1 |
Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråkSörnäs, Anna January 2016 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk.
|
2 |
Räkna med bråk : En litteraturstudie om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråkSörnäs, Anna January 2016 (has links)
Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att få kunskap om viktiga aspekter för att elever i årskurs 4-6 skall utveckla förståelse för bråk. Utifrån syftet formulerades följande frågeställning: Vilka undervisningsmetoder kan underlätta elevers förståelse av bråk. Databaserna LIBRIS, Teacher´s reference center och ERIC användes för söka efter relevanta vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att många elever tycker att det är svårt med bråk och att de inte förstår syftet med att lära sig bråk i skolan. Vidare visar resultatet att om lärarna åskådliggör bråk för eleverna på många olika sätt i undervisningen ökar elevernas förståelse för bråk. Studien visar även att användning av konkreta material såsom modeller och bilder gör det enklare för elever att bland annat förstå beräkningar med bråk. Att lärarna samtalar med eleverna om bråk är också en viktig aspekt för att öka elevers förståelse för bråk. / <p>Matematik</p>
|
3 |
Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.Berglund, Moa January 2016 (has links)
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte. / <p>Svenska</p>
|
4 |
Fyra speciallärares syn på Wendickmodellens användning som en läsutvecklingsmetod. : En intervjustudie med speciallärare för grundskolans mellanår.Berglund, Moa January 2016 (has links)
Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka hur fyra speciallärare använder Wendickmodellen i årskurs 4-6 samt att undersöka deras inställning till Wendickmodellen som läsutvecklingsmodell. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra speciallärare för grundskolans mellanår. Alla dessa har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med, och använt sig av, Wendickmodellen, men det är inte alla som använder den i dag. Som teoretisk utgångspunkt har Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Deweys pragmatiska perspektiv använts. Resultatet visar att Wendickmodellens vara eller icke vara inte är vad som avgör om en utlärningssituation är tillfredsställande eller inte, utan snarare att det är det aktiva valet av metod från läraren som avgör. Resultatet visar också att det oftast inte går att använda sig av endast en modell, i alla fyra intervjuer som gjordes blev det tydligt att alla lärare valde att arbeta på olika sätt med sina elever, oavsett om de använde sig av Wendickmodellen eller inte. / <p>Svenska</p>
|
5 |
Characterization of bacterial populations of 2,4,6-trinitrotoluene (TNT) contaminated soils and isolation of a Pseudomonas aeruginosa strain with TNT denitration activitiesEyers, Laurent 10 January 2007 (has links)
2,4,6-trinitrotoluene (TNT) is a toxic and recalcitrant pollutant contaminating soils and groundwater. Therefore, characterization of microbial populations of TNT-contaminated soils and isolation of bacteria degrading this pollutant are of primordial importance.
Comparison of hybridizations of 16S rRNA derived from uncontaminated and TNT-contaminated soil samples required the development of a functional ANOVA model. Specifically, a statistical tool was necessary to compare dissociation curves obtained from thermal dissociation analysis of RNA hybridizations to DNA microarrays, and to determine if the dissociation curves significantly differed. To test and validate the model, we used dissociation curves from in vitro transcribed 16S rRNA amplified from two environmental samples hybridized to a phylogenetic microarray. Detection and rejection of outlier curves was important for appropriate discrimination between curves. The identification of significantly different curves was more efficient with the model than approaches relying on measurements at a single temperature.
This functional ANOVA analysis was used to improve discrimination between hybridizations of two soil microbial communities. Following hybridization of in vitro transcribed 16S rRNA derived from an uncontaminated and a TNT-contaminated soil sample to an oligonucleotide microarray containing group- and species-specific perfect match (PM) probes and mismatch (MM) variants, thermal dissociation was used to analyze the nucleic acid bound to each PM-MM probe set. Functional ANOVA of the dissociation curves generally discriminated PM-MM probe sets when values of Td (temperature at 50% probe-target dissociation) could not. Maximum discrimination for many PM and MM probes often occurred at temperatures greater than Td. Comparison of signal intensities measured prior to dissociation analysis from hybridizations of the two soil samples revealed significant differences in domain-, group-, and species-specific probes. Functional ANOVA showed significantly different dissociation curves for 11 PM probes when hybridizations from the two soil samples were compared, even though initial signal intensities for 3 of the 11 did not vary. These differences in hybridizations between the two soil samples were likely the result from the presence of TNT.
The effect of TNT on soil microbial communities was further investigated with additional uncontaminated and TNT-contaminated soil samples using 16S rRNA PCR-DGGE and cultivation-dependent techniques. In all contaminated soil samples, the amount of DNA extracted was lower than in the uncontaminated ones. Analysis of bacterial diversity by DGGE showed a predominance of Pseudomonadaceae and Xanthomonadaceae in the TNT-contaminated soil samples compared to the uncontaminated ones. Caulobacteraceae were also present in several contaminated soil samples. The culturable microflora of these soils was studied by plate counts on agar supplemented with dilute nutrient broth. The number of CFUs was lower in a TNT-contaminated soil inoculum than in an uncontaminated one. In the former, most of the CFUs belonged to Pseudomonadaceae, and to a lesser extent, to Caulobacteraceae. In addition to the above contaminated soil samples, a pristine soil was artificially contaminated with different concentrations of TNT and incubated for 4 months. The amount of DNA extracted decreased in the highly contaminated soil samples (1.4 and 28.5 g TNT/kg soil). After 7 days of incubation of these soil samples, there was a clear shift of their original flora to a population dominated by Pseudomonadaceae, Xanthomonadaceae, Comamonadaceae and Caulobacteraceae. When the TNT concentration was lower (140 mg TNT/kg soil), a moderate shift in the bacterial population was observed. These results indicate that TNT affects soil bacterial diversity and richness by selecting for a narrow range of bacterial species that belong mostly to Pseudomonadaceae and Xanthomonadaceae.
TNT-contaminated soil samples probably contained TNT-degrading bacteria. In order to isolate bacteria that can denitrate TNT, enrichment cultures were carried out with TNT as sole nitrogen source and in the absence of oxygen. These cultures were established starting with an uncontaminated or a TNT-contaminated soil inoculum, in the presence or absence of ferrihydrite. A significant release of nitrite was observed in the liquid culture containing TNT, ferrihydrite and inoculum from a TNT-contaminated soil. Under these conditions, Pseudomonas aeruginosa was the predominant bacterium in the enrichment, leading to the isolation of P. aeruginosa ESA-5 as a pure strain. The isolate had TNT denitration capabilities as confirmed by nitrite release in oxygen-depleted cultures containing TNT and ferrihydrite. Concomitantly, TNT-reduced compounds were detected as well as unidentified polar metabolites. The concentration of nitrite released from TNT was proportional to the concentration of ferrihydrite in the medium. The release of nitrite was lower when the concentration of initially spiked TNT was reduced by one order of magnitude. Under these conditions, the concentration of nitrite peaked and then its concentration slowly decreased and production of ferrous ions was detected. A decrease of nitrite concentration and production of ferrous ion were observed when TNT was omitted and nitrite and ferrihydrite were provided. These results suggest that nitrite-reducing conditions were initially achieved, followed by iron-reducing conditions.
When grown aerobically on a chemically defined medium, P. aeruginosa strain ESA-5 produced a greenish extracellular compound. This product was identified as phenazine-1-carboxylic acid (PCA). When purified PCA was incubated with TNT in the presence of NADH, nitrite was released. The concentration of nitrite released was dependent on the concentration of NADH and PCA. Denitration also occurred with two TNT-related molecules, 2,4,6-trinitrobenzaldehyde and 2,4,6-trinitrobenzyl alcohol. The release of nitrite was coupled with the formation of two polar metabolites and mass spectrometry analyses indicated that each of these compounds had lost two nitro groups from the trinitroaromatic parent molecule. The results obtained with the PCA mediated denitration of TNT in the presence of inhibitors of oxygen reactive species suggested the involvement of superoxide (O2.-). When exogenous PCA was added to a P. aeruginosa ESA-5 liquid culture containing TNT as sole nitrogen source, bacterial growth was significantly enhanced compared to cultures containing TNT without PCA.
|
6 |
När närmiljö blir lärmiljö : Ett projekt om utomhusmatematik i årskurs 5Lissollas, Mona January 2012 (has links)
Syftet med detta examensarbete har varit att genom lektioner, observationer, utvärderingar samt intervjuer med elever och lärare få en uppfattning om hur närmiljön vid skolan används idag i matematikundervisningen, hur den skulle kunna användas mera samt få en uppfattning av hur eleverna upplever utomhusundervisning i matematik och hur det påverkar elevernas lärande. Efter en litteraturstudie genomfördes ett projekt utomhus med matematiklektioner som handlade om geometri. Lektionerna bestod bland annat av att öva på geometriska former, skala, mäta med olika mätredskap, beräkna omkrets och area, uppskatta längder och använda gamla mätmetoder. Resultatet av projektet och intervjuerna visar att lärarna till viss del, mestadels sporadiskt, använder utemiljön i sin matematikundervisning speciellt tillsammans med de yngre barnen. Det finns en vilja bland lärare att använda närmiljön mer om tid kan frigöras till att få idéer, inspiration och planera övningar. En fördel som lärarna ser med matematikundervisning ute är att eleverna verkar komma ihåg och få en djupare kunskap för de moment som genomförts ute. Eleverna som deltagit i projektet med matematiklektioner i utemiljö uppfattar utomhusundervisning som något positivt och flertalet upplever att de lär sig matematik bättre då de får vara ute och röra på sig samtidigt i friska luften. Det negativa var det kyliga vädret.
|
7 |
Vit maktordning i geografiämnet? : En diskursanalys av mellanstadiets geografiläroböcker (1995-2009)Tegmyr, Jenny January 2015 (has links)
Uppsatsen omfattas av enläroboksanalys av sex geografiläroböcker för mellanstadiet därsyftet är att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvänds är kritisk diskursanalys och analysmaterialet består av både text och bild. Analysen präglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpå etnicitetvilket stämmer väl överens med analysmetoden. Resultatet från analysen visaratt läroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. Några böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna. Det eurocentriska perspektivet lyserdock igenom i andra läroböcker där exempelvis slavhandeln skildrades ur ett majoritetsperspektiv då européerna, som låg bakom slavhandeln, inte skrevs ut som de skyldiga
|
8 |
Stormaktstidens människor : En läroboksanalys i historia för årskurs 4-6Moritz, Paula January 2015 (has links)
Denna läroboksanalys är en studie med syfte att undersöka hur stormaktstidens människor skildras i svenska historieläroböcker för mellanstadiet. Detta för att öka medvetenheten kring vad text och bild ger för information om de människor som levde under denna epok i Sverige. Metoden som använts är en kritisk diskursanalys eftersom den lämpar sig väl för att upptäcka eventuella maktstrukturer baserat på texters språkliga uttryck. I den kvalitativa analysen ingår 8 böcker som riktar sig till mellanstadieelever och de kapitel som behandlats är de som berör tiden mellan 1611 och 1718. De böcker som analyserats visar i både text och bild att stormaktstiden i Sverige anses vara en viktig epok i svensk historieskrivning. Böckerna beskriver en homogen befolkning, trots att stora delar av den svenska befolkningen och den svenska armén bestod av människor med annat ursprung. Människorna kategoriseras utifrån nationalitet eller religiös tillhörighet. Trots den internationella prägeln som stormaktstiden har saknas förklaringar till de migrationsprocesser som sker till, inom och från Sverige.
|
9 |
Efter Energiutmaningen : Vad hände med undervisningen i fysik?Nilsson, Amanda January 2013 (has links)
The purpose of this thesis is to try to find out what effect subject oriented projects like Energiutmaningen has on the teachers, with a focus on teachers’ physics education. What was the experience for the teachers who participated and what effects did the project have on them. Four teachers were interviewed through qualitative interviews. From the result it showed that the most experienced teachers, who have been teaching physics for many years, gained a new perspective of their teaching, through their participation a development showed in their education. Before Energiutmaningen the practical teaching mostly consisted of strict laboratory exercises. The main reason was due to the time allotted that held back a more stimulating education. Today, the teachers are utilizing more open-ended laboratory exercises, instead of the more strict, and are developing their education with aspect to the students. Instead of just trying to capture the students’ interest, they are today more focused on challenging and trying to raise the students to a higher level. The teachers achieved this by including more open- ended laboratory exercises and by having more focus on the communication in physics as a subject. The project has also contributed to give the least experienced teacher a higher sense of security, since she doesn’t have as much experience as the others in teaching physics. For the least experienced teacher the development was focused on a higher sense of security in teaching physics. Before the project she didn’t have much self-confident in her teaching, due to her limited knowledge. The results after the project shows that she now has a bigger sense of security in her teaching, but this is not something she can put to use due to her not teaching physics today.
|
10 |
Naturen som läromästare : En studie av några pojkars och flickors aktivitet vid utomhusundervisning / Nature as a teacher -a study of some boys and girls activity in outdoor educationHenriksson, Maria January 2013 (has links)
Studiens syftevaratt undersöka flickorsoch pojkars aktiviteter utomhus och hur de eventuellt skiljde sig åt.Teoretiska utgångspunktervar skilda perspektiv på lärandeutifrån utomhuspedagogisk forskning och klassrumsforskning med genusperspektiv. Som metodvaldes observation utifrån ett observationsschema samt kontinuerliga dagboksanteckningar om elevernas sätt att använda sina sinnen, deras rörelsemönster och verbala kommunikation samt förekomsten av gruppkonstellationer och deras engagemang. Resultatet av observationerna presenterasutifrån varje skolas förutsättningar för utomhusundervisning, organisation och upplägg avaktivitet och det visar att eleverna till stor del var passivt deltagande men aktivt lyssnande. Devar delaktiga i de organiserade aktiviteterna. Den huvudsakliga skillnaden mellan pojkarna och flickorna visade att pojkarna var mer lekfulla, mer aktiva och rörliga. Det var främst desom söktenaturföremål. Flickorna fann sin trygghet ikonstellationer av två och två eller fyra. Pedagogens roll skilde sigåt mellanårskurserna, hur de var aktiva samt på vilket sätt de kommuniceradeverbalt med de deltagande eleverna.
|
Page generated in 0.2024 seconds