The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust. Pippa Norris on the other hand is convinced that political trust is connected to the performance of political institutions. She claims that for example corruption is strongly relates to political trust. The citizens of a country in which corruption is common will not trust politicians as much as the citizens in a nation where corruption is lower. In this essay, I present the current levels of trust in politicians and parliament in the countries that participate in the cross-national public opinion survey European social Survey (ESS). The investigation shows that Denmark, Finland and Switzerland have got the highest levels of political trust and that Poland, Czech Republic and Portugal have got the lowest. My analysis shows that neither gender nor age makes any difference in political trust. The comparison between political trust and participation leads to the conclusion that citizens that participate in politics have more political trust irrespective of which kind of organization they participate in. I also compare political trust and a corruption index. That comparison shows that a high level of corruption is related to a lowlevel of political trust.

Användningsområdena för artificiell intelligens ökar ständigt vilket är inte förvånande då AIs förmåga att lösa komplicerade problem många gånger överstiger den mänskliga motsvarigheten. Implementeringen av AI-system har ibland gått så långt att utvecklarna själva inte längre vet hur systemet har tagit fram en slutsats; vilket har gjort att möjligheten att undersöka, förstå och felsöka utfall är näst intill icke-existerande. Eftersom dagens AI-system inte erbjuder förklaringar till utfallen har det resulterat i en ovilja hos slutanvändaren. Forskningsområdet eXplainable AI (XAI) menar att genom att använda genererade förklaringar kan AI-systemen bli mer förståeliga för slutanvändaren. Ett område som är i stort behov av AI-system är sjukvården, speciellt inom sepsis där en snabb diagnostisering drastiskt minskar sjukdomens mortalitet. Syftet med denna studie var att ta fram designriktlinjer vid utveckling av förklaringar som är ämnade att främja tillit till och förståelse för AI-baserade kliniska beslutsstöd menade för diagnostisering av sepsis. Studien påbörjades med en förstudie som bestod av en enkät och en litteraturstudie, sedan utvecklades en mid-fi prototyp som följdes av användarupplevelsetester. Insamlad dataanalyserades med hjälp av top-down och en induktiv analysmetod varefter ett slutligt resultat togs fram. Resultatet säkerställde att det finns flera faktorer som behöver inkorporeras vid framtagandet avförklaringar till ett AI-systems rekommendationer för främjande av tillit och förståelse. För en ökad tillit behöver en förklaring kompletteras med data som tillåter slutanvändaren att validera förklaringen och bemöta användarens informationsbehov. För en ökad förståelse bör en förklaring innehålla information som tillåter användaren förstå anledningen till förklaringens huvudinnehåll, exempelvis ”X beror på Z och Y”. Tilliten och förståelsen i denna studie mättes endast vid ett tillfälle vilket gör att frågan om hur riktlinjerna skulle påverka tillit till och förståelse för AI-system över tid kvarstår. / The fields of application for artificial intelligence is constantly increasing, which is not suprising as the AI's ability to solve complex problems often exceeds the human counterpart. The development of AI systems has come so far that somtimes not even the developers themselves can explain how the system came to its conclusion; which has made the possibility of examining, understanding and troubleshooting outcomes almost non-existent. Since today's AI systems do not offer explanations for the outcomes, it has resulted in resistance on the part of the end user. The research are eXplainable AI (XAI) believes that using generated explanations, AI systems can become more understandable to the end user. One area that is in great need of AI systems is healthcare, especially for diagnosing sepsis where a rapid diagnosis drastically reduces the mortality of the disease. The purpose of this study was to develop design guidelines for the development of explanations that are intended to promote trust and understanding of AI-based clinical decision support intended for the diagnosis of sepsis.The study began with a feasibility study consisting of a questionnaire and a literature study, then amid-fi prototype was developed that was followed by user experience tests. Collected data were analyzed using top-down and an inductive analysis after which a final result was obtained.The results ensured that there are several factors that need to be incorporated in the development of explanations for the promotion of trust and understanding. For increased trust, an explanation needs to be supplemented with data that allows the end user to validate the explanation and meet the user's information needs. For an increased understanding, an explanation should contain information that allows the user to understand the reason for the main content of the explanation, for example "Xdepends on Z and Y".The trust and understanding in this study was only measured at one occasion, as such the question of how the guidelines would affect trust and understanding of AI systems over time remains.

Rekommendationssystem (RS) implementeras på sociala medier för att filtrera information. RS följs av risker, som att användare endast blir exponerade för innehåll som överensstämmer med egna åsikter, vilket bland annat kan resultera i ojämlik tillgång till kritisk information. Inom sociala medier har RS blivit centralt för värdeerbjudandet. Denna typ av sociala medier har en inverkan på sociala, kulturella och politiska aspekter. Förtroende är en nödvändighet för acceptans av system. Olämpligt högt förtroende ökar däremot risken för manipulation då det inte ger förutsättningar för ett kritiskt förhållningssätt. Förtroende kan genereras genom förståelse eller övertygelse, där båda är möjliga utkomster av förklaringar. Design för förtroende genom övertygelse ökar acceptansen men också risken för olämpligt högt förtroende. Design för förtroende genom förståelse är lämpligare ur ett användarperspektiv, eftersom det låter användare bedöma vad som är lämpligt förtroende.  En designorienterad studie har genomförts för att undersöka hur transparenta förklaringar kan stötta användares reflektioner kring förtroende. Resultatet av studien är fem designförslag för att stötta användares reflektioner kring förtroende. Designförslagen kan användas som stöd för designers vid skapandet av gränssnitt för rekommendationssystem i sociala medier. / Recommender systems (RS) are implemented on social media to filter information. RS brings the risk that users are only exposed to content that matches their own opinions, which can result in unequal access to critical information. Within social media, RS has become central to the value proposition. This means that social media with RS as a central feature has an impact on social, cultural, and political aspects. Trust is a necessity for acceptance of the system. Inappropriately high trust, however, increases the risk of manipulation as it does not provide conditions for a critical approach. Trust can be generated through understanding or persuasion, both of which are possible outcomes of explanations. Design for trust through persuasion increases acceptance but also the risk of inappropriate high trust. Design for trust through understanding is more appropriate from a user perspective, as it allows users to assess what is appropriate trust. This study was conducted through a design study method approach where we evaluated how transparent explanations can support users' reflections on trust. The result of the study is five design suggestions to support users' reflections on trust. These design suggestions can be used as guidance for designers in creating interfaces for recommendation systems in social media.

In a representative democracy, voting in the general elections is a democratic right and turnout is an important indicator of whether the democratic system is doing well or whether there is a distrust of a political system. Sweden generally has a high voter turnout in the general elections, but Haparanda municipality stands out with by far the lowest voter turnout in the country. A low turnout in the general elections can lead to poorer representativeness and lead to legitimacy problems for political decision-making. The essay examines known contextual factors that, ac- cording to election research, explain low turnout in Haparanda. Furthermore, a comparison is made with Norrbotten's municipalities and Swedish border municipalities with the aim of find- ing if there is any clear indicator that can explain the low turnout. The comparison shows that Haparanda has one of the lowest average disposable incomes and a clearly higher proportion of foreign-born citizens than the other compared municipalities. Therefore, a comparison is also made of the voter turnout between Haparanda and other municipalities with an equal proportion of foreign born. The two indicators foreign-born citizens and disposable income are contextual factors that, according to previous research, affect voter turnout in a negative direction and that give Haparanda an uphill battle in the coming election year unless targeted investments are made to increase voter turnout in the municipality with Sweden's lowest voter turnout. / I en representativ demokrati är röstning i de allmänna valen en demokratisk rättighet och val- deltagande en viktig indikator för huruvida det demokratiska systemet mår bra eller om det förekommer en misstro till ett politiskt system. Sverige har generellt ett högt valdeltagande i de allmänna valen, men Haparanda kommun utmärker sig med det i särklass lägsta valdeltagandet i landet. Ett lågt deltagande i de allmänna valen kan leda till sämre representativitet och leda till legitimitetsproblem för politiskt beslutsfattande. I uppsatsen undersöks kända kontextuella faktorer som enligt valforskningen förklarar lågt valdeltagande i Haparanda. Vidare görs en jämförelse med Norrbottens kommuner och svenska gränskommuner med syfte att finna om det förekommer någon tydlig indikator som kan förklara det låga valdeltagandet. Jämförelsen visar att Haparanda har en av de lägsta disponibla medelinkomsterna och en klart högre andel utrikes födda medborgare än övriga jämförda kommuner. Därför görs även en jämförelse mel- lan valdeltagandet i Haparanda och andra kommuner med lika stor andel utrikes födda. De två indikatorerna utrikes födda och disponibel inkomst är kontextuella faktorer som enligt tidigare forskning påverkar valdeltagande i negativ riktning och som ger Haparanda en uppförsbacke till kommande valår om inte riktade satsningar görs för att öka valdeltagandet i kommunen med Sveriges lägsta valdeltagande.

Infrastructure projects frequently exceed their budgets in both time and cost, which often burdens the taxpayers. A significant percentage of these projects are neither complex nor unique, where the contract sum is a fraction of the contract sum of known megaprojects however has a higher percentage of cost overruns. The purpose of this study is to identify the cause, particularly the explanation behind these small and uncomplicated infrastructure projects' time and cost overruns, and to propose methods to avoid this wastage of taxpayer money. To achieve this purpose, a qualitative case study has been conducted within the scope of the Swedish Transport Administration's (Trafikverket) Investment division in the Eastern region in Uppsala, with a focus on pedestrian and bicycle paths. Empirical data has been gathered using Trafikverket's tools for deviation management, and semi-structured interviews were conducted with forecasters at Trafikverket's Investment division in Uppsala. A literature review has been made and were used to better interpret the empirical results. The identified causes are manifold but can be summarized as legal, political, and bureaucratic obstacles, communication issues, working methods, lack of experience and bad luck. The explanations for time and cost overruns can solely be attributed to the phenomenon of optimism bias, as this encompasses the forecaster's role as a decision maker in the project and the extent to which they could anticipate emerging situations. To mitigate optimism bias, the method of reference class forecasting is proposed. Furthermore, it is suggested to Trafikverket to reconsider the intervals of forecasting to be reviewed and adjusted according to the industry's way of setting forecasts on time. In conclusion, this study states that this is an important topic for future research in cost overruns in infrastructure projects. The recommendation is to focus on small and uncomplicated infrastructure projects. In addition, research must find the explanations for the causes of cost overruns before addressing the problem with appropriate methods.

State-of-the-art Machine Learning (ML) algorithms show impressive results for a myriad of applications. However, they operate as a sort of a black box: the decisions taken are not human-understandable. There is a need for transparency and interpretability of ML predictions to be wider accepted in society, especially in specific fields such as medicine or finance. Most of the efforts so far have focused on explaining supervised learning. This project aims to use some of these successful explainability algorithms and apply them to Reinforcement Learning (RL). To do so, we explain the actions of a RL agent playing Atari’s Breakout game, using two different explainability algorithms: Shapley Additive Explanations (SHAP) and Local Interpretable Model-agnostic Explanations (LIME). We successfully implement both algorithms, which yield credible and insightful explanations of the mechanics of the agent. However, we think the final presentation of the results is sub-optimal for the final user, as it is not intuitive at first sight. / De senaste algoritmerna för maskininlärning (ML) visar imponerande resultat för en mängd olika tillämpningar. De fungerar dock som ett slags ”svart låda”: de beslut som fattas är inte begripliga för människor. Det finns ett behov av öppenhet och tolkningsbarhet för ML-prognoser för att de ska bli mer accepterade i samhället, särskilt inom specifika områden som medicin och ekonomi. De flesta insatser hittills har fokuserat på att förklara övervakad inlärning. Syftet med detta projekt är att använda några av dessa framgångsrika algoritmer för att förklara och tillämpa dem på förstärkning lärande (Reinforcement Learning, RL). För att göra detta förklarar vi handlingarna hos en RL-agent som spelar Ataris Breakout-spel med hjälp av två olika förklaringsalgoritmer: Shapley Additive Explanations (SHAP) och Local Interpretable Model-agnostic Explanations (LIME). Vi genomför framgångsrikt båda algoritmerna, som ger trovärdiga och insiktsfulla förklaringar av agentens mekanik. Vi anser dock att den slutliga presentationen av resultaten inte är optimal för slutanvändaren, eftersom den inte är intuitiv vid första anblicken. / Els algoritmes d’aprenentatge automàtic (Machine Learning, ML) d’última generació mostren resultats impressionants per a moltes aplicacions. Tot i això, funcionen com una mena de caixa negra: les decisions preses no són comprensibles per a l’ésser humà. Per tal que les prediccion preses mitjançant ML siguin més acceptades a la societat, especialment en camps específics com la medicina o les finances, cal transparència i interpretabilitat. La majoria dels esforços que s’han fet fins ara s’han centrat a explicar l’aprenentatge supervisat (supervised learning). Aquest projecte pretén utilitzar alguns d’aquests existosos algoritmes d’explicabilitat i aplicar-los a l’aprenentatge per reforç (Reinforcement Learning, RL). Per fer-ho, expliquem les accions d’un agent de RL que juga al joc Breakout d’Atari utilitzant dos algoritmes diferents: explicacions additives de Shapley (SHAP) i explicacions model-agnòstiques localment interpretables (LIME). Hem implementat amb èxit tots dos algoritmes, que produeixen explicacions creïbles i interessants de la mecànica de l’agent. Tanmateix, creiem que la presentació final dels resultats no és òptima per a l’usuari final, ja que no és intuïtiva a primera vista.

Trust is important for the adoption of autonomous vehicles. Providing voiced explanations explaining a vehicle’s behavior has been found to improve trust, but it is unclear how explanations should be presented. In this experimental study, it was investigated whether manipulating the temporal sequence of “How” explanations, that describe what the vehicle does, and “Why” explanations, that describe why the vehicle does something, influence users’ trust, mental workload, situational awareness, and preferences. The research questions are: 1. What is the optimal sequence of presenting explanations, measured by the least amount of mental workload, increased trust, and increased situational awareness? 2. Which explanation type do people prefer the most? 3. Does explanation type affect attentional task performance? These questions were assessed by using questionnaires and qualitative data in a within group design. The sample consisted of 42 participants between the ages of 21 and 37. The data was analyzed with a repeated measures analysis of variance (ANOVA) and a binomial test. The study found no effect of different explanation types on trust and mental workload. However, the scenarios had a significant effect on the results. Presenting the “How + Why” explanation before an event caused the best situational awareness. Although no significant difference in preferences was found, the “Why” explanation had the highest mean preference. This study shows that when evaluating different explanation types, it is important to consider situational factors that can affect measured variables such as vehicle’s behavior and surrounding environment. Future studies should focus on exploring situational factors further. / Förtroende är viktigt för införandet av autonoma fordon. Att ge auditiva förklaringar om bilens handlingar har setts förbättra förtroendet, men det är oklart hur förklaringar bör presenteras. I denna experimentella studie undersöktes det om manipulering av den tidsmässiga sekvensen av "Hur"-förklaringar, som beskriver vad fordonet gör, och "Varför"-förklaringar, som beskriver varför fordonet gör något, påverkade användarens förtroende, mentala arbetsbelastning, situationsmedvetenhet, och preferenser. Forskningsfrågorna var: 1. Vilken är den optimala sekvensen för att presentera förklaringar, mätt med minsta möjliga mentala arbetsbelastning, ökat förtroende och ökad situationsmedvetenhet? 2. Vilken typ av förklaring föredrar folk mest? 3. Påverkar typ av förklaring uppmärksamhetsuppgift? Dessa frågeställningar undersöktes med hjälp av frågeformulär och kvalitativa data i en inomgruppsdesign. Urvalet bestod av 42 deltagare mellan 21–37 år. Data analyserades med en variansanalys med upprepade mått (ANOVA) och ett binomialtest. Studien fann ingen effekt av olika förklaringstyper på förtroende och mental arbetsbelastning. Scenarierna hade dock signifikant effekt på resultaten. Att presentera "Hur + Varför"-förklaringen innan en händelse gav den bästa situationsmedvetenheten. Även om ingen signifikant skillnad i preferens hittades, hade "Varför"-förklaringen det högsta medelvärdet. Denna studie visade att när man utvärderar olika förklaringstyper är det viktigt att ta hänsyn till situationsfaktorer som kan påverka uppmätta variabler som fordonets beteende och omgivande miljö. Framtida studier bör fokusera på att utforska situationsfaktorer ytterligare.

Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.