SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av cancer innebär för många en dramatisk upplevelse som påverkar de fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensionerna hos människan. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av medicinsk yoga som rehabiliteringsform bland personer som drabbats av cancer. Syftet var också att beskriva vilken uppfattning personerna hade angående deras psykiska och andliga/existentiella hälsa, samt den medicinska yogans eventuella betydelse för detta. Metod: Explorativ kvalitativ metod med individuella intervjuer där åtta informanter deltog. Rekryteringen utgick från en cancerrehabiliteringsverksamhet på Akademiska sjukhuset, Uppsala Läns landsting. Rehabiliteringsformen var inriktad på medicinsk yoga. Resultat: Den psykiska hälsan upplevdes förhållandevis god hos personerna men den hade varierat under tiden. Samtalsstöd var viktigt för den psykiska och andliga/existentiella hälsan. Beträffande andliga och existentiella frågor funderade många över sin sjukdom, död och meningen med livet. Den medicinska yogan gav positiva upplevelser. Samtliga informanter kände av och erhöll känsla av lugn och avslappning samt både under och efter yogapassen. Gruppträningen bidrog även till socialt umgänge som var betydelsefullt för flera av informanterna. Det framkom även andliga och existentiella upplevelser i samband med yogapassen. Slutsats: En cancersjukdom medför ofta att den psykiska och andliga/existentiella hälsan påverkas. Den medicinska yogan var betydelsefull som en del av cancerrehabiliteringen och berörde deras fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensioner. Med informanternas upplevelser i åtanke kan den medicinska yogan vara ett viktigt bidrag till sjukvården och bidra till en bättre hälsa hos personer som drabbas av cancer. / ABSTRACT Background: To suffer from cancer often means a dramatic experience that affects the physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. The purpose of this study was to examine experiences of medical yoga as a part of the rehabilitation for people who suffer from cancer. The purpose was also to describe what perception the people had concerning their psychological and spiritual/existential health, and the eventual significance of the medical yoga related to that. Method: Explorative qualitative method with individual interviews where eight informants participated. The recruitment emanated from a cancer rehabilitation center at the Academic hospital, Uppsala county council. The rehabilitation form was focused on medical yoga. Result: The psychological health was experienced as relatively good but it had varied over time. Therapeutic talks were important regarding the psychological and spiritual/existential health. Regarding the spiritual and existential issues many of the informants thought about their disease, death and the meaning of life. The medical yoga brought positive experiences. All of the informants felt and received a feeling of calmness and relaxation both during and after the yoga sessions. The group training lead to social interaction which was meaningful to several of the informants. Spiritual and existential experiences in connection with the yoga sessions arose. Conclusion: A cancer disease often affects the psychological and spiritual/existential health. The medical yoga was a meaningful part of the cancer rehabilitation and affected their physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. With the informants experiences in mind the medical yoga could be able as an important contribution to the health care and contribute to a better health among persons who suffers from cancer.

Syftet med denna litteraturstudie är att problematisera livsfrågor utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv med utgångspunkt i religionsämnet. Genom nationellt och internationellt genomförd forskning studeras livsfrågor i relation till grundskolan yngre åldrar och vilka betydelser forskare tillskriver undervisningen. Det vetenskapliga materialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. De slutsatser som framträtt utifrån tidigare forskning är att eleverna uppvisar ett intresse och nyfikenhet för livsfrågor men ämnet undviks i skolan då lärare upplever en osäkerhet i förhållande till livsfrågor. Ytterligare slutsatser som framträtt genom forskningen i denna studie är att flera forskare beskriver diskussion och reflektion som lämpliga undervisningsmetoder. Även barnböcker beskrivs som ett konkret verktyg i undervisningen inom detta område. Avslutningsvis diskuteras en större helhet och problematik kring de slutsatser som framträtt samt behovet av vidare forskning inom området livsfrågor.

Bakgrund: Existentiella frågor som rör meningen med livet, friheten (att göra sina val i livet), existentiell isolering och döden kan bli aktuella när en människa möter en krissituation i livet nära döden. Exempel på när sådana krissituationer kan uppstå är när patienter befinner sig i livets slutskede inom palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter med dödliga sjukdomar och samtalsämnen som rör existentiella frågor kan då bli aktuella. Detta i sin tur ställer krav på sjuksköterskor att kunna möta patienternas behov av att samtala om dessa frågor. Hur sjuksköterskor förhåller sig i samtalssituationer till sina patienter är av betydelse för välbefinnandet eller frånvaron av den hos de döende människorna. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med patienter i palliativ vård om existentiella frågor. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar inom vårdvetenskap. Systematiska databassökningar har genomförts. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Joycee Travelbees vårdteori om mellanmänskliga relationer och kommunikation. Resultat: Fyra teman utvecklades och dessa var: Sjuksköterskors färdigheter och erfarenheter av samtal med tre underteman som sjuksköterskors uppfattning av existentiella frågor, aktivt lyssnande och timing. Det andra temat behandlade de existentiella samtalens innehåll. Temat berör samtal om liv och död men även vardagliga samtal med koppling till existentiella frågor, summeringen av livet och de livsval som gjorts. Det tredje temat beskrev sjuksköterskors sårbarhet och belyser hur sjuksköterskorna påverkas av samtalen med patienterna. Det fjärde temat handlar om faktorer som påverkar de existentiella samtalen med tre underteman tidsbrist, miljöns betydelse och betydelsen av stöd från kollegor. Diskussion: Att möta patienters behov av existentiella samtal kräver färdigheter i att lyssna och att samtala. Sjuksköterskan måste också väga in patienters vilja och önskan att samtala om dessa ämnen för det krävdes också av sjuksköterskan en förmåga att förstå och tolka behovet hos patienten vilket kunde vara ledtrådar om andligt eller existentiellt lidande. Travelbee visar på att det finns ett ömsesidigt skapande i den mellanmänskliga relationen men att sjuksköterskan har ett ansvar för att etablera och underhålla relationen dem emellan. I samtalet är det aktiva lyssnandet en viktig färdighet vilket bereder möjligheter till personcentrerad förståelse av patienters erfarenheter och ståndpunkter. Timing handlade om en förmåga att vid rätt tillfälle tillvarata de stunder som patienten ville samtala. / Background: Existential issues concerning the meaning of life, freedom (to make choices in life), existential isolation, and death can be encountered when a person faces a crisis in life close to death. An example of when such a crisis might occur is when patients are in the final stages of life in palliative care. Nurses will encounter patients with fatal diseases and topics related to existential questions can then be discussed. This in turn requires nurses to meet the patient´s needs to discuss these issues. How nurses relate to these situations as well as their attitudes are important when considering the well-being or lack or well-being when a patient is dying. Aim: To highlight nurses' experiences of talking with patients in palliative care about existential issues. Method: A systematic literature review was carried out including ten original articles in health care sciences. Joycee Travelbee´s care theory of interpersonal relationships and communication was used as the theoretical frame work. Result: Four main themes were developed these were: Nurses' knowledge and skills of conversation with the sub- themes of perception of existential questions, active listening and timing. The second theme dealt with the existential content of the conversations. The theme concern issues on life and death, but also everyday conversations related to existential issues, the summation of life and choices made in life. The third theme described the nurses' vulnerability which highlights how nurses are influenced in dialogue with the patients. The fourth theme is about factors that affect existential conversations with three sub-themes: lack of time, importance of the environment and support from the colleagues. Discussion: To meet patient needs of existential conversations requires nursing skills in listening and talking. The nurse must also take into account patients' willingness to talk about these topics, which required the nurse´s ability to understand and interpret the needs of the patient, which could be clues to spiritual or existential suffering. Travelbee show that there is a mutual establishment of the interpersonal relationship, but the nurse is responsible for establishing and maintaining the relationship between them. In the conversation active listening is an important skill which prepares opportunities for a more person-centered understanding of the patients' experiences. Timing is about the ability to capture the right moments when the patients want to talk.

Syftet med den här studien har varit att undersöka framställningen av identitet och existentiella frågor i skönlitterära verk av Jonas Hassen Khemiri i förhållande till kursplanen i religionskunskap och läromedel i ämnet. Studien som har genomförts med en hermeneutisk textanalys har visat att många läromedel i religionskunskap brister i framställningen av identitet och existentiella frågor, vilka båda är centrala delar i kursplanen. Vidare har analysen visat att Khemiris verk behandlar identitet och existentiella frågor på ett nyanserat sätt och att verken därför kan fungera som komplement till läromedel. Jag har dragit slutsatsen att skönlitteratur är ett möjligt komplement till läromedel i religionskunskap.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt. Arbetet är en systematisk litteraturstudie involverande 12 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som har granskats och genererat ett resultat med fyra huvudteman och nio subteman. Resultatet presenteras i följande huvudteman; Kroppen sviktar, Svårigheten att ta del av relevant information och få ett bra stöd, Livssituationen förändras med risk för känslor av skuld och skam och Förhållningssätt gentemot framtiden. I diskussionen tas resultatets huvudfynd upp och för- och nackdelar diskuteras. Diskussion kring känslor efter en hjärtinfarkt tas också upp, det kan handla om rädsla inför döden, maktlöshet, sårbarhet, avsaknad av tillit gentemot den egna kroppen med mera. Fokus ligger på hur information kring hjärtinfarkt ges på sjukhuset, att den är generell och svår att förstå, informationen behöver individanpassas. Annat som är centralt är att en hjärtinfarkt inte drabbar enbart den enskilda människan utan familj och närstående påverkas också. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong> </p><p>Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår. </p><p>Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.</p><p> </p>

Sammanfattning  Denna studie har genererats av två parallella syften, dels att undersöka om livsutvecklingsgrupper för äldre kan stimulera gruppdeltagarna till en gerotranscendent utveckling, dels att undersöka hur en sådan gruppverksamhet generellt påverkar deltagarna. Jag har valt att definiera en livsutvecklingsgrupp som en liten grupp äldre individer som under vägledning i ett livsloppsperspektiv samtalar och reflekterar kring gerotranscendensteorins särdrag. Den livsutvecklingsgrupp som utgör empirin i denna C-uppsats består av sex personer, tre kvinnor och tre män, i åldern 80-90 år. Gruppen har träffats vid 12 tillfällen under ett halvår.  Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder har använts i undersökningen. Resultaten visar att det inom gruppen redan innan kursstart fanns ett visst igenkännande av de gerotranscendenta kännetecknen, men också att kursen i sin helhet tycks ha stimulerat gruppen att känna igen sig i än större omfattning i gerotranscendensteorin. Resultaten visar vidare att deltagarna generellt har uppskattat verksamheten, till och med i ganska hög grad, samt uttryckt värdet av att få samtala och reflektera kring sig själva, sina liv och existentiella frågor. Dessutom tycks gruppverksamheten ha inverkat positivt på deltagarnas självmedvetande och livstillfredställelse.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats. Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor. / <p>SO</p>

Bakgrund: Att överleva ett hjärtstopp kan vara en traumatisk och omtumlande upplevelse både för den drabbade patienten och för dennes anhöriga. Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och tillståndet har fortfarande en dålig prognos trots allmänhetens förbättrade kunskaper i HLR och spridning av defibrillatorer i samhället. Syfte: Syftet för studien var att belysa patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att två huvudkategorier kunde identifieras: En nyvändning i livet och Existentiella frågor. Till dem hör sex underkategorier till: Kroppslig förändring, Kognitiv förändring, Sociala relationer, Att finna mening, Tacksamhet och Döden. Konklusion: Överlevare upplevde begränsningar i det vardagliga livet gällande psykiska och emotionella måendet i olika variationer. En del hade minnessvårigheter och andra upplevde oro och ångest. Existentiella tankar yttrade sig bland annat i form av att behöva finna en mening och att ha haft turen att ha varit på rätt tid på rätt plats. Rädsla och osäkerhet för framtiden beskrevs och delades med anhöriga men även ett behov av att få information och att få samtala om händelsen med nära och kära upplevdes av informanterna. Den största delen av informanterna såg överlevnaden som en push till att omvärdera det som var av betydelse av dem. / Background: To survive sudden heart arrest can be a traumatic experience both for the patient and their next of kins. Sudden cardiac death is one of the most common causes of death in Sweden and the prognosis still has a bad forecast despite the public’s improved knowledge of CPR and the spread of defibrillators in society. Aim: The purpose of this study was to illuminate patient’s experiences of surviving cardiac arrest. Method: A literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Results: The results show that two main categoriers could be identified: A new turn in life and Existential questions. There are six subcategories to them: Physical change, Cognitive change, Social relations, To find meaning, Gratitude and Death. Conclusion: Survivors experienced limitations in everyday life regarding cognitive and emotional ways in different variaty. Some participants had suffered from memoryloss and others experienced anxiety and other worries. Existential thoughts expressed, among other things, were the need to find a purpose of the incident and thoughts on to have been lucky enough to be at the right time at the right place. Fear and uncertainty for the future were described and shared with their next of kins, but also a need for information and to talk about the incident with loved ones was experienced by the participants. Most of the participants saw survival as a push to reassess what was important to them.

Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. / The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions