Creativity is highly sought after in our society, but that is far from obvious what is really meant by it. Many researchers in the field of creativity stress the lack of clarity, and it is described as a divided felt. The aim of this thesis is to clarify the meaning structure of the phenomenon of creativity, i.e. those distinguishing features that together form the experience of creativity.  The individual’s experience of creativity is studied in two different contexts, individually and in-group collaboration. The research object is adult people’s experience of creativity in its natural expression in the everyday world. Data have been collected from open interviews, and is constituted of descriptions of a particular situation when the participants experienced creativity. The results consist of the meaning structures for the phenomenon of being creative individually respectively in-group collaboration. In the analysis it has emerged that the creative process is both creating meaning and producing a product at the same time. The three main distinguishing features of the experience of creativity are: 1) an experienced discrepancy between the existing and the possible; 2) a special alertness that surfaces during the creating; 3) a progression which occurs under the process and cannot be completely ruled. The creative process includes thoughts, acts, feelings, body, material and communicative processes; and it results in new knowledge, a new approach, a change in emotion and new constituted gestalts. The experience of creativity individually and in-group collaboration is different, among other things, in that the later is more complex, and that the group makes extra efforts to deal with the higher complexity.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

<p>Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.</p><p>Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Analys och tolkningsarbetet följde en fenomenologisk hermeneutisk metod utarbetad av Lindseth och Norberg(2004).</p><p>Huvudtema med huvudspår, teman och subteman utkristalliserades. Begreppet gränssituation bildar huvudtema. Därpå följer konsekvenser med identitetsförskjutning, relation och tid, samt ytterligare fyra teman. I berättelserna visade sig både gemensamma och unika drag. Ett innehållsperspektiv och ett stämningsperspektiv framträdde. En slutsats som dras är att skadan provocerar det som man tidigare tagit för givet. Dels vad det gäller synen på vem man själv är och dels hur man förhåller sig till en större kontext. Relationen till mening visar sig genom att den världsbild som man gjort till sin förloras, förändras och/eller fördjupas.</p> / <p>This thesis has a qualitative approach and is descriptive in form. The overaching aim was to increase the understanding of Traumatic Brain Injury (TBI). The purpose was to understand aspects of changing meaning as a consequence of the injury and unique variations in clients´changed life-worlds. Particular attention was devoted the issue of how TBI can be understood from an existential perspective. The research questions were: What and how do adults who suffered from TBI relate their experiences and the consequences of the injury, and what conclusions can be drawn from a phenomenological hermeneutical analysis of their stories?</p><p>Eight persons, all former patients in rehabilitation, were interviewed. Analysis and interpretations followed a phenomenological-hermeneutical method outlined by Lindseth and Norberg (2004). Main themes and subthemes were crystallised. The concept limitsituation constitutes a main theme. There follows consequences as for example to identity dislocation, relation and time. In the informant´s stories common as well as unique characteristics transpired. Emphasis was on the mood, and the context under which experiences arised. A conclusion was that the injury provokes one´s already esatblished world-view and the relation to meaning was exposed and challanged. The world-view was lost, reduced and/or challenged.</p>

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och är beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förståelsen för traumatisk hjärnskada. Syftet var att förstå meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förståelsen av olika variationer av livsvärldsförändringen. Hur traumatisk hjärnskada kan förstås utifrån ett existentiellt perspektiv var särskilt fokuserat. Forskningsfrågan löd: Vad och hur berättar några vuxna personer som i vuxen ålder drabbats av en traumatisk hjärnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta. Åtta personer som varit patienter inom hjärnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in på band och skrevs ner ordagrant. Analys och tolkningsarbetet följde en fenomenologisk hermeneutisk metod utarbetad av Lindseth och Norberg(2004). Huvudtema med huvudspår, teman och subteman utkristalliserades. Begreppet gränssituation bildar huvudtema. Därpå följer konsekvenser med identitetsförskjutning, relation och tid, samt ytterligare fyra teman. I berättelserna visade sig både gemensamma och unika drag. Ett innehållsperspektiv och ett stämningsperspektiv framträdde. En slutsats som dras är att skadan provocerar det som man tidigare tagit för givet. Dels vad det gäller synen på vem man själv är och dels hur man förhåller sig till en större kontext. Relationen till mening visar sig genom att den världsbild som man gjort till sin förloras, förändras och/eller fördjupas. / This thesis has a qualitative approach and is descriptive in form. The overaching aim was to increase the understanding of Traumatic Brain Injury (TBI). The purpose was to understand aspects of changing meaning as a consequence of the injury and unique variations in clients´changed life-worlds. Particular attention was devoted the issue of how TBI can be understood from an existential perspective. The research questions were: What and how do adults who suffered from TBI relate their experiences and the consequences of the injury, and what conclusions can be drawn from a phenomenological hermeneutical analysis of their stories? Eight persons, all former patients in rehabilitation, were interviewed. Analysis and interpretations followed a phenomenological-hermeneutical method outlined by Lindseth and Norberg (2004). Main themes and subthemes were crystallised. The concept limitsituation constitutes a main theme. There follows consequences as for example to identity dislocation, relation and time. In the informant´s stories common as well as unique characteristics transpired. Emphasis was on the mood, and the context under which experiences arised. A conclusion was that the injury provokes one´s already esatblished world-view and the relation to meaning was exposed and challanged. The world-view was lost, reduced and/or challenged.

Abstract The Armed Forces are in an expansive period where the need for competent personnel is greater than ever. Partly due to the need to train soldiers and new officers being greater than in a long time and the need to maintain readiness in accordance with the interpretation of the world situation. This is a situation where the Armed Forces have a competence-preserving anorexic organization which, due to political decisions, has decreased by 70% since the 1990s. In 2015, due to Russia's annexation of Crimea, the political orientation changed to increase the capabilities of the Armed Forces. This intensified in 2022 with Russia's attack on Ukraine. The study was conducted at a unit where data was collected between the years 2017-2022. In 2017, the surveyed unit had 393 officers and 2022 318 officers, which is a decrease of 75 officers during the period. How can it be that a unit loses 75 officers in 5 years when politicians want the Armed Forces to grow?   The study shows that officers terminate their employment due to the tensions that arise between the three identified Sensemaking processes. These processes are the Authority, the Profession and the individual. • The resignations of officers arise when a person is faced with an ultimatum in which they are forced to choose between the Authority, the Profession and the Individual and its basic truths. • And when the Armed Forces are unable to give meaning to the forced change of meaning. The cumulative tension of meaning to which the professional officer is exposed during his career is increasing in relation to level and family situation. The triggers that lead up to the ultimatum are lack of opportunity to influence the organization as well as one's own situation, lack of support and trust from the manager, and lack of quality time with the family.  The conflict between the Authority and the Profession is based on the different views on the emphasis placed on training military units. The conflict between the individual and the profession is about the double loyalty between the family and the unit. The conflict between the Individual and the Authority is based on what the job gives in relation to the sacrifice the individual makes.  The study was carried out with the approach of understanding and interpretingthrough sensemaking why officers leave the Armed Forces to a greater extent than the unit wants. This is a hermeneutic, inductive and qualitative study where interviews and workshop are used to gather data which is then analysed in a GT inspired method.