Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie.  Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla.  Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. / Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life.  Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer.  Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result.  Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem.  Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.

Psykisk ohälsa hos äldre behandlas ofta enbart med mediciner trots kända risker. Psykoterapi erbjuds inte alla äldre, vilket kan vara en konsekvens av ålderism, åldersbaserad diskriminering, som även kan visa sig genom avsaknad av flexibilitet och specialanpassade ramar i terapin och prägla den äldre patientens och terapeutens föreställningar om varandra och terapin. En tematisk analys genomfördes efter sex intervjuer med psykoterapeuter i syfte att undersöka vilka faktorer som är viktiga att beakta vid en psykodynamisk terapi med äldre och vad som anses kurativt. Analysen visade att det är en förbisedd möjlighet mot välbefinnande för äldre personer som lider av oro, ångest och depression samt kan vara i livets slutskede och önskar tala om sådant som kan behöva redas ut innan livet tar slut. Tid är en viktig faktor i terapin där sorg och existentiella frågor får ta plats. Terapeuten kan med fördel vara flexibel, erbjuda specialanpassade ramar och göra en omsorgsfull differentialdiagnos för att möjliggöra terapi för de äldre och upptäcka demens. Utmaningar för terapeuten beskrivs som regression, lyssna efter suicidtankar och bedöma när man ska arbeta bearbetande eller stödjande, ibland på ett symbolplan. Förutom den nödvändiga alliansen mellan terapeut och patient och att aktualisera gamla trauman, konflikter och sorg är det kurativt att tala om existentiella frågor. Resultaten diskuteras och förslag ges på framtida forskningsuppslag.

<p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.</p><p>Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Analys och tolkningsarbetet följde en fenomenologisk hermeneutisk metod utarbetad av Lindseth och Norberg(2004).</p><p>Huvudtema med huvudspår, teman och subteman utkristalliserades. Begreppet gränssituation bildar huvudtema. Därpå följer konsekvenser med identitetsförskjutning, relation och tid, samt ytterligare fyra teman. I berättelserna visade sig både gemensamma och unika drag. Ett innehållsperspektiv och ett stämningsperspektiv framträdde. En slutsats som dras är att skadan provocerar det som man tidigare tagit för givet. Dels vad det gäller synen på vem man själv är och dels hur man förhåller sig till en större kontext. Relationen till mening visar sig genom att den världsbild som man gjort till sin förloras, förändras och/eller fördjupas.</p> / <p>This thesis has a qualitative approach and is descriptive in form. The overaching aim was to increase the understanding of Traumatic Brain Injury (TBI). The purpose was to understand aspects of changing meaning as a consequence of the injury and unique variations in clients´changed life-worlds. Particular attention was devoted the issue of how TBI can be understood from an existential perspective. The research questions were: What and how do adults who suffered from TBI relate their experiences and the consequences of the injury, and what conclusions can be drawn from a phenomenological hermeneutical analysis of their stories?</p><p>Eight persons, all former patients in rehabilitation, were interviewed. Analysis and interpretations followed a phenomenological-hermeneutical method outlined by Lindseth and Norberg (2004). Main themes and subthemes were crystallised. The concept limitsituation constitutes a main theme. There follows consequences as for example to identity dislocation, relation and time. In the informant´s stories common as well as unique characteristics transpired. Emphasis was on the mood, and the context under which experiences arised. A conclusion was that the injury provokes one´s already esatblished world-view and the relation to meaning was exposed and challanged. The world-view was lost, reduced and/or challenged.</p>

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta. Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Analys och tolkningsarbetet följde en fenomenologisk hermeneutisk metod utarbetad av Lindseth och Norberg(2004). Huvudtema med huvudspår, teman och subteman utkristalliserades. Begreppet gränssituation bildar huvudtema. Därpå följer konsekvenser med identitetsförskjutning, relation och tid, samt ytterligare fyra teman. I berättelserna visade sig både gemensamma och unika drag. Ett innehållsperspektiv och ett stämningsperspektiv framträdde. En slutsats som dras är att skadan provocerar det som man tidigare tagit för givet. Dels vad det gäller synen på vem man själv är och dels hur man förhåller sig till en större kontext. Relationen till mening visar sig genom att den världsbild som man gjort till sin förloras, förändras och/eller fördjupas. / This thesis has a qualitative approach and is descriptive in form. The overaching aim was to increase the understanding of Traumatic Brain Injury (TBI). The purpose was to understand aspects of changing meaning as a consequence of the injury and unique variations in clients´changed life-worlds. Particular attention was devoted the issue of how TBI can be understood from an existential perspective. The research questions were: What and how do adults who suffered from TBI relate their experiences and the consequences of the injury, and what conclusions can be drawn from a phenomenological hermeneutical analysis of their stories? Eight persons, all former patients in rehabilitation, were interviewed. Analysis and interpretations followed a phenomenological-hermeneutical method outlined by Lindseth and Norberg (2004). Main themes and subthemes were crystallised. The concept limitsituation constitutes a main theme. There follows consequences as for example to identity dislocation, relation and time. In the informant´s stories common as well as unique characteristics transpired. Emphasis was on the mood, and the context under which experiences arised. A conclusion was that the injury provokes one´s already esatblished world-view and the relation to meaning was exposed and challanged. The world-view was lost, reduced and/or challenged.