No description available.

This study aimed to investigate how teachers work methodically in subjects such as social studies and mathematics in high school, with the educational task of educating students to become good democratic citizens. According to the National Agency for Education's curriculum, the educational task of educating students to become adequate democratic citizens should permeate all subjects in school. In addition, the study aimed to investigate how these teachers worked to implement fundamental value issues in their teaching. The results of the survey indicate that there are no major differences between the subjects in how teachers work with various assignments in education and values. It rather reflects the personal values, personality, and interests among teachers. Therefore, clearer guidelines for teachers would have been preferable when it comes to the upbringing assignment and fundamental value issues in order to gain an increased understanding and meaning of the assignments themselves, both for students and teachers.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man på två olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och på en kommunal förskola arbetar med värdegrundsfrågorna allas lika värde, samarbete, rätt och fel, självkänsla och självförtroende. Med hjälp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade är alla förskollärare och arbetar på förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man på de undersökta förskolorna arbetar på liknande sätt och att värdegrundsfrågorna lyfts fram ungefär lika mycket. Nyckelord: Förskola, Svenska kyrkan, värdegrund, värdegrundsfrågor

No description available.

The purpose of the thesis is to investigate which of the school's fundamental values issues are addressed in religious education at the upper secondary school. After that, the issues of values from the school and in religious knowledge are compared and related to Sweden's values and the values of Swedish society. This is of interest as values, both in the workplace and in school, are very much discussed. In addition, how the school's values are used and must be worked on to prepare students for society and shape students into democratic citizens. Many of the values that are raised in the school can be linked to the subject of religion without much investigation, which the work delves into later and discusses how it affects the subject, the students and the teachers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur F-3 lärarna i studien beskriver sitt arbete med läsning och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019, s. 6 - 7). Samt undersöka om dessa lärare anser sig uppleva några hinder i arbetet med läsning och boksamtal. De forskningsfrågor som denna studie utgår från är: ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med läsning av skönlitteratur kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11 i sin undervisning? ·       Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor i Lgr11?  ·       Uppger F-3 lärare att det finns några hinder i planeringen och genomförandet av skönlitteratursläsning och boksamtal i undervisningen?   Författarna till denna studie genomförde en webbaserad enkätundersökning och fick in 21 svar. Enkätundersökningen skickades ut till alla grundskolor med årskurserna F-3 i våra hemkommuner och närliggande kommuner samt delades via lärarforum på Facebook. Enkäten bestod av 15 frågor där lärarna fick beskriva hur de arbetar med skönlitteratur och boksamtal med koppling till värdegrundsfrågor samt att lärarna fick förklara vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Analysen utfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi har tagit stöd i Karin Jönsson och Aidan Chambers forskning och teorier som belyser hur läsning och boksamtal i skolan är en del av ett givande socialt samspel. Resultaten visade på att majoriteten av lärarna i denna studie arbetar kontinuerligt med skönlitteratur och boksamtal kopplat till värdegrundsfrågor samt visade på en positiv attityd gentemot arbetet med skönlitteratur och boksamtal. Det största hindret som angavs i planeringen och utförandet av arbetet var tidsbrist. Samtidigt som resultaten visade att lärarna har en stor kunskap om varför denna typ av arbete är viktigt och vi utläste en glädje över att arbeta på detta sätt. Vi som genomförde studien är två grundlärarstuderande som går sjätte terminen på grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Uppsala universitet. På grund av rådande pandemi så har författandet av denna studie skett dels via zoom, dels i ett delat dokument i Word. Litteraturen delades upp mellan oss och diskuterades under dagliga zoommöten. Enkäten och följebrevet skrev vi tillsammans. Arbetet med att analysera och gå igenom de svar vi fått in på enkäten genomfördes både gemensamt och individuellt.

I den här studien undersöktes två fritidshemslärares beskrivningar av deras arbete med värdegrundsfrågor i ämnet bild. Resultatet tyder på att lärarna undervisar i frågor om samtycke, rätten till sin identitet och bemötande av andra. Lärarna beskrev att de undervisar om detta genom vanliga samtal, bildsamtal och bildkommunikation. Lärarna angav att de upplever att sådan undervisning skapar ett mer ordningsamt klassrumsklimat och möjliggör ämnesöverskridande arbeten. Lärarna angav även att de förbereder sig inför bildundervisning om värdegrundsfrågor genom att söka tips på Facebookforum och lärarhandledningar samt genom att observera. Tolkningen av resultatet belyser att de två lärarna integrerar värdegrundsfrågor i deras bildlektioner, men inte alltid i bildundervisningen. Det betyder att värdegrundsfrågor behandlas under avsedd lektionstid för bildämnet, men att dessa frågor inte alltid integreras med bildämnet och dess ämnesspecifika innehåll och metoder. Tolkningen belyser även att reflektion av bildundervisningen skulle kunna förstås som betydelsefullt för att utveckla strategier att arbeta med integrativ didaktik i ämnet.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen. Enligt de intervjuade är livsfrågor inte något som varken kan eller ska begränsas till religionsämnet. Resultatet visar även att lärare sällan planerar in en mer existentiellt tolkande livsfrågeundervisning inom religionsämnet, utan att det i hög grad sker spontant och är beroende av att eleverna lyfter frågor eller att en viss situation (till exempel en konflikt mellan elever) aktualiserar dessa frågor.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.</p><p>Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar. Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.