<p>Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.</p>

<p>Det här arbetet tar upp vilken syn på problemlösning som arbetssätt som lärare i de tidigare skolåren har ute på skolorna. Arbetet behandlar även hur och i vilken utsträckning problemlösning används i lärarnas undervisning. Metoden som används i arbetet är en i huvudsak kvalitativ intervju med sju lärare från lika många skolor. I vissa fall har även observation och kompletterande samtal använts. Undersökningen visar att både lärare och forskare är tämligen överens om vad ett problem är, de menar bland annat att ett problem ska vara en utmaning och kräva en ansträngning av eleven. De är även överens om att om en uppgift skall klassas som ett problem så får inte eleven på förhand ha en given metod för att lösa uppgiften. Undersökningen kommer fram till att samtalet ses av lärarna som en viktig del av problemlösningen och eleverna får därför arbeta mycket i par eller grupp när de jobbar med problemlösning.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?</p><p>    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget. Under 1990-talet då Ryssland befann sig i en ekonomisk kris drabbades hela den ryska krigsmakten och inte minst Östersjömarinen av neddragningar och minskat manöverutrymme. Antalet fartyg minskade och tillfälle till övningar försvann. Efter millennieskiftet stabiliserades Rysslands ekonomi och Östersjömarinens styrka växte, samarbetet med väst utökades och Ryssland deltar t.ex. i övningar med Nato. Under 2000-talet har Ryssland stärkts ytterligare och Östersjömarinen spelar allt en större roll i Rysslands vilja att försvara sina ekonomiska intressen. De militära utgifterna har ökat och nyproduktion av fartyg både till ryska flottan och för export har börjat byggas under 2000-talet.</p> / <p>Russia has since the fall of the Soviet Union faced some severe economic issues. During the 1990s the economy was rebuilt from a planned economy towards a more liberalized economy, and therefore a crisis was at hand. This unbalanced economy turned after the millennium, since a new president with a strong will strengthened Russia’s economy. This development after the Cold War also affected the Russian armed forces. The purpose of this essay is to describe the change in the Russian Baltic Fleet since the end of the Cold War. The study intends to answer the following questions: How have the economic recourses, the material situation and finally how the tasks changed in the Russian Baltic Fleet since the Cold War ended? To answer these questions I have analyzed a wealth of published materials covering this subject. The essay is built on three parameters: tasks, resources and material. With these three dimensions in mind I have built a total picture of the alterations that have been made in the Russian Baltic Fleet over the passed years.  The study has been carried out with the help of a comparative descriptive method.</p><p>    The result of this essay shows that the purpose and tasks for the Baltic Fleet have changed since the end of the Cold War. During the 1980s the goals in the Baltic were more aggressive and apparent. The strategic goals changed after the Cold War and the Baltic Fleet became more defensive. The tasks today concentrate upon Russia’s maritime interests, international cooperation and intervention.</p><p>    The Russian Fleet suffered from severe economic reductions during the 1990s. Since the new millennium the Russian economy has been strengthened and so have the Baltic Fleet. The result of how the material situation has changed since the Cold war ended is substantial. During the 1990s the number of ships became fewer and fewer.  Since 1998 the reduction of ships has stabilized and has since then been the same. The ships that serve in the Baltic Fleet are very old and few new ships have been added to the fleet.</p>

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?     Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget. Under 1990-talet då Ryssland befann sig i en ekonomisk kris drabbades hela den ryska krigsmakten och inte minst Östersjömarinen av neddragningar och minskat manöverutrymme. Antalet fartyg minskade och tillfälle till övningar försvann. Efter millennieskiftet stabiliserades Rysslands ekonomi och Östersjömarinens styrka växte, samarbetet med väst utökades och Ryssland deltar t.ex. i övningar med Nato. Under 2000-talet har Ryssland stärkts ytterligare och Östersjömarinen spelar allt en större roll i Rysslands vilja att försvara sina ekonomiska intressen. De militära utgifterna har ökat och nyproduktion av fartyg både till ryska flottan och för export har börjat byggas under 2000-talet. / Russia has since the fall of the Soviet Union faced some severe economic issues. During the 1990s the economy was rebuilt from a planned economy towards a more liberalized economy, and therefore a crisis was at hand. This unbalanced economy turned after the millennium, since a new president with a strong will strengthened Russia’s economy. This development after the Cold War also affected the Russian armed forces. The purpose of this essay is to describe the change in the Russian Baltic Fleet since the end of the Cold War. The study intends to answer the following questions: How have the economic recourses, the material situation and finally how the tasks changed in the Russian Baltic Fleet since the Cold War ended? To answer these questions I have analyzed a wealth of published materials covering this subject. The essay is built on three parameters: tasks, resources and material. With these three dimensions in mind I have built a total picture of the alterations that have been made in the Russian Baltic Fleet over the passed years.  The study has been carried out with the help of a comparative descriptive method.     The result of this essay shows that the purpose and tasks for the Baltic Fleet have changed since the end of the Cold War. During the 1980s the goals in the Baltic were more aggressive and apparent. The strategic goals changed after the Cold War and the Baltic Fleet became more defensive. The tasks today concentrate upon Russia’s maritime interests, international cooperation and intervention.     The Russian Fleet suffered from severe economic reductions during the 1990s. Since the new millennium the Russian economy has been strengthened and so have the Baltic Fleet. The result of how the material situation has changed since the Cold war ended is substantial. During the 1990s the number of ships became fewer and fewer.  Since 1998 the reduction of ships has stabilized and has since then been the same. The ships that serve in the Baltic Fleet are very old and few new ships have been added to the fleet.

I Sverige har varje svensk medborgare rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter om handlingarna inte är sekretessbelagda. Att en allmän handling kan skyddas genom sekretess uttrycks i tryckfrihetsordningen där det anges undantag till handlingsoffentligheten som innebär att sekretesslagens regler blir tillämpliga. I detta arbete har studerats vilka personuppgifter hos Försäkringskassan som är skyddade av sekretess och vilka som får lämnas ut. Av uppsatsen framgår att det är Försäkringskassans handläggare som oftast skall avgöra om en uppgift kan lämnas ut eller inte. I vissa fall kan handläggare dock överlämna sekretessprövningen till myndigheten. Vidare framgår hur bedömningen bör gå till för att kunna avgöra om sekretess skall föreligga. Dessutom finns det några undantag för att information som är sekretessbelagd ändå kan lämnas ut. När sekretessprövning utförs av Försäkringskassan utifrån de få riktlinjer som finns blir bedömningarna många gånger skönsmässiga. Anledningen är att riktlinjerna är oklara. Med andra ord innebär det att sekretessbedömningar kanske inte alltid blir korrekt utförda när det saknas klara riktlinjer.

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet. Vi tolkar utifrån vår teoretiska bakgrund samt vårt resultat att materialet används på olika sätt. Det kan sättas ihop till ett arbetshäfte, vilket används under en längre period. Det kan användas som ett summerande prov av elevernas kunskapsnivå i slutet av årskurs två. Enligt vår tolkning är det hur de alltid gjort på skolan som styr förfarandet. Det är oklart om lärarna ser nyttan med materialet, eftersom de uttrycker att de har goda kunskaper om elevernas kunskapsnivå även utan att använda det. När lärarna använder materialet som ett prov, uttrycker de att de får resurser utefter resultatet som meddelas till rektor, vilken i sin tur anmäler resultatet till kommunens kvalitetsredovisning. Vi har genom vår undersökning funnit att lärarna är fokuserade på mål att uppnå för årskurs fem. Vi tror att om lärarna arbetade med materialet så som författarna av det avser, underlättar det för läraren att nå målen.

Några av de ändringar som gjordes 2011 i läroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehållet för ämnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förståelse för vektorbegreppet där urvalet omfattar gymnasieelever som har läst eller läste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där uppgifterna agerade frågor och eleven fick svara på följdfrågor så att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras. Svaren som eleverna har gett på de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har således beprövade uppgifter som är skapade med en rad olika områ-den som utgångspunkter. Utgångspunkterna, tillika inspirationen och stödet i uppgiftsskapande, har varit gymnasieskolans läroplan, ämnesplanen för matematik 1c samt forskning kring möjligheter och hinder i förståelsen för vektorbegreppet. I utformandet såväl som under insamlandet av data har revideringar gjorts och vi har uppmärksammat de hinder och tankar som eleverna haft, som också då finns att tillgå. / Some of the changes made in 2011 in the curriculum of secondary schools was that vectors were added to the central content to the plan of the subject Mathematics 1c. This study deals with the design of exercises that test students' understanding of the vector concept, where the selection in the study includes high school students who have read or are reading the course Mathematics 1c within the period of the thesis. The method used was semi-structured interviews where exercises acted as questions and the student had to answer attendant questions, this to observe the students' thoughts, speculations and hindrances. The responses that students gave to the exercises created a wide range of different answers, a space of different responses. This space of different responses became available choices to the exercises in the final test, that the study have brought forth. The test has thus created well-tried exercises that were created with a variety of starting points. The starting points in the task of creating the exercises took inspiration and support from the high school curriculum as well as the plan of the subject Mathematics 1c alongside research about opportunities and hindrances in the understanding of the vector concept. During the creation as well as during the collection of data, changes has been made to the test and we have observed the hindrances and thoughts that the students had, which is available in this thesis.

Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna. Resultatet analyseras utifrån hur väl tidningarna uppfyller sina demokratiska uppgifter enligt marknadsmodellen och den sociala ansvarsmodellen, två uppdaterade versioner av den frihetliga medieideologin och den sociala ansvarsideologin. Studien visar att DN är partisk, det vill säga missgynnar Sverigedemokraterna i rapporteringen om partiet. Det kan förklaras utifrån den sociala ansvarsmodellen, som menar att medierna har en moralisk plikt gentemot samhället och ett ansvar för att grundläggande demokratiska värden uppfylls.  Sydsvenskan ger överlag en mer gynnsam bild av partierna än DN. Det tyder på att Sydsvenskan ligger närmare den frihetliga ideologin, som utgår från att en fri debatt leder till att sanningen utkristalliserar sig.

Öppna uppgifter kan generera flera lösningar och låter även eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga. Syftet med undersökningen har varit att ta del av erfarenheter som lärare gjort genom att delta i ÄlMa, ett fortbildningsprojekt med fokus på öppna uppgifter. Undersökningens frågeställning är: Vad behöver lärare kunna för att arbeta med öppna uppgifter och hur har lärarna utvecklats genom att delta i projektet? Undersökningen har bestått av intervjuer där sex lärare som deltagit i projektet, beskriver sitt arbete med öppna uppgifter. För att arbeta med öppna uppgifter anser lärarna att de behöver kunskaper som flexibilitet, att läraren låter eleverna diskutera, att läraren vågar släppa kontrollen, samt att läraren har matematisk kunskap. I intervjuerna framgår att deltagarna saknar detta i sin lärarutbildning, utan har stället, fått utveckla dessa kunskaper genom erfarenheter i arbetslivet. Undersökningen synliggör även faktorer som påverkat lärarnas arbete med öppna uppgifter. Det handlar om arbete med öppna uppgifter i praktiken, lärarens egen kunskap och erfarenhet, kunskap om läroplanen, matematiska sammanhang, instruktioner, lärarnas syn på elevers förmåga att lösa problem, reflektion, samt läromedel. Deltagandet i projektgrupperna har lett till att lärarna har utvecklat praktikgemenskaper. De känner en ökad gemenskap och inser vikten av att ta del av andras erfarenheter. De har insett att för att kunna utvecklas i sitt arbete med öppna uppgifter behöver de få fortsatta möjligheter att träffas och diskutera. För att lärarna ska känna större säkerhet när de arbetar med öppna uppgifter, bör de få möjlighet att utveckla kunskaper för det, under sin lärarutbildning.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll. Resultatet visar, till skillnad mot tidigare forskning, ingen tydlig tendens att fokusera på symboler och signalord. Istället framträder en förmåga att automatisk koppla innehållet i en benämnd uppgift till ett tal att beräkna. Studien visar även att lösningskontroll sällan genomförs, och än mer sällan återläses uppgiftstexten i detta skede. Slutligen konstateras att studiens informanter vanligen bedömer svårighetsgraden i benämnda uppgifter utifrån den aritmetiska nivån och inte utifrån dess lästekniska svårigheter. Eleverna tycks alltså inte vara riktigt medvetna om lästekniska svårigheter såsom missledande signalord, samt hur valet av läsförståelse­strategier påverkar möjligheten att lösa benämnda uppgifter. I syfte att stärka elevernas matematiska förmågor och självförtroende kan det därmed vara bra att lyfta fram dessa aspekter och låta dem bli en del av matematikundervisningen i skolan.