Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare kan motivera elever i årskurs 4-6 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar därför på vilka faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera likväl som vilka undervisningsmetoder som kan öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. Dessa frågor har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där sökning efter relevant vetenskaplig litteratur har genomförts i olika databaser.Därefter har ett urval av litteraturen genomförts vilket har lett till denna studies resultat. Resultatet visar på flera faktorer som påverkar elevers vilja att kommunicera. De främsta påverkande faktorerna har visat sig vara självförtroendet och motivationen. Vad det är som gör att elever väljer att kommunicera beror på hur dessa faktorer påverkar eleven. Elever kan i högre grad välja att kommunicera i samband med ett högt självförtroende och en motivation till att delta i muntliga aktiviteter. Resultatet visar även på flera metoder som lärare kan tillgå för att öka den muntliga aktiviteten i klassrummet. En gemensam nämnare för dessa metoder är att aktiviteter bör upplevas som meningsfulla likväl som bidra till elever som är säkra i sin muntliga kommunikation. Aktiviteter som uppfyller dessa kriterier kan därmed bidra till muntligt aktiva elever.

Den här studien har haft som syfte att undersöka två läromedelsserier i matematik ämnade för årskurs 1-6. Undersökningen fokuserade på hur dessa två läromedelsserier dels förhåller sig rådande läroplan samt hur ofta de främjar olika former av kommunikativt och laborativt lärande. Läromedlen har undersökts eftersom matematikundervisningen i den svenska skolan styr stora delar av undervisningen samtidigt som det inte existerar någon statlig kontroll på de läromedlen som används. Studien har haft sin teoretiska utgångspunkt i tre teorier kopplat till utveckling och lärande. Dessa är de sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs idéer, John Deweys teori “Learning by doing” samt David Kolbs modell för upplevelsebaserat lärande. Underlaget i studien har utgjorts av två läromedelserier Favorit matematik och Prima matematik bestående av totalt 21 stycken böcker med utskriven koppling till rådande läroplan, Lgr11. Studiens resultat visar att majoriteten av uppgifterna i de undersökta läromedlen är uppgifter utformade för att eleven på egen hand skall arbeta med dessa. Dessa uppgifter har i denna studie kategoriserats som Icke laborativa- icke kommunikativa uppgifter. I resultatet kunde de urskiljas likheter mellan de olika läromedelsserierna som detta men också hur det skiljer sig åt. Bland annat innehöll den ena läromedelsserien en tydligt högre procent kommunikativa och laborativa uppgifter, dessa löses genom att eleverna interagerar med varandra eller andra personer i sin närhet. Det visade sig även att läromedlen inte förhåller sig till rådande läroplan i den graden att de lämpar sig att helt styra undervisningen. Trots det är läromedlen lämpliga att använda men kräver att pedagogen varierar undervisningen för att den skall tillgodose läroplanen. Med utgång i de teoretiska utgångspunkterna visade studiens resultat att läromedlen i liten utsträckning innehöll de element som framhålls av Vygotskij, Dewey och Kolb. Detta diskuteras vidare i diskussionen och tydliggörs vidare i resultatet och analysen. En pedagog har ett stort ansvar var det kommer till valet av läromedel och att dessa i sin tur inte får tillåtas att helt styra undervisningens innehåll och progression, samtidigt är det viktigt att se till läromedlens positiva delar och de möjligheter de medför.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.