Spridningen av covid-19 ställer människor i världen inför en samhällskris. Utifrån religionspsykologiska teorier om att människor i kris kan ta stöd i religiositet, så undrar denna undersökning om religionens plats i pågående samhällskris. Syftet med undersökningen är att undersöka närvaron av religion i några gymnasieungdomars möte med världspandemin som orsakats till följd av covid-19. En kvantitativ metod har använts genom en webbenkät. 145 gymnasieungdomar från 8 olika regioner i Sverige har deltagit i undersökningen. Svaren har analyserat i en klusteranalys. Resultatet visar att de ungdomar som positionerats som religiösa tenderar att fundera oftare på områden som kan påverkas av coronaviruset. Samtidigt visar resultatet en hög orosnivå bland samtliga deltagare, endast 8% har svarat att de inte alls känner sig oroliga. Ett svarsmönster skiljer hur ungdomar i olika religiösa positioner har svarat i tre av sju olika förklaringar till coronas närvaro. De flesta ungdomar har svarat att corona i första hand kan förklaras genom naturvetenskapliga teorier, samtidigt som 47% av ungdomarna är öppen till en förklaring utanför det naturvetenskapliga området. Undersökningen visar svarsskillnader kring hur ungdomar från religiösa och icke-religiösa hem svarat kring religiöst agerande under pandemin, medan inga skillnader funnits mellan ungdomarnas svar vid frågor som rör rekommendationer från myndigheter eller omtänksamhet.  Undersökningens slutsats är att religion och orosgrader kring coronaviruset inte uppvisar någon korrelation till varandra men att religion tycks spela en betydande roll under coronapandemin för en minoritet av religiösa ungdomar som deltagit i undersökningen genom förklaringar till coronas närvaro, stödsamtal och vikten av religiös praxis.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

I Sverige diagnosticeras varje år cirka 350 barn och ungdomar under 18 år med cancer, varav drygt 85 % överlever. Att överleva barncancer är ofta förenat med både seneffekter och komplikationer som påverkar livet, även långt efter cancerns behandling. Det finns få svenska studier som undersöker upplevelsen av att ha haft barncancer och än färre om vad detta innebär för upplevelsen av existentiella frågor. Syftet med studien var att med en fenomenologisk ansats öka kunskapen kring hur existentiella aspekter hos vuxna som mottagit en cancerdiagnos som barn upplevs, och hur livet efter diagnosen format deras upplevande. Två fokusgrupper genomfördes via videolänk med sju vuxna deltagare som behandlats för cancer som barn. Materialet analyserades med en tematisk analys vilket resulterade i tre teman; (1) behov av att mötas i och kring existentiella frågor, (2) existensens oförutsägbarhet och (3) visdom ur erfarenheten. Studien visar att barncanceröverlevare kan uppleva sig hjälpta av att diskutera frågor av existentiell natur tillsammans med andra som har liknande erfarenheter, samt att deltagarna upplever att samhället i stort borde bemöta dessa ofta svåra frågor som är aktuella för oss alla. / In Sweden, approximately 350 children and adolescents (under the age of 18) are diagnosed with cancer every year, of which just over 85% of these survive. Surviving childhood cancer is associated with both late effects and complications that affect the lives of the survivors even long after treatments. There are few Swedish studies that examine the experience of having had childhood cancer but also what it means for the experience of existential issues. The aim of the study was to use a phenomenological approach to investigate the existential aspects of being human in connection to having been diagnosed with childhood cancer, and to live with this experience afterwards. Two focus groups were conducted via video link with adult participants treated for childhood cancer. The material was analyzed using a thematic analysis which resulted in three main themes; (1) the need to be met in and around existential issues, (2) the unpredictability of existence and (3) wisdom through the experience. The study shows that childhood cancer survivors could be perceived to benefit by meeting further in the existential issues together with others who have similar experience, but also that society can respond to these difficult issues which are relevant to us all.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta.  I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Bakgrund: Existentiella frågor söker svar på vad det innebär att existera och att vara människa, vad meningen med livet är och varför individer drabbas av sjukdom. Både vid svår sjukdom och när en människa står inför döden väcks existentiella frågor. Inom den palliativa vården ses döden som en normal och oundviklig process. Målet för palliativ vård är lindring av lidande och främjande av livskvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av existentiella frågor inom palliativ vård. Metod: Uppsatsen baserades på en litteraturstudie med kvalitativa studier. Litteratursökningar utfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Studierna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Tio studier låg till grund för resultatet och dessa analyserades enligt Fribergs (2017) innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgjordes av fem kategorier, Bevittnande av existentiellt lidande, Trons betydelse, Perspektiv på liv och död, Känslomässig erfarenhet och Identifiering med patienter. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde det känslomässigt svårt att bemöta patienter med existentiella frågor inom palliativ vård, då arbetet bland annat innebar ett bevittnande av existentiellt lidande. Vidare erfors att sjuksköterskor fick nya perspektiv på liv och död, samt att deras trosuppfattning hade betydelse för omvårdnaden av palliativa patienter. / Background: Existential questions seek answers to what it means to exist and to be a human being, what the meaning of life is and why individuals suffer from disease. Both in severe disease and when a person stands before death existential questions arise. In palliative care death is seen as a normal and inevitable process. The goal in palliative care is alleviation of suffering and improvement of quality of life. Aim: The aim of the literature review was to compile studies about nurses’ experiences of existential questions in palliative care. Method: The paper is based on a literature review of studies with a qualitative approach. Literature searches were made in the databases Cinahl, PsycInfo and PubMed. The studies were examined regarding quality with SBU’s review template for qualitative studies. Finally, ten studies remained and were content analysed using Friberg’s (2017) method. Result: The result is based on five categories which are Witnessing existential suffering, Meaning of faith, Perspective on life and death, Emotional experience and Identification with patients. Conclusion: Nurses found it emotionally difficult to meet patients with existential questions, because the work included witnessing existential suffering. Further, nurses had new perspectives of life and death, and their beliefs were important in the care of palliative patients.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen. Enligt de intervjuade är livsfrågor inte något som varken kan eller ska begränsas till religionsämnet. Resultatet visar även att lärare sällan planerar in en mer existentiellt tolkande livsfrågeundervisning inom religionsämnet, utan att det i hög grad sker spontant och är beroende av att eleverna lyfter frågor eller att en viss situation (till exempel en konflikt mellan elever) aktualiserar dessa frågor.

Uppsatsens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med tre svenska musikterapeuter, belysa existentiella frågor i svensk musikterapi. Forskningsfrågor är: Hur ser tre svenska musikterapeuter på existentiella frågor? Hur arbetar de med existentiella frågor i musikterapi? I uppsatsens bakgrund presenteras några utvalda filosofiska perspektiv på existentiella frågor samt litteratur som rör ämnesområdet musik, existentiell hälsa och livskvalitet. Forskning som berör musik, musikterapi och musikpsykologi presenteras. I resultatkapitlet presenteras tre teman: Existentiella frågor – en del av livet, Existentiella frågor genomsyrar musikterapi, Musik möjliggör inre förändring. I avsnittet diskussion diskuteras först resultatet under följande rubriker: Samstämmig syn på existentiella frågor, Samstämmig syn på musikens funktion, Känsla av sammanhang – av vikt för existentiell hälsa samt musikterapi och existentiella frågor. Sedan diskuteras vald metod under två rubriker: Intervjuer och Hermeneutik. Avslutningsvis diskuteras arbetets betydelse och förslag ges på fortsatt forskning. / The purpose of this thesis is to illuminate existential issues in Swedish music therapy through qualitative interviews with three Swedish music therapists. The research questions are: How do three Swedish music therapists perceive existential issues? How do they work with existential issues in music therapy? The background of the theses presents selected philosophical perspectives on existential issues as well as literature related to the areas of music, existential health, and quality of life. Research concerning music, music therapy, and music psychology is presented. In the results chapter, three result themes are presented: Existential issues - a part of life, Existential issues permeate music therapy, Music enables inner change. In the discussion section, the results are first discussed under the following headlines: Consistent view on existential issues, Consistent view on the function of music, Sense of coherence - important for existential health and music therapy and existential issues. Then the chosen method is discussed under two headings: Interviews and Hermeneutics. Finally, the significance of the work is discussed, and suggestions for further research are provided.

No description available.

<p>Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen.</p><p>Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.</p><p>Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt.</p><p>När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.</p><p>Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1999.