och utveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstås i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ämneslärare på en 7-9 skola, framträder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget på den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att närma de specialpedagogiska strävandena med allmänpedagogikens, så att arbetet för elever i svårighet genomsyrar all undervisning i skolan.

SAMMANFATTNING Hur man som vuxen på bästa och mest effektiva sätt lär sig svenska är en aktuell fråga och som idag med stora flyktingströmmar är mer debatterad än någonsin tidigare. Den här uppsatsen handlar om vilka faktorer som påverkar språkinlärningen i positiv riktning och vad som gör en språkutbildning effektiv och framgångsrik samt vad som kan utgöra hinder. Genom fyra kvalitativa intervjuer med lärare och studerande vid en Sfi-skola undersöker denna studie upplevda påverkansfaktorer och hinder för språkutveckling. Deltagarna i studien menar att man lär sig det svenska språket på olika sätt genom exempelvis internet, jobb och socialt umgänge, men tyngdpunkten i denna uppsats ligger på den relationella pedagogikens betydelse vid formell språkinlärning. De studerandes prestationer och pedagogiska utveckling förutsätter goda relationer och positiva känslor. Om man känner sig sedd och bekräftad av sin lärare ökar också intresset och engagemanget i lärandet. Deltagarna anser att den egna motivationen är en grundförutsättning i en välfungerande inlärningssituation samt att ohälsa, stress och tidspress är de största hindren. Sökord: Relationell pedagogik, andraspråksinlärning, motivation

The aim of this thesis was to examine which view students in four different grade three have on the equality sign. There are two main classifications how students understand the equal sign; operational as a sign that wants you to do something so there will be a result and relational as a sign that shows an equal relation between both of it’s sides. This is the mathematical theory my study is based on. For a more holistic view on learning I used the sociocultural perspectiv as a superordinate theory. The main method I used in this study was a math test that I constructed after reading international studies on this topic and doing a pilot test. The other method was a structured interview with the math teachers for getting an overview about how they taught the equality sign and their thoughts about it. The design of my study had the goal to investigate how do students in grade three understand the equality sign. Most of the students could solve relational math tasks even though only half of them explained the meaning of the equality sign relational. Students who had math difficulties solved only less than half of the relational math tasks and only one of them defined the equality sign relational. Students who defiened the equality sign as relational could solve more relational math task than the group who defined it operational although even they could solve a majority of the relational math tasks.

No description available.

<p>Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.</p><p> </p><p>Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik <em>3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27</em>. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.</p>

Avsikten med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur programmering som didaktiskt medeli matematikundervisningen kan fördjupa relationell problemlösning. Programmering är ett aktuellt digitalt medel som numera ingår i matematikkurserna både på grundskole- och gymnasial nivå (Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). Skolinspektionen (2019) pekar trots detta på en utebliven användning av programmering på skolorna. Det gjorde oss fundersamma att programmeringstillägget å ena sidan anses aktuellt att införa medan det å andra sidan inte implementeras i undervisningen i någon längre utsträckning. Funderingarna kom sedermera att inspirera oss till att undersöka vilken påverkan programmering har på elevernas lärprocess. Kunskapsöversikten fokuseras kring det matematiska delmomentet problemlösning där Richard R. Skemps artikel Relational Understanding and Instrumental Understanding (1976) har fungerat som ett genomgående stöd. Skemp beskriver problemlösningsförmågan genom begreppen relationell respektive instrumentell förståelse. De studier som granskats i detta arbete har framförallt fokuserats kring den relationella förståelsen. Enligt diverse forskare såsom Bostic och Yee (2014), Castledine och Chalmers (2011) samt Stigberg och Stigberg (2020) utvecklar programmering bl.a. elevers resonemangsförmåga, logiska tänkande, kontextualisering och kommunikativa förmåga, vilket Ardito, Mosley och Scolling (2014), Loong (2014), Utomo (2020) m.fl. i sin tur menar utvecklar den relationella förståelsen. Cervesato, Gonzalez och Kumar (2014) beskrev problemlösning som sker genom relationell förståelse som relationell problemlösning, vilket är det begrepp som används i detta arbete. Då frågeställningen utgörs av två delar - relationell problemlösning samt programmering - anpassades sökningarna därefter. Sökprocessen baserades på de rekommendationer som anges i Backmans (2016), Fribergs (2017a) samt Thuréns (2019) metodlitteratur. Sökningarna genererade källor som till större del behandlade en av de två delarna åt gången vilket gjorde att vi fick jämföra samt synkronisera resultaten med varandra och därefter dra slutsatser. De slutsatser som drogs visade att användning av programmering i matematikundervisningen främjar ett långt större antal kompetenser och förmågor än enbart stärkning av elevernas digitala kompetens vilket Regeringskansliet (2017) framförde som huvudsakligt argument för programmeringstillägget.

No description available.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning. Tolv förklaringar har angivits varav utseende, beteende/personlighet, status och hämnd var de vanligast förekommande förklaringarna till varför mobbning uppstår bland lågstadieelever. Av resultatet framgår också att det inte finns några större skillnader på sättet att beskriva mobbning utifrån kön och ålder.

Fokus för den här C-uppsatsen är arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lärprocessen ur ett ”målrelationellt” perspektiv i vilket målet för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och där bildspråket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen på hur man lär sig genom relationella möten. Undersökningen utgår från ett ämnesintegrerat filmprojekt mellan samhällskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever på en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att låta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex år efter avslutade studier, med hjälp av foto- och filmelicitering, berättat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frågeställning är en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lärande skolarbete i ämnesintegrerade projekt. Är estetisk lärprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, något roligt att göra i vila från andra ämnen, eller hjälper detta elevers lärande framåt samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie är att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lärprocess och jag vill härigenom bidra med kunskap om detta. I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgång till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras färdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, värdera och lösa problem i lärandet. I studien berättar de före detta eleverna att de även lärt sig av varandra och hur de genom arbete i rörlig bild dessutom uppnått mål i samhällskunskap utan att de tänkt på det. De berättar också att de har användning för detta i sitt yrkesliv i mediebranschen där de ofta under en arbetsprocess utsätts för kritiskt granskande. De före detta eleverna menar att deras positiva bild av en handledande arbetsmetod gör att de har beredskap för detta.

Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.   Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik 3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.