Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning. I uppsatsen undersöks därmed även de identifierade diskursernas tänkbara möjligheter och begränsningar för elevens egen livsåskådningsprocess. I uppsatsens resultat har tre kristendomsdiskurser identifierats i vilka kristendomen dels konstitueras som en föråldrad och oförnuftig religion. Dels som tron på en paradoxal Gud samt som en religion bestående av förbjudna regler. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras kristendomsdiskurserna i relation till hur debatten figurerade då nuvarande läroplan och kursplaner för ämnet religionskunskap fastställdes.     Nyckelord: Skolböcker, Diskursanalys, Kristendom, Kristendomsdiskurser, Livsfrågor