Bakgrund: Cirka 30 000 personer i Sverige får årligen en stroke. När en person drabbats av stroke påverkas även de anhöriga. Trots kunskap om anhörigas betydelse har hälso- och sjukvården historiskt varit uppbyggt kring ett system som endast sätter patienterna i fokus, där de anhöriga glöms bort. Enligt socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan besitta förmåga att kommunicera med de anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Sjuksköterskan ska även kunna informera och undervisa de anhöriga samt försäkra sig om att given information blivit förstådd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnad av anhöriga till personer som drabbats av stroke - ur ett anhörigperspektiv. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av sju kvalitativa artiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från Graneheim och Lundman. Resultat: Studien bygger på sju kvalitativa artiklar och i resultatet framkom tre huvudkategorier samt fyra underkategorier. Huvudkategorierna innefattade behovet av förtroende för sjuksköterskan, behovet att bli sedd och behovet av att vara delaktig. Underkategorierna som utformades var kommunikationens betydelse, informationens betydelse, behovet av att bli uppmärksammad och behovet av att bli respekterad. Resultatet visade på sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i patientens vård- och händelseförlopp samtidigt som de ständigt bör hållas informerade kring patientens vård. Efter sjukhusvistelsen är det de anhöriga som tar på sig den största delen av patientens vård i hemmet. Det är därför extra viktigt att sjuksköterskorna informerar och kommunicerar med de anhöriga samt visar respekt gentemot deras vilja eller ovilja att vara delaktiga under patientens vårdtillfälle. Slutsats: Denna studie visar på att de anhöriga upplever bristande omvårdnad från sjuksköterskan. Sjuksköterskan måste börja uppmärksamma de anhöriga och göra dem delaktiga i vården. Mer forskning bör bedrivas för att belysa sjuksköterskans omvårdnad av de anhöriga till personer med stroke. Detta för att fylla kunskapsluckorna och hjälpa sjuksköterskan att möta de anhöriga.

Introduktion:Delirium är ett begrepp som betyder ”ur spåret” som beskriver människor i tillstånd av agitation eller överdriven trötthet. Detta tillståndet har multifaktoriella orsaker, exempelvis hög ålder, infektion etc. Mest effektiva sättet att hantera delirium är att förhindra dess uppkomst samt att ta hjälp av diagnostiska instrument. Syfte:Syftet med studien var attbeskriva omvårdnadsinterventioner vid deliriumtillstånd. Metod:Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks nio steg. Resultatet utgick ifrån 14 artiklar. Av dessa var 2 kvalitativa, 10 kvantitativa samt 2 mixad metod. Databaserna som artiklarna hämtades ifrån var CINAHL och PubMed. Resultat: I studien framkom det sex kategorier: screening för delirium, samverkan med närstående, miljöanpassning, fysisk begränsning,sömn och vila samt farmakologiska interventioner.Slutsats:Resultaten visade att övervägande del av sjuksköterskor mött problem med att identifiera delirium, dess orsaker samt tillämpa relevanta omvårdnadsåtgärder. Rutiner för att bedöma patientens kognitiva tillstånd för att identifiera underliggande problem och förbättring av dessa skulle kunna bidra till snabbare återhämtning.

Syftet men denna systematiska litteraturstudie har varit att beskriva vilka komplikationer, som kunde leda till malnutrition hos cancerpatienter när de genomgått cytostatikabehandling. Studien syftar även till att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kunde vidta för att förebygga och lindra dessa komplikationer hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och ScienceDirect (Elsevier). Sökorden som användes var cancer, constipation, fatigue, malnutrition, nutrition, nursing, pain, support, treatment, chemotherapy, side-effects, prevention, oral, complication, nausea, nutritional support, weight loss, BMR, oncology och care. Resultatet visade att komplikationerna som cancerpatienterna kunde drabbas av var fatigue, diareér, kräkningar, såriga slemhinnor och illamående. Dessa komplikationer kunde leda till malnutrition. Många patienter med cancer kunde dö av malnutrition istället för själva sjukdomen. Malnutrierade patienter med cancer kunde även få fler komplikationer av cytostatikabehandlingen än de patienter med cancer som var normalviktiga. Att följa upp nutritionsstatusen tidigt visade sig vara mycket viktigt för att förebygga och lindra komplikationerna och hjälpa patienter med cancer att motarbeta malnutritionen. Samarbetet med andra vårdgivare visade sig vara nödvändigt för att patienten med cancer skulle få en så bra omvårdnad som möjligt.

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste formen av cancer hos barn. Årligen drabbas ca 100 barn. Att få diagnosen leukemi innebär att barnet får genomgå lång och omfattande behandling med många biverkningar. Det finns ett behov av att belysa sjuksköterskans erfarenheter då det endast finns några fåtal undersökningar inom området. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med leukemi. Metod: Intervjustudie med sex yrkesverksamma sjuksköterskor som har erfarenhet av barn och onkologisk omvårdnad. Studien har ett induktivt tillvägagångssätt och utgår ifrån empirism. Ett strategiskt urval har använts och informanterna arbetar på sjukhus i södra Sverige. Resultat: Resultatet belyser hur sjuksköterskan kan skapa trygg vårdrelation med familjen, skapa vårdrelation med föräldrarna och skapa vårdrelation med barnet. Även vad som ger stöd för sjuksköterskans arbete, sjuksköterskan som pedagog, barnets lek, och barncancerfondens stödjande funktion. Sjuksköterskans osäkerhet att möta ett svårt sjukt barn, balansen mellan privat och personlig och när ett barn dör. Slutsatser: Författarna av denna studie har fått en ökad förståelse för hur viktig en vårdrelation är och hur viktigt det är att barnets lek får ta plats i omvårdnaden.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanlig folksjukdom som främst drabbar vuxna och som kan ge allvarliga medicinska komplikationer. Utöver medicinsk behandling är goda levnadsvanor viktigt för att förebygga komplikationer. Att förändra sina levnadsvanor kan vara en del i den egenvård som patienten förväntas utföra och här har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom att motivera, ge egenvårdsråd, undervisning och stöd. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård i form av förändrade levnadsvanor vid diabetes typ 2. Metod: Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien grundades på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar som bearbetades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: Behov av stöd, Behov av kunskap, Utmaningar i att ändra levnadsvanor och Att acceptera ändrade levnadsvanor. Kategorin  Behov av stöd består av två underkategorier: stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och stöd från närstående. Slutsats: Patienter upplevde behov av stöd av såväl hälso- och sjukvården som av sina närstående, vilket de fick i varierande grad. Det fanns upplevelser av brist i kunskap och behov av utbildning för att förbättra egenvårdsförmågan för att förebygga komplikationer. Patienter kunde uppleva det som utmanande att ändra sina kostvanor, men kunde också finna en acceptans i situationen och lita på sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och egenvård.

Bakgrund:En Central venös kateter (CVK) är en plastkateter som mynnar i ett centralt kärl nära hjärtat och används bland annat för administrering av läkemedel och blodprodukter. Användandet av CVK ökar inom sjukvården och kan förutom på intensivvårdsavdelningarna även ses i hemsjukvården och i den övriga slutenvården. Av alla patienter som får en CVK drabbas tre till sju procent av en infektion i blodbanan och varje infektionstillfälle innebär ett ökat lidande och en förlängd sjukhusvistelse. Dessa infektioner kan förhindras genom att hälso- och sjukvårdspersonal följer evidensbaserade riktlinjer och åtgärder. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att förhindra uppkomsten av infektioner i blodbanan hos patienter med central venös kateter. Metod: Studien som genomfördes var en systematisk forskningsöversikt. För att finna relevanta artiklar skapades inklusionskriterier och söktermer. Databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed på Sophiahemmets Högskola under mars och april 2011. En söktabell med antal träffar och inkluderade artiklar skapades för att ge en överblick och en matris med kvalitetsbedömning gjordes. Både matrisen och bedömningsunderlaget bifogades studien. Totalt inkluderades 22 artiklar, varav en hittades genom manuell sökning. Resultat: Resultatet presenterades utifrån tre olika områden: kunskap och utbildning, sammansatta interventioner samt skötsel. Olika utbildningsinsatser visade sig vara en effektiv preventiv metod för att förhindra infektion. Detta område innefattade bland annat lektioner, affischer beteendeförändring och återkoppling. Området som handlade om sammansatta interventioner visade sig även vara effektivt, vilka bestod av ett antal evidensbaserade riktlinjer som användes tillsammans. Vissa delar av skötseln av CVK hade bra effekt och gav varierande resultat. Slutsats: Utbildning ger ökad kunskap och följsamhet vilket verkar vara en elementär och effektiv metod för att förhindra uppkomst av infektion. Hur sjuksköterskan sköter patientens CVK är av stor betydelse då till exempel olika förband och antiseptiska lösningar gav varierande resultat. Vidare forskning krävs inom området och gärna fler studier från Sverige.

Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie.  Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla.  Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. / Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life.  Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer.  Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result.  Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem.  Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.