<p>Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet i</p><p>skolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankra</p><p>värdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för läraren</p><p>som finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genom</p><p>samtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vår</p><p>forskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin väg</p><p>till att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vad</p><p>skolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet. För att uppnå vårt syfte och få</p><p>svar på vår forskningsfråga har vi genomfört en studie av ett antal skolors lokala arbetsplaner.</p><p>Vi har använt oss de dokument som behandlar skolans värdegrund. Vårt metodval är</p><p>textanalys. Resultatet av textanalysen redovisas var skola för sig och därefter följer en analys</p><p>där vi sammanställer och tolkar resultatet. Vi har kommit fram till att en lärare bör ha en</p><p>aktuell och levande värdegrund att arbeta efter och som är väl förankrad via samtal och dialog</p><p>hos alla inblandade i verksamheten, för att ha bra förutsättningar att kunna förankra</p><p>värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vi har även konstaterat att en konkret formulerad</p><p>lokal arbetsplan med värdegrundsord/begrepp som har getts en tydlig innebörd för alla</p><p>inblandade, ger bra förutsättningar för läraren att kunna förankra värdegrunden i praktiken. I</p><p>diskussionen förs ett resonemang om resultatet kopplat till övriga delar i uppsatsen. Vårt</p><p>resonemang går bland annat ut på om värdegrunden inte är lika aktuell längre eftersom vår</p><p>studie visade att de svårigheter som Skolverket har lyft fram fortfarande till viss del finns</p><p>kvar, nu tolv år efter läroplanens införande.</p>

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet i skolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankra värdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för läraren som finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genom samtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vår forskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin väg till att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vad skolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet. För att uppnå vårt syfte och få svar på vår forskningsfråga har vi genomfört en studie av ett antal skolors lokala arbetsplaner. Vi har använt oss de dokument som behandlar skolans värdegrund. Vårt metodval är textanalys. Resultatet av textanalysen redovisas var skola för sig och därefter följer en analys där vi sammanställer och tolkar resultatet. Vi har kommit fram till att en lärare bör ha en aktuell och levande värdegrund att arbeta efter och som är väl förankrad via samtal och dialog hos alla inblandade i verksamheten, för att ha bra förutsättningar att kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vi har även konstaterat att en konkret formulerad lokal arbetsplan med värdegrundsord/begrepp som har getts en tydlig innebörd för alla inblandade, ger bra förutsättningar för läraren att kunna förankra värdegrunden i praktiken. I diskussionen förs ett resonemang om resultatet kopplat till övriga delar i uppsatsen. Vårt resonemang går bland annat ut på om värdegrunden inte är lika aktuell längre eftersom vår studie visade att de svårigheter som Skolverket har lyft fram fortfarande till viss del finns kvar, nu tolv år efter läroplanens införande.

<p>Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.</p>

Eriksons stadieteori betonar vikten av det sociala samspelet för ett barns utveckling, man utvecklas genom känsliga och kritiska perioder. Utvecklingen sker i olika stadier och när en brist uppstår någonstans i vårt psyke så inväntar nästa utvecklingsstadier inte på att denna brist först ska fyllas utan man går vidare till nästa stadie utan att bristen blivit läkt. Detta gör att vårt psyke haltar, det är först under tonåren som de brister eller bubblor vi har fått under vår uppväxt ges en möjlighet att reparera det som gått snett (Fhyr, 1999). Syftet med studien är att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Tanken med studien är att fånga olika informanters erfarenhet utifrån vårt syfte att titta på en skolas beredskap och förmåga att hjälpa och stödja barn till föräldrar med missbruksproblem i skolsituationen. Metoden vi har valt att använda är därför en fenomenologisk metod där de ges möjligheten att tolka informanternas livsvärld. Vi har utfört fyra djupintervjuer av kvalitativ metod med informanter med god erfarenhet inom ämnet. Studien visar att ingen av de intervjuade informanterna pekar på någon speciell handlingsplan inför arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblem, utan arbetar individuellt med elevhälsoteamet (skolsköterska, kurator, specialpedagog och rektor) utifrån varje enskild individ. Pedagogens roll i arbetet med barn till missbrukande föräldrar antog vi vara långt mer behandlande än resultatet visade på. Resultatet pekar på att pedagogens roll är mer betydande i den mening att han/hon kan vara ett stöd som ger en känsla av struktur, ödmjukhet och respekt.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.

Syftet med litteraturstudien är att titta på hur begreppen demokrati och värdegrund diskuteras i förhållande till varandra och var för sig. Studien behandlar även vilken be-tydelse lärarrollen har av tolkningen av demokratiuppdrag och värdegrundsarbete. Tolkningarna och lärarrollens betydelse kopplas sedan till grundskolans ämne sam-hällskunskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstu-die genomförts. Det har sökts efter tidigare vetenskaplig forskning. Resultatet visar att begreppet demokrati är komplext och är svårt att definiera. Skolan har en viktig roll för att fostra eleverna till demokratiska medborgare och därmed är undervisningen avgörande. Elever lär sig ofta om demokrati som kunskapsinnehåll medan forskare påpekar att elever lär sig demokrati genom demokrati.

Demokratiuppdraget är ett av skolans i huvudsak viktigaste uppdrag, vilket innebär att skolan ska fostra eleverna till demokratiska medborgare med grundläggande demokratiska värderingar. Skolinspektionens granskningsrapporter visar att flertalet skolor brister i sitt demokratiuppdrag, och då främst skolor belägna i områden med låg socioekonomisk status. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, verksamma på skolor med skilda socioekonomisk status, tänker om och beskriver att de arbetar med skolans demokratiska uppdrag. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade gruppintervjuer med lärare verksamma på två skolor belägna i skilda socioekonomiska områden. Intervjuerna var utformade för att få ut faktisk information, lärarnas tolkningar, uppfattningar och berättelser. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering i syfte att jämföra lärares tankar och arbetssätt i deras demokratiska uppdrag. Resultatet visar att skolor belägna i skilda socioekonomiska områden har olika förutsättningar till att arbeta med skolans demokratiska uppdrag, vilket stämmer överens med tidigare forskning som menar att föräldrars utbildning och etisk tillhörighet är två betydelsefulla variabler som påverkar utgången i elevernas möjlighet att tillgodose sig kunskaper om demokratiska processer samt demokratiska värderingar. Detta kan i framtiden hota det demokratiska samhälle som vi lever i, då alla elever inte ges samma möjlighet att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. / <p>SO</p>

<p>Examensarbetet handlar om barn i sorg, med fokus på barn i de yngre åldrarna, som har drabbats av sorg till följd av dödsfall i sin närhet. Avsikten är att utreda hur pedagogen bör bemöta ett barn i sorg för att kunna stötta och hjälpa barnet på bästa sätt. Studiens syfte är att studera hur skolan arbetar med barn i sorg och vilken kunskap skolpersonalen har om detta. För att få svar på detta har intervjuer med två lärare, två rektorer, en specialpedagog och två skolsköterskor gjorts. Intervjuerna har ägt rum på två olika skolor. Resultatet har visat att båda skolorna har en god beredskap för akut sorgearbete i form av krisplaner. Däremot har de flesta av pedagogerna inte fått någon utbildning när det gäller barn i sorg, även om båda rektorerna uppger att det kanske skulle behövas. De flesta pedagogerna har goda idéer om hur de kan hjälpa ett barn i sorg och hur de kan anpassa arbetssättet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka samt belysa hur några pedagoger i förskola och skola för tidigare år ser på genus och hur de pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar med genus. Vår undersökning var en kvalitativ studie som genomfördes dels i en förskola, dels i en grundskola, årskurs F-5. De undersökningsmetoder som användes var enkäter och observationer. Enkäterna har besvarats av pedagoger som är verksamma inom både förskola och skola. Observationer har även genomförts inom dessa stadier. Resultatet från enkätundersökningen visar att pedagogerna anser att de bör arbeta genusmedvetet. De är dock medvetna om att det krävs mycket arbete då de själva behöver bli medvetna om sina egna föreställningar kring könen. Observationsresultatet visar att pedagogernas genusmedvetenhet existerar, dock i liten utsträckning. Vi anser att pedagogerna kan få en ökad genusmedvetenhet då de fortsättningsvis aktivt arbetar med sin egen medvetenhet samt fortbildning inom området.</p>

<p>Mobbningssituationer är ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprättade kan vara något man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad händer egentligen när mobbningssituationer uppstår? Fungerar det att omsätta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt läggs vid detta i skolan? Syftet är att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut på en specifik skola vad gäller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallärare och lärare intervjuades för att få en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lärarna har i mobbningsproblematiken.</p>