Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka attityder åtta lärare i årskurs F–3 har till religionsundervisning och hur detta påverkar undervisningen och eleverna. Forskningsfrågorna handlar om hur undervisningen bedrivs, vilken attityd lärare har till religionskunskap, vad några lärare anser om kursplanen i religionskunskap samt vilka svårigheter och möjligheter det finns med att undervisa i religionskunskap. Vi använder oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar att lärarnas attityd speglar av sig på såväl undervisningen som eleverna, då den påverkar hur läraren väljer att lägga upp sin undervisning. Resultatet visar också att det finns möjligheter och svårigheter med religionsundervisning, bland annat att skapa förstående och toleranta individer samt att vårdnadshavares åsikter kan hindra elever i utvecklandet mot kunskapskraven. En av slutsatserna med studien är att lärarens attityd till ämnet är avgörande för vilken inställning eleverna får till religionsundervisningen.