Nivån på ett lands valdeltagande kan vara ett mått på hur en befolknings förtroende för de folkvalda ser ut. Är valdeltagandet högt kan det tyda på att förtroendet till de som styr samhället är stort. Syftet med den här kvantitativa studien är att undersöka om det finns något samband mellan några av samhällets socioekonomiska stratifieringsvariabler och sannolikheten för att en person går och röstar. Undersökningen utgår från fem frågeställningar angående lön, utbildningsår, social klass, samhörighet med en viss klass samt civilstånd och undersöker utifrån dessa sannolikheten för att en person deltar i val. Forskning har visat att socioekonomiska variabler har samband med en persons valdeltagande. Förhoppningen med den här studien är att kunna bidra med ytterligare kunskap inom forskningsområdet. Tidigare teorier delar framförallt upp förklaringar kring valdeltagande i tre olika perspektiv: institutionella-, individuella- och kontextuella förklaringar. Institutionella förklaringar innefattar framförallt hur reglerna kring ett lands valdeltagande ser ut, t.ex. vilket valsystem som används. Individuella faktorer innebär istället vissa personliga egenskaper som kan påverka huruvida en person väljer att gå och rösta eller inte. De kontextuella förklaringarna syftar till slut på den sociala och politiska miljö som individer vistas i och hur dessa kan påverka valdeltagandet. Den här studien fokuserar framförallt på om det finns något samband mellan de individuella egenskaperna lön, utbildning, social klass samt civilstånd och sannolikheten för att en person röstar i val. Datamaterialet utgår från levnadsnivåundersökningen år 2000 där respondenter från alla åldrar och bakgrunder ingår. Resultaten visar att antalet utbildningsår, om en person är gift eller sambo samt ålder har ett samband med sannolikheten för att delta i val. En sociologisk förklaring angående sambandet mellan civilstånd och valdeltagande skulle kunna vara att om man bor tillsammans med någon kan chansen att bli påmind om att rösta vara större än om man bor ensam.

Denna undersökning handlar om hur strategisk kultur påverkar synen och förståelsen av den samtida svenska militära strategin. Sedvanligt tänkande utgår från att den militära strategin är en process formad av intresse. Vid studiet av militär strategi utifrån ett kulturellt perspektiv möjliggörs expo- nering av bakomliggande normer vilka kan bistå med förklaring åt vad som generar statens intresse och ger den militära strategin en mening. Syftet med undersökningen är att förklara hur strategisk kultur påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Undersökningen har en kvalitativ-tolkande ansats och baseras på ett teoretiskt ramverk utgå- ende från strategisk kultur som utgörs av kontextuell påverkan, ur vilket statens normer skapas och som formar statens identitet. Metoden bygger på att förförståelse om samtida svensk strategi skapas, varefter ur teman framträdande normer analyseras och hur dessa påverkar den samtida svenska mi- litära strategin. Resultatet av analysen påvisar att det finns starka normer som påverkar samtida svensk militär stra- tegi. Normerna genererar såväl preferenser till den militär strategins förståelse som att bidra till uppfattningen om strategins ändamål, syfte samt konstruktion av det militära maktmedlets förmåga.