Saab AB, i sin utveckling av Gripen E, utvärderar och testar produkter som ska in i cockpiten i en flygsimulator. Denna utvärdering har exempelvis skett med mätning av mental arbets­belastning. Detta har tidigare mätts genom att exempelvis fråga operatören om dennes upplevelse av sin mentala arbetsbelastning. Detta har lett till hög arbetsbörda för testledare och ett behov av att digitalisera mätningen. Syftet med denna studie har varit att utvärdera ett nytt digitaliserat verktyg, VoiceLog, för att se om det finns möjlighet att byta ut tidigare metod för mätning. Ett experiment genomfördes där deltagarna fick genomföra en och samma uppgift under tre olika förut­sättningar: mätning med VoiceLog, mätning med muntlig dialog­baserad metod och en förutsättning helt utan dynamisk mätning. Totalt deltog nio personer i studien. Resultatet visar att VoiceLog inte påverkar arbets­belastning eller prestation. VoiceLog mäter även samma sak som den tidigare metoden men går inte att använda för en generell skattning över en längre period. Deltagarna angav även att uppgifterna som utfördes under tiden för mätning med VoiceLog som enklare än uppgifterna de genomförde under tiden för mätning med den redan etablerade metoden

<p>Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.</p>

<p>ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation.</p><p>Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. <em>Hur </em>informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet.</p><p>Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet.</p><p>I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna.</p><p>Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.</p>

Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.

Mental workload was investigated using electroencephalography (EEG) and National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). The purpose of the study was to investigate the impact of passive and interactive learning on mental workload. The passive group (N = 5) had passive learning by reading a document regarding fire and safety when working in a laboratory, while the interactive group (N = 6) in addition to reading also had interactive learning by working with the same document in a group. On a follow-up test with EEG and NASA-TLX five days after the learning session, the subjects had a knowledge test based on the earlier learning. The results showed no significant divergence between the groups in mental workload measured with EEG and NASA-TLX or performance on a knowledge test. The subjects had difficulties remembering the fire and safety-routines on the knowledge test, which is consistent with previous research on risk communication. There was no correlation between EEG and NASA-TLX, which may be due to the difficulty in making accurate estimates of mental workload. / Mental arbetsbelastning har undersökts med elektroencefalografi (EEG) och National Aeronautics and Space Administration Task Load Index (NASA-TLX). Syftet med studien var att undersöka påverkan av passiv och interaktiv inlärning på mental arbetsbelastning. Den passiva gruppen (N = 5) fick passiv inlärning genom att läsa dokumentet ”Hälsa och Säkerhet vid kemiskt arbete på laboratorier, Kemiteknik (Säkerhet vid kemiskt arbete)” medan den interaktiva gruppen (N = 6) utöver genomläsningen även fick interaktiv inlärning genom att prata och samverka interaktivt i en grupp. Fem dagar efter inlärningen genomförde försökspersonerna ett kunskapstest baserat på den tidigare inlärningen med mätning av EEG samt NASA-TLX. Resultaten visade inte någon signifikant skillnad mellan grupperna i mental arbetsbelastning mätt med EEG och NASA-TLX eller prestation mätt med ett kunskapstest. Försökspersonerna hade svårt att minnas information från brand- och säkerhetsrutinerna på kunskapstestet, vilket är i enlighet med tidigare forskning om riskkommunikation. Inget samband erhölls mellan EEG och NASA-TLX, något som kan bero på svårigheten att träffsäkert skatta mental arbetsbelastning.

ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation. Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. Hur informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet. Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet. I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna. Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.

Office environment and its configuration evolve constantly. Research has shown that office environment affects the health of the employees, at work as well as off work. This study used an experimental design aiming to find out how mental workload is affected by background noise in an environment similar to office landscapes compared to a silent environment that resembles a private office. Subjects performed tasks in a simulated office environment where brain activity (EEG), sweat levels (GSR) and self-assessments (NASA-TLX) measured mental workload. Results from the different measures were later compared. NASA-TLX showed that background noise made the task more mentally demanding than an environment without background noise. However, the EEG and GSR data did not show any measurable effect of the sound conditions. A possible explanation to the results could be that the subjects were stressed before the experiment and that the tasks were too mentally demanding. The result regarding perceived mental demand in a noisy environment is consistent with previous research. Perceived mental demand can have a negative impact on health and productivity according to previous research. / Kontorsmiljön och dess utformning är i ständig utveckling. Forskning har visat att kontorsmiljön påverkar de anställdas hälsa, både på och utanför arbetet. Denna studie använde en experimentell design med syfte att ta reda på hur mental arbetsbelastning påverkas av bakgrundsljud, liknande ljudmiljön i öppna kontorslandskap, jämfört med en tyst miljö som mer påminner om privata kontor. Försökspersoner utförde uppgifter i en simulerad kontorsmiljö där hjärnaktivitet (EEG), svettnivåer (GSR) och självskattningar (NASA-TLX) mätte arbetsbelastningen. Resultatet av de olika mätningarna jämfördes. NASA-TLX visade att bakgrundsljud gjorde en uppgift mer belastande än utan bakgrundsljud. Däremot kunde inte EEG- eller GSR-data visa på någon mätbar skillnad mellan ljudbetingelserna. En möjlig förklaring till detta är att försökspersonerna kan ha varit stressade innan experimentet och att uppgifterna var för mentalt belastande. Att öppna kontorslandskap upplevdes som mer mentalt belastande stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Upplevd mental belastning kan enligt tidigare forskning ha en negativ effekt på hälsa och produktivitet.

Den fysiska arbetsmiljön är viktig för hälsan. Den kontorstypen vi arbetar i har en betydande påverkan på individen. Vi vet idag att buller, speciellt över en längre tid bidrar till negativa hälsoeffekter. Trots det utformar vi kontor med öppnare landskap där arbetstagare inte kan kontrollera bakgrundsljudet. Den här studien genomförs i en kontrollerad miljö med syfte att synliggöra hur det kan vara att arbeta i ett öppet kontorslandskap och i ett vanligt kontor. Studien mäter både upplevd och observerad arbetsbelastning, samt hur dessa skiljer sig åt i en tyst miljö och en miljö med bakgrundsljud. I experimentet använde vi oss av eye-tracking utrustning för att mäta pupillutvidgning, vilket kan ha ett samband med ökad mental arbetsbelastning. GSR-utrustning användes för att mäta känslosvall och deltagarnas upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av en NASA-TLX enkät. Resultatet visar att miljön med bakgrundsljud upplevdes störande under hela testet. Skillnader i pupillstorleken visade på en ökad mental arbetsbelastning när det fanns ljud i bakgrunden, men bara på de tester som innehöll en läsuppgift. Om arbetsbelastningen blir för hög, kan det enligt tidigare forskning, leda till en negativ påverkan på en persons hälsa. / The physical work environment is important for your health. The type of office we work in have a significant impact on the individual. We know today that noise, especially over a longer period of time contribute to negative health effects. Despite this we continue designing offices with open landscape where workers cannot control the background noise. This study is conducted in a controlled environment with the intention to get a view how it might be to work in an open landscape office and in a regular office. The study measure both perceived and observed mental load, and how these differ in a quiet environment and an environment with background noise. In the experiment we used eye-tracking equipment to measure pupil dilation, which may be associated with increased mental load. GSR-equipment was used to measure emotional arousal and participants perceived workload was measured using a NASA-TLX questionnaire. The result shows that the environment with background noise was experienced as disturbing throughout the test. Differences in pupil dilation showed an increased mental workload when there was sound in the background, but only on the tests that contained a reading task. If the workload becomes too high, it can, according to previous research, lead to a negative impact on a person’s health.

Den här studien syftade till att undersöka om mental arbetsbelastning kan påverka benägenhetenatt begå konjunktionsfelet vid sannolikhetsbedömningar, trots att man fått ledtrådarsom synliggjort konjunktionsregeln. Detta undersöktes med en experimentell mellangruppsdesign.I studien deltog 57 deltagare, varav 27 i experimentgruppen och 30 i kontrollgruppen.Deltagarna var i huvudsak studenter på universitetsnivå. Grupperna hade en jämn könsfördelning.Vad gäller ålder så var medelvärdet i kontrollgruppen 24.8 och medelvärdet i experimentgruppenvar 30.7. Samtliga deltagare fick utföra ett datorbaserat test. Båda gruppernastest bestod av sannolikhetsbedömningsuppgifter, felstavningsuppgifter, samt en tilläggsuppgiftdär deltagarna ombads ange om ett visst ord förekommit i tidigare fråga eller ej. Experimentbetingelseninnehöll dessutom en visuospatial arbetsminnesuppgift. Resultatet visade attmental arbetsbelastning inte ökade antalet konjunktionsfel vid sannolikhetsbedömningar dådeltagarna fått ledtrådar som synliggjort konjunktionsregeln. Slutsatsen visar att det inte behövervara mer resurskrävande för arbetsminnet att göra normativa bedömningar och att tillgodogörandetav konjunktionsregeln är robust mot mental arbetsbelastning. Framtida forskningskulle kunna undersöka vilken betydelse ett visst antal ledtrådar har för om tillgodogörandetav konjunktionsregeln påverkas av mental arbetsbelastning. / The aim of this study was to investigate whether mental workload can affect the tendency tocommit the conjunction fallacy in probability assessments, despite having read clues that exposethe conjunction rule. This was investigated with an experimental between-group design.In total, the study had 57 participants, whereof 27 in the experiment group and 30 in the controlgroup. The groups were equally balanced concerning sex. The average age in the controlgroup was 24.8 years compared to 30.7 years in the experiment group. All participants performeda computer-based test. Both groups’ test consisted of tasks with probability assessments,discovering misspelled words and an additional task about estimating whether a certainword had occurred during the previous task. The experimental condition also consisted ofa visuo-spatial working memory task. The result indicated that mental workload did not increasethe number of conjunction fallacies committed in probability assessments, given thatthe participants had read clues that expose the conjunction rule. From this result, the conclusionis drawn that normative judgments are not necessarily more demanding for the workingmemory, also that the utilization of the conjunction rule is resistant to mental workload. Futureresearch might investigate what impact a certain number of clues has for whether theutilization of the conjunction rule is affected by mental work load.