Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.

I kursplanen i ämnet religionskunskap tas livsfrågor upp som ett av fyra områden i det centrala innehåll eleverna i årskurs 4–6 som ska aktualiseras i undervisningen. Det innebär indirekt att en fjärdedel av undervisningen ska ägnas åt att behandla och utforska dessa livsfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver livsfrågor i ämnet religionskunskap, vilka undervisningsstrategier de använder, vilka utmaningar som kan uppstå och hur eleverna ser på den livsfrågeundervisning de får. Den metod som vi använt oss av för att finna svaren på dessa frågor är en kvalitativ litteraturstudie. Den litteratur vi använt oss av är skriven av svenska forskare som är kända inom livsfråge- och religionsdidaktiskforskning. Resultatet av denna studie visar att det finns få studier som behandlar lärares perspektiv på livsfrågeundervisningen medan antalet studier som behandlar elevernas perspektiv inom detta område är mer beforskat. Detta innebär att vi inte bara analyserat forskning kring undervisningsstrategier i livsfrågeundervisningen utan även inkluderat den forskning som behandlar strategier i religionskunskapsundervisning mer generellt. Det framkom i analysen att de strategier lärarna beskrivs använda mest är olika typer av berättande, samtal och diskussioner i undervisningen. Det gäller både livsfråge-undervisningen och den övriga religionskunskapsundervisningen. Här framkommer även att mötet mellan lärare och elev beskrivs som den viktigaste framgångsfaktorn i klassrummet. De problem som uppkommer i livsfrågeundervisningen är kopplade till att livsfrågor kan tolkas på många olika sätt beroende på vem som behandlar frågan. Ett annat problem är att livsfrågor inte behandlas i tillräckligt stor utsträckning på lärarutbildningen, vilket gör att lärarna känner sig osäkra att undervisa i ämnet. Det framkommer även att lärare och elevers bild av hur undervisningen kring livsfrågor kan se ut skiljer sig. Lärarna tenderar att utgå mer från ett religionsperspektiv och eleverna önskar en mer livsfrågeorienterad undervisning där livsfrågor om meningen med livet, kärlek, frågor om framtiden och döden framträder.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer i F-3-lärares SO-undervisning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie och ett perspektiv hämtat i sociokulturell och ämnesdidaktisk teori. Resultatet visar i vilken utsträckning och i vilka sammanhang livsfrågor, etik och moral förekommer. Slutsatsen är att lärare behöver förstå problematiken som kan uppkomma om de inte bearbetar elevernas frågor när de dyker upp och inte heller planerar ämnesinnehållet om livsfrågor. Om lärarna inte bearbetar detta kan det leda till att eleverna inte utvecklar någon djupare kunskap om livsfrågor. Genom att arbeta varierat och ämnesövergripande skulle livsfrågor, etik och moral få den plats den behöver i undervisningen utan att de övriga skolämnena blir lidande.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur förskollärare upplever arbetet med att hantera barns tankar om döden i förskolans pedagogiska kontext. Jag ville ta reda på hur förskollärare beskriver att de förhåller sig till barns frågor och upplevelser av döden, vilken beredskap förskollärare menar att de har vid möte av barns frågor om liv och död och hur förskollärare anser att barns funderingar kring livsfrågor hanteras i arbetslaget. För att samla ihop data till studien har jag använt mig av tre intervjuer med förskollärare som har arbetat olika länge i förskolans verksamhet samt har varierande erfarenheter. Resultatet visar att döden är ett återkommande begrepp som barn är nyfikna på eftersom det är abstrakt för dem. För att barn ska få en bättre förståelse av döden bör förskollärare förklara begreppet på ett konkret sätt menar informanterna. Resultatet visar även hur viktigt det är att barn får bearbeta sina upplevelser av döden för att få en förståelse av verkligheten. Slutsatsen är att ämnet är svårt men viktigt att synliggöra i förskolans verksamhet.

Sedan 1969 har identitet och livsfrågor varit en av fyra underrubriker i det centrala innehållet för religionskunskap i årskurs 4–6. Trots 50 år i läroplanen har lärare skilda uppfattningar om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor ska utformas. Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur lärare skulle kunna arbeta, samt de utmaningar som de möter, med identitet och livsfrågor i religionsundervisningen för årskurs 4–6 enligt aktuell forskning. I denna litteraturstudie har tidigare forskning i ämnet sammanställts och analyserats utifrån olika inklusionskriterier, så som exempelvis forskning riktat mot den svenska skolan och religionskunskap. Det analyserade materialet är till övervägande del svensk forskning där författarna är endera forskare inom områdena för didaktik och religion eller undervisande lärare inom religionskunskap.   I resultatet beskrivs flera framgångsrika arbetssätt för att lyfta identitet och livsfrågor i klassrummet, exempelvis genom att arbeta med populärkultur. Det framkommer även att en av orsakerna till att lärare tycker det är svårt att undervisa om identitet och livsfrågor är på grund av bristande kunskaper om hur ämnet ska tas upp i undervisningen, då lärarutbildningen inte förbereder dem för detta. Utifrån symbolisk interaktionism och Erikssons interaktionsteori om identitetsutveckling diskuteras hur resultatet kan kopplas samman till vår framtida roll som religionslärare i årskurs 4–6. En slutsats som dras är att vidare forskning inom ämnet behövs för att genom undervisningen främja elevers identitetsutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka om tidigare forskning kan ge stöd för användning av skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen för gymnasieskolan. Metoden jag använt är kvalitativ och med jämförande innehållsanalys. Texterna jag analyserat är Litteraturläsning- Som utforskning och upptäcktsresa av Louise M. Rosenblatt, Litterära föreställningsvärldar- Litteraturundervisning och litterär förståelse av Judith A. Langer och Martha C. Nussbaums Känslans skärpa, tankens inlevelse- Essäer om etik och politik Den ämnesdidaktiska relevansen kommer av att jag spjärn mot två formuleringar av skolverket i Lgy11“Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald” (Skolverket Gy11 s. 137) och ”Elever ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva” (Skolverket Gy11 s. 137). Det som undersöks är just om skönlitterärt läsande kan genomföra uppgiften av att främja förståelse för andra människor och utveckla ungdomars förmåga till inlevelse (Lgy11. S 5) liksom motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap. Mitt resultat visar att litterärt läsande kan leda till att en läsare utvecklar och tillgodogör sig en bestående fallenhet av förståelse genom den samlade erfarenhet denne fått genom olika fiktiva världar. Vidare pekar resultaten mot att ett tuktat och förändrat tänkande kommer av ett skönlitterärt läsande då en läsares intellektuella potential övas i att kritiskt reflektera kring att uppmärksamma hur omgivning och sammanhang påverkar människor och läsaren själv. Slutligen så medvetande gör och vidgar ett skönlitterärt läsande kunskaperna om det obekanta och samtidigt har en transformativ verkan på sin läsares välbekanta och levda vardag. / <p>Religion</p>

<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.</p>

<p>Denna kvalitativa studie berör religionsundervisningen betydelse för gymnasieungdomars bearbetning av livsfrågor och deras livstolkning. Till grund för empirin ligger intervjuer med sex gymnasieelever samt deras lärare i Religionskunskap B.</p><p>Religionsundervisningens betydelse för att väcka livsfrågor får stå tillbaka till förmån för andra bidragande faktorer, till exempel mognad, uppväxtförhållanden och ett eget intresse. Livsfrågorna bearbetas framför allt genom religions¬undervisningen då ungdomarna tar del av andras åsikter, både kamraters och olika livsåskådningars, samt att de får uttrycka sig själva och sätta ord på sina tankar. Detta lyfts fram av såväl eleverna som läraren. Eleverna finner inte direkta svar på livsfrågorna genom undervisningen, vilket inte heller är lärarens syfte med undervisningen, men upplever att de får ta del av olika åsikter och flera menar att de kan plocka olika tankar från olika livs¬åskådningar.</p><p>Religions¬undervisningen ger ett unikt tillfälle till möten med oliktänkande. Vid en krock mellan egna och andras föreställningar sker ofta reflektion, som ökar chanserna för att religionsundervisningen blir ett bidrag till livsfrågor och livstolkning. Genom mötet kan omprövning av de egna livsfrågorna ske och resultera i att eleverna antingen omvärderar eller stärker sina tankar. När religionsundervisningen berör eleven och har en subjektiv förankring ges ett bidrag till livstolkningen. Det är när ämnet intresserar, utgår från gemensamma frågor och eleverna får möta olika tankar som ibland ifrågasätter tidigare föreställningar som de kan lära av religion. Det är också då de kan ta med sig tankar från religionsundervisningen till andra kontexter.</p>