Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet. Resultatet visar att det finns likheter i innehållet i läromedlen och Lgr 11 inom det existentiella området. Enskilt belyser läromedlen en liten del av allt som Lgr 11 tar upp. Tillsammans täcker de upp betydligt mer av alla punkter som beskrivs i styrdokumentet. Slutsatsen är att det krävs fler källor som inspirerar eleven i sökandet och identitetsskapandet inom existentiella frågor, för att uppfylla kraven i Lgr 11. [1]Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer och Watson’s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas. Metod Metoden utgörs av en systematisk litteraturstudie där artiklar hittades i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 10 artiklar valdes ut för analys efter kvalitetsgranskning och diskuterades mot vald teoretisk referensram. Resultat Resultatet beskrivs utifrån tre teman med de nio subteman som identifierats. Resultatets tre teman är: att uppmärksamma existentiella frågor, att våga möta existentiella frågor och att skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Slutsats Vår systematiska litteraturstudie belyser vikten av att som sjuksköterska kunna uppmärksamma, våga möta och kunna skapa förutsättningar för att möta existentiella frågor. Dock finns det brister inom sjuksköterskans kompetensområde och organisation. Därmed kan vi dra slutsatsen att det finns behov av utbildning avseende existentiell vård inom sjuksköterskans kompetensområde och tydligare riktlinjer från organisationen för att förbättra sjuksköterskors förmåga att möta existentiella frågor.

Litteraturstudien undersöker olika forskares tolkningar av begreppet livsfrågor samt närliggande begrepp så som existentiella frågor och livsåskådning. Syftet är att undersöka vad religionsdidaktisk forskning anser att livsfrågor är, och hur man kan koppla dessa tolkningar till läroplanen för grundskolan 2011, utifrån de didaktiska frågorna vad och varför? Detta examensarbete är en kvalitativ litteraturstudie, med en systematisk metod när det kommer till sökningsprocessen, vilket innebär att samla in information från vetenskapliga avhandlingar, rapporter och artiklar som berör det valda området. Materialet som valdes ut till denna studie var, Falkevall (2010), Livsfrågor och religionskunskap- en belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik, Gunnarsson (2009), Livsfrågor och livsåskådning, Grönlien Zetterqvist (2009), En vidlyftig begreppsflora? Närläsning av en sjuttiontalsdialog, samt Axelson (2008), Film och mening- en receptionstudie om spelfilm, filmpublik och existentiella frågor. Resultatet är indelat efter forskarnas/författarnas namn. Fokus i resultatet är att redovisa varje forskares/författares tolkningar och resonemang kring begreppet livsfrågor och närliggande begrepp, där framgår det att en del resonemang är likartade men att det finns olika uppfattningar kring begreppen. I den jämförande analysen är fokus på att se likheter och/eller skillnader i författarnas resonemang, vilket visar att tolkningar kan göras för att se mer likheter i forskarnas/ författarnas tankar och resonemang kring begreppen. Diskussionen berör hur kopplingar till läroplanen och dess begreppsflora tolkas med utgångspunkt i den sammanfattande bilden av forskarnas/författarnas bild av begreppen.

Denna studie syftade till att förstå förändringar av elevers livsfrågor och lärares didaktiska val i livsfrågeundervisningen under de senaste 30 åren. Även lärarens förutsättningar och behov för undervisning av livsfrågor undersöks. Valet av metod var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare på högstadiet med erfarenhet av läroplan Lpo94, Lgr11 samt Lgr 22. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av en idéanalys, vilket synliggjorde likheter och skillnader i lärarnas värderingar och uttryck. Resultatet analyserades sedan utifrån ett generationsperspektiv med hjälp av begreppen självuttryck och normkritik. I materialet framgick att elevernas livsfrågor har förändrats under de senaste 30 åren. De har gått från att utgå från lärare och religiösa livsfrågor så som frågor om livet, döden och abort till ökat elevfokus och mer privata frågor om till exempel sexualitet, kärlek och relationer. Livsfrågorna påverkas även av samhällets förändringar. Lärarnas didaktiska val har förändrats för att ackommodera de elever de har, både över tid samt från grupp till grupp. Bland annat har de blivit mer nyanserade i sina svar för att göra livsfrågor mindre kontroversiella. Lärarnas undervisning påverkas även av yttre faktorer såsom tidstillgång, ineffektiva arbetsverktyg och ökat behov av anpassningar i undervisningen. Studien påvisar behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt föratt förstå våra elever och deras behov i skolan. Skolverket och huvudmän behöver jobba för kontinuerlig fortbildning inom livsfrågor och generationer och lärarutbildningar behöver innehålla element för att träna lärarstudenter i svårigheterna med att undervisa i olika kontexter och olika generationer.

<p>The purpose of this study is to get increased knowledge of young people and their experience and thoughts about existential questions, and if the adults in Junior highschool take them into consideration. Our purpose to look at the result in a gender perspective was also a part of this work. Our starting point is the theory of youth, their existential questions and the importance of their identity-work in the late modern society. We interviewed six youth at the age of 15-16. We used hermeneutic theory to analyse the text. The result indicates that the common existential everyday questions among the youth where; Friends, family, future, love and grades. Girls existential questions included relations and the boys questions was more about future-projects. The study also indicates the schools lack of interest in youth identity-work and theirs existential questions.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse skönlitteraturen kan ha för ungdomars bearbetning av existentiella frågor. Jag vill också undersöka hur ungdomar tänker kring de existentiella frågorna samt vad som händer i mötet mellan läsare och text. För att få svar på mina forskningsfrågor har jag låtit fem flickor i årskurs åtta läsa samma skönlitterära bok, varpå jag har intervjuat dem om de tankar och frågor som boken väckt. Mitt undersökningsmaterial utgörs av transkriptioner av de fem kvalitativa intervjuerna. Jag har funnit att resultatet av min empiriska undersökning till stor del stämmer överens med den litteratur jag presenterar inom ämnesområdet. Resultatet visar att samtliga flickor som deltagit i min undersökning är intresserade av och reflekterar regelbundet över de existentiella frågorna. Dessa frågor väcks och bearbetas i viss mån vid läsningen av skönlitteratur. Flertalet av flickorna menar att skönlitteraturen kan erbjuda dem tröst eftersom den betonar att de inte är ensamma om att gå igenom svåra saker. Resultatet visar vidare att flickorna vid läsningen kopplade den lästa romanen mot sina egna liv. Det framkom tydligt att flickornas tidigare erfarenheter påverkade hur de tog emot och levde sig in i romanen.

Syftet med uppsatsen är att granska Tove Janssons bilderböcker Hur gick det sen? Boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My (1952), Vem ska trösta knyttet?(1960) och Den farliga resan (1977) utifrån ett livsåskådningsperspektiv. Jag vill med detta påvisa att böckerna har flera bottnar och att man kan se och läsa dem som annat än bara bilderböcker för barn. Jag anser också att alla de tre böckerna är sammanlänkande tematiskt,som variationer på samma tema – livsvandringen, själens inre resa. Men böckerna kan också sammanlänkas tematiskt och metodiskt beträffande skräcktema, frihetslängtan, eller, som i mitt fall, ur ett livsåskådningsperspektiv. Jag hävdar också att man i bilderböckerna kan utläsa en utveckling från det trygga familjelivet som utspelar sig i Hur gick det sen? till individualitet i den sista boken Den farliga resan. Jag vill understryka att jag i min uppsats avhållit mig från att dra allt för många paralleller till Tove Janssons liv. Min analys utgår i första hand från text och bild och jag gör därmed inte anspråk på att vara biografisk.