Studien syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 3 arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen samt om läroplanens påstådda kontinges påverkar lärares didaktiska val. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ metod i form av 5 semi-strukturerade intervjuer med 5 respondenter, alla lärare med erfarenhet av religionsundervisning i årskurs 3. En analys av resultaten genomfördes utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv som ser på innehållet i läroplanen som kontingent, vilket kortfattat innebär att det är ”icke på förhand givet”. Ytterligare undersöktes ifall någon av de två kategorier inom livsfrågor, kontextuella eller allmängiltiga betonas mer, samt vilken grund läroplanen utgör i arbete med livsfrågor. I enighet med andra studier visar resultaten från studien vikten av livsfrågornas betydelse i undervisningen. Det medan verkligheten visar en annan uppfattning där tidsbrist, osäkerhet kring ämnets tillhörighet och etiska dilemman kopplade till personliga åsikter innebär att livsfrågornas roll blir åsidosatt. Resultaten visar även att de kontextuella frågorna är den kategori som betonas mer och att de allmängiltiga frågorna, på bekostnad av hur läroplanen tolkas, hamnar i skymundan samt att läroplanen, trots dess påstådda kontingens, ofta används som utgångspunkt i arbete med livsfrågor.

Syftet med denna empiriska studie är att synliggöra grundskollärares tolkningar av begreppet livsfrågor samt hur lärare arbetar med livsfrågor i religionsundervisningen. Genom att svara på frågorna hur lärare tolkar begreppet livsfrågor, hur lärare planerar och genomför undervisning i livsfrågor samt hur stor del av religionsundervisningen som är undervisning i livsfrågor så har syftet besvarats. Tillvägagångsättet för att besvara frågeställningarna i studien har varit kvalitativa intervjuer där informanternas utsagor står för studiens resultat. Till studien har fyra grundskollärare bidragit med sina tolkningar och svar på intervjufrågorna. Studiens resultat synliggör olika livsfrågor hos lärare där majoriteten anser att livsfrågor berör livets funderingar: vad som är gott och ont, hur man är en bra vän samt funderingar om kärlek. Ofta dyker livsfrågor upp spontant i undervisningen flera gånger i veckan genom elevernas frågor efter olika händelser. Den planerade undervisningen i livsfrågor sker med jämna mellanrum där lärarna söker inspiration i olika sidor för att hitta lämpliga filmer och texter till undervisningen. Samtliga lärare arbetar med livsfrågor främst genom diskussioner eftersom att kommunikation är en viktig del av undervisningen. Slutligen, så lyfter resultatet också fram att livsfrågor är en stor och viktig del av religionsundervisningen då livsfrågor genomsyrar allt som ingår i religionsämnet. / <p>SO</p>

Jag har gjort ett läromedel för årskurs 1-3 som kan användas i undervisningen om livsfrågor. Syftet med läromedlet är att olika livsfrågor ska kunna bearbetas på ett konkret och elevnära sätt som väcker intresse för ämnet. Läromedlet ska stimulera elever och lärare till dialog där olika erfarenheter och tankar möts för att utveckla en förståelse för oliktänkande. Till läromedlet har jag skrivit en lärarhandledning som riktar sig till lärare som stöd i undervisningen. Lärarhandledningen beskriver läromedlet ingående och ger förslag på hur läraren kan arbeta med materialet. Genomförandeprocessen har förutom planering och skapande av mitt läromedel bestått av att läsa tidigare forskning om ämnet, göra en omvärldsanalys, genomföra användarorienterade intervjuer med lärare och barn samt skrivande av rapporten. Läromedlet har även testats och utvärderats i en klass

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning. I uppsatsen undersöks därmed även de identifierade diskursernas tänkbara möjligheter och begränsningar för elevens egen livsåskådningsprocess. I uppsatsens resultat har tre kristendomsdiskurser identifierats i vilka kristendomen dels konstitueras som en föråldrad och oförnuftig religion. Dels som tron på en paradoxal Gud samt som en religion bestående av förbjudna regler. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras kristendomsdiskurserna i relation till hur debatten figurerade då nuvarande läroplan och kursplaner för ämnet religionskunskap fastställdes.     Nyckelord: Skolböcker, Diskursanalys, Kristendom, Kristendomsdiskurser, Livsfrågor

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka attityder åtta lärare i årskurs F–3 har till religionsundervisning och hur detta påverkar undervisningen och eleverna. Forskningsfrågorna handlar om hur undervisningen bedrivs, vilken attityd lärare har till religionskunskap, vad några lärare anser om kursplanen i religionskunskap samt vilka svårigheter och möjligheter det finns med att undervisa i religionskunskap. Vi använder oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar att lärarnas attityd speglar av sig på såväl undervisningen som eleverna, då den påverkar hur läraren väljer att lägga upp sin undervisning. Resultatet visar också att det finns möjligheter och svårigheter med religionsundervisning, bland annat att skapa förstående och toleranta individer samt att vårdnadshavares åsikter kan hindra elever i utvecklandet mot kunskapskraven. En av slutsatserna med studien är att lärarens attityd till ämnet är avgörande för vilken inställning eleverna får till religionsundervisningen.

No description available.

<p>Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet.</p><p>När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden. Flertalet av dem betonar familj och vänner, att skolan är en faktor som skapar ångest och när det gäller livet efter döden visar ungdomarna på variationsrikedom och för fram olika teorier, med rötter i såväl västerländska som österländska religiösa traditioner.</p><p>Flera av ungdomarnas tankar anger en öppenhet inför ett liv efter döden, där de intar en sökande inställning och närmar sig en privatreligiös hållning. Trots att ungdomarna explicit framhåller religionens perifera betydelse kan den implicit uttydas i deras resonemang om döden. När ungdomarna resonerar och samtalar om religion sätter många av dem likhetstecken mellan religion och kristendom, vilket till viss del kan bero på den geografiska kontexten. Vidare knyter de religion främst till strikta regler som på ett negativt sätt begränsar individens frihet.</p>

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i gymnasieungdomars livsfrågor, samt studera huruvida det finns en religiös dimension i deras resonemang. För att få svar på detta har jag visat en film och i samband med denna genomfört två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med åtta gymnasieungdomar. I transkriberingen av intervjuerna har jag urskiljt sju teman som visat sig vara centrala när ungdomarna resonerar kring livsfrågor. Resultatet av min empiriska undersökning stämmer till stor del överens med den tidigare forskning och de teorier som jag presenterar inom ämnesområdet. När ungdomarna reflekterar och samtalar kring livsfrågor befinner de sig ofta i den egna sfären. De livsfrågor som ungdomarna i min empiriska undersökning uppmärksammar är framförallt kärlek, identitet, orättvisor men också familj och vänner, ångest och stress samt döden. Flertalet av dem betonar familj och vänner, att skolan är en faktor som skapar ångest och när det gäller livet efter döden visar ungdomarna på variationsrikedom och för fram olika teorier, med rötter i såväl västerländska som österländska religiösa traditioner. Flera av ungdomarnas tankar anger en öppenhet inför ett liv efter döden, där de intar en sökande inställning och närmar sig en privatreligiös hållning. Trots att ungdomarna explicit framhåller religionens perifera betydelse kan den implicit uttydas i deras resonemang om döden. När ungdomarna resonerar och samtalar om religion sätter många av dem likhetstecken mellan religion och kristendom, vilket till viss del kan bero på den geografiska kontexten. Vidare knyter de religion främst till strikta regler som på ett negativt sätt begränsar individens frihet.

Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet. Resultatet visar att det finns likheter i innehållet i läromedlen och Lgr 11 inom det existentiella området. Enskilt belyser läromedlen en liten del av allt som Lgr 11 tar upp. Tillsammans täcker de upp betydligt mer av alla punkter som beskrivs i styrdokumentet. Slutsatsen är att det krävs fler källor som inspirerar eleven i sökandet och identitetsskapandet inom existentiella frågor, för att uppfylla kraven i Lgr 11. [1]Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.